Expert: ”Fel att kalla kriget ett totalfiasko för Putin”

De flesta bedömarna verkar dela bilden att den ryska framryckningen i Ukraina har stannat av. Samtidigt rasar hårda strider i flera strategiskt viktiga städer. Mariupol i sydöstra Ukraina har kallats för ”helvetet på jorden" och staden är avskuren från vatten, el och förnödenheter. Ryssland har krävt att försvarsstyrkorna i området ska ge upp, men Ukraina har vägrat.

I helgen bombades en konstskola i staden. Enligt president Zelenskyj fungerade konstskolan som tillflyktsplats för boende i den hårt belägrade staden.

 "Det var nästan 400 personer där, mest kvinnor, barn och äldre. De är fast under rasmassorna nu. För närvarande vet vi inte hur många som lever. Men vi vet att vi kommer att skjuta ned den pilot som släppte bomben. Precis som vi redan skjutit ned hundratals andra massmördare”, sa han i sitt tal.

ENLIGT DET POLITISKT OBUNDNA Institute of War som kommer med dagliga rapporter över hur den ryska offensiven rycker framåt, har Ryssland inte tagit några större områden det senaste dygnet.

”Ryska trupper runt Kiev etablerar i högre grad sina defensiva positioner och förbereder sig för att använda mer artilleri”, skriver Institute of War.

Uppgifterna om att framryckningen stannat av bekräftas från flera håll. Till exempel skriver Storbritanniens försvarsdepartement att de ryska trupperna gjort minimala framryckningar och att invasionen går sämre än väntat på grund av terrängen och för att Ukraina sprängt ett antal broar. Och vissa experter pekar på uppgifter som säger att det förekommit plundringar av både ukrainska hem och av affärer, vilket kan tyda på att den ryska ockupationsmakten har problem med underhållet. Satellitbilder har visat att vissa ryska förband har grävt ner sig i skyttegravar. En ny fas av kriget, menar Karlis Neretnieks, pensionerad generalmajor och tidigare rektor vid Försvarshögskolan.

– Det första ryssarna försökte med var att genom robotanfall, flyganfall och utnyttjande av små grupper slå ut ukrainsk ledning, ta över myndighetsbyggnader, radio, tv och annat. Det var fas ett. Men det fungerade inte.

DEN FÖRSTA OFFENSIVEN VAR på många sätt utformad som den mot Krimhalvön 2014. Man ville anfalla snabbt. Genom en sådan attack hoppades Ryssland att motståndaren hastigt skulle ge upp, i likhet med vad som faktiskt skedde under invasionen av Krim.

– Tanken var att man snabbt skulle ta över Ukraina eller åtminstone förlama alla möjligheter till motstånd. Sedan skulle man besätta landet mer eller mindre utan strid. Hur många dagar man hade tänkt sig vågar jag inte säga, men man hade kanske räknat med att det skulle gå på en vecka. 

Så blev det som bekant inte. I stället har striderna fortsatt runtom i landet. Ryssland har inte lyckats ta över viktiga städer som huvudstaden Kiev. Det är därför den ryska ockupationsmakten verkar ha ändrat sin strategi. Efter den inledande fasen satte man in stridsbataljoner på ungefär 1000 till 1500 man per bataljon som stred vid fronterna. Inte heller den strategin fungerade som förväntat. I stället för framryckningar har man sett att flera av bataljonerna fått problem, menar Karlis Neretnieks.

 – Det intressanta – i fas två – är att det var uselt planlagt. Förbanden blev utan underhåll. De hade väldigt svårt att koordinera verksamheten inom stridsgrupperna. Det är det som styrker min tanke om att det inte fanns någon riktig plan B, så man improviserade fram den. Det gick inte så värst bra.

DEN HÄR GÅNGEN var motståndet större än förväntat, menar han.

 – De ryska stridskrafterna visade sig vara för svaga när de påbörjade framryckningen längs alla vägar. Ukrainarna lyckades hejda i de flesta riktningarna. Det krävs inte så mycket för att hejda en fordonskolonn. 

Men även om de ryska framryckningarna inte har gått lika snabbt som man enligt många bedömare hade förväntat sig, så vore det felaktigt att kalla kriget för ett rent misslyckande.

Ockupationsmakten har fått kontroll över stora territorier i framför allt södra Ukraina. Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, påpekade i förra veckan att Ryssland trots allt har tagit över större landområden än vad exempelvis USA gjorde i Irakkriget 2003. 

Under måndagsförmiddagen rapporterade brittiska försvarsdepartementet att det pågick "tunga strider" norr om Kiev, och att huvudstaden fortfarande verkar vara det primära ryska militära målet. Utvecklingen, menar man, tyder på att ryssarna kommer att försöka omringa huvudstaden inom de närmaste veckorna.

 Går det så dåligt som alla säger?

– Man får titta på det ur två vinklar, säger Neretnieks. Ryssarna har inte uppnått de mål man hade hoppats, det är ganska solklart. Men samtidigt: tittar man i södra Ukraina, så har ryssarna tagit stora områden. Man har knutit samman Donbass och Luhansk med Krim landvägen även om man fortfarande belägrar Mariupol. Att påstå att det ryska kriget är ett totalfiasko tycker jag därför  är att överdriva. Det sket sig, det gick inte enligt plan. Men visst har man nått ganska betydande framgångar. Det finns inget som är svart eller vitt.

Även om det gått en månad sedan den ryska invasionen ser slutet inte ut att vara nära, enligt experter. Förhandlingarna som pågår har hittills inte varit produktiva och Rysslandsforskaren Gudrun Persson på Totalförsvarets forskningsinstitut sa i Agenda i söndags att den ryska delegationen leds av företrädare för Putinregimen vilka inte har någon egentlig makt i sammanhanget.

 Karlis Neretnieks håller med om att kriget ser ut att bli långvarigt. 

– Jag tror inte Ryssland kommer avbryta detta, absolut inte, säger han.

***

Läs även: Moder Svea vill ha dig - var är du?

Läs även: Försvaret får mer än det kan förbruka

Läs även: Ryssland starkare rustat än Västmakterna

Läs även: Drygt hälften oroliga för privatekonomin till följd av kriget

Läs även: 6 av 10 beredda att försvara Sverige

Prenumerera på Fokus här – i brevlådan eller enbart digitalt.