Experten Nils Funcke: Så slår pandemin mot offentlighetsprincipen

En begäran om utlämnande av en offentlig handling ska hanteras skyndsamt av en myndigheter, heter det i grundlagen. Fokus begärde den 11 februari att få ta del av fakturor, offerter eller motsvarande från de företag som utvecklar vaccin och Folkhälsomyndigheten. Mer än två veckor senare finns inget svar.

– Det är oanständigt lång tid. Om det i handlingarna finns sekretessbelagda uppgifter ska de ha en chans gå igenom dem. Men då ska de också ge besked om sekretessprövning och hur lång tid den tar, säger tryckfrihetsexperten Nils Funcke.

Han har under många år granskat hur myndigheterna lever upp till den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen.

– Under alla de åren har jag aldrig fått så många förfrågningar om brister som under senaste året. Allra störst var bristerna förra våren. Och flera av de fallen har det lett till ett antal JO-anmälningar. Sammantaget är det inget bra betyg för myndighets-Sverige. Och Fokus begäran kan uppenbarligen räknas in i det, säger Nils Funcke.

Enligt tryckfrihetsförordningen ska handlingar utlämnas skyndsamt från myndigheterna. Men vad är skyndsamt?

– JO har dragit en gräns på högst tre arbetsdagar. Senast fjärde dagen ska den som begärt det ha sina dokument och handlingar. Om inte begäran leder till en omfattande sekretssprövning. Men då ska det meddelas.

Folkhälsomyndigheten hänvisar till att de ”för tillfället [får] in många begäran om att få ta del av allmänna handlingar” och beskriver en ”extraordinär arbetsbelastning”. Är hög arbetsbelastning ett rimligt skäl till att det tar tid?

– Grundprincipen är att då får man lägga annat åt sidan. Klart att man kan få arbetstoppar på myndigheten, men här berörs som regel administrativ personal som inte befinner sig i frontlinjen i pandemin.

Ligger man långt efter får ta in extrapersonal för att upprätthålla den grundlagsfästa principen, säger Nils Funcke.

Han ser sammantaget myndigheternas uppträdande under pandemin som illavarslande och han pekar särskilt på att det är just i tider av kris som samhället ska värna de grundläggande fri- och rättigheterna. Inte tvärtom.

– Insikten under 1800- och 1900-talet att vi som medborgare ska kunna se hur myndigheter sköter våra gemensamma angelägenheter har myndigheterna sett som en tillgång. Att det bidragit till att bygga tillit och förtroende för myndighetsutövningen. Och vi har generellt sett hög tilltro till hur myndigheterna sköter sig, och där har den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen varit betydelsefull, säger Nils Funcke.