Extremister söker sig till militären – svåra att upptäcka
Allt fler soldater inom Kanadas försvarsmakt är med i extremistgrupper, visar en ny rapport. Och de har blivit svårare att upptäcka. Så även i Sverige.
Bild: Allauddin Khan / AP
I den över 120 sidor långa rapporten som släpptes i veckan konstateras att Kanadas försvarsmakt haft stora brister i hanteringen av rasism och diskriminering under de senaste 20 åren. Antalet soldater som tillhör vit makt-grupper eller stöttar våldsbejakande extremism har ökat kraftigt. Enligt rapportförfattarna har landets väpnade styrkor varit ineffektiva när det gäller att upptäcka om någon sympatiserar med extrema grupper – och det har blivit allt svårare.
”Medlemskapet i extremistgrupper växer, det sker allt mer i det fördolda, och teknologiska framsteg som Darknet och krypteringsmetoder utgör betydande svårigheter i att upptäcka medlemmar”, skriver de.
Att våldsbejakande extremister söker sig till polis och militär är känt sedan tidigare. Personerna vill ha vapenträning och kunskap om hur man hanterar sprängmedel för att kunna begå grova brott och skada det demokratiska statsskicket. Inom den tyska försvarsmakten har hela förband fått upplösas efter att det framkommit att soldater hyst extrema åsikter, ibland rent nazistiska. Säkerhetspolisen (Säpo) varnade nyligen i sin årsbok för 2021 att extremismen växer på bred front även i Sverige. Traditionella organisationer har blivit mindre relevanta, och våldsbejakande extremister hittar i stället gemenskapen på sociala medier. Digitala plattformar utgör en grund för radikalisering, rekrytering och planering, skriver Säpo.
Hur väl lyckas den svenska Försvarsmakten upptäcka infiltreringsförsök från våldsbejakande extremister? Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, menar att det blivit lättare för extremister att gå under radarn.
– Förr i tiden räckte det med att man dök upp på demonstrationer. Men nu har man också den digitala delen vilket gör det väldigt svårt, säger han till Fokus.
Säpo ser att extrema budskap och instruktioner numera är förpackade som ironi, skämt eller i form av symboler. I den kanadensiska rapporten skriver man att ansvarig personal inte haft tillräcklig kunskap i att tyda kodade budskap som återfinns bland soldaternas tatueringar eller logotyper på utrustning. Enligt Säpo bistår man Försvarsmakten med registerkontroller över ny personal; i övrigt ligger ansvaret hos militären att upptäcka extremister.
Fokus har sökt Försvarsmakten för en kommentar om hur den arbetar för att förhindra att extrema åsikter sprider sig i leden. I ett skriftligt svar från Säkerhetskontoret på Försvarsmaktens högkvarter säger man att anställda i Försvarsmakten alltid genomgår en säkerhetsprövningsprocess. "Syftet med säkerhetsprövning är att förebygga att personer som inte är lojala, pålitliga eller är sårbara deltar i verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet", skriver man. Om en person tillträder en befattning följs säkerhetsprövningen upp kontinuerligt genom bland annat regelbunden kontakt i den dagliga verksamheten samt uppföljande samtal.
Känner då militären igen symbolerna? Magnus Ranstorp efterlyser mer utbildning för att förhindra våldsbejakande budskap.
– Till exempel försöker nationalsocialistiska rörelser normalisera nazismen genom att göra det lättillgängligt, paketera om budskapet så det inte låter så farligt. De försöker göra det oacceptabla acceptabelt.
– Jag tror att det behövs mer fortbildning, både inom Säpo och Försvarsmakten om det förändrade digitala landskapet. Vilka plattformar man är på och hur budskapen förmedlas. Det är en ständigt formbar materia.
I samband med kriget i Ukraina har Hemvärnet fått se en anstormning av personer som är villiga att göra väpnad tjänst. Och Försvarsmakten ser ut att stå med öppna armar för den som är redo att möta ett ökat ryskt hot.
Är det så att slussarna är öppna för extremister som vill ha vapenträning?
– Det kan alltid smita in radikala element i olika strukturer. Frågan är om man hittar det på vägen. Det är inte så att man kan skydda sig totalt, men det gäller att vara vaksam.
Jämfört med andra länder är dock Sverige i en bättre sits, tror Magnus Ranstorp. Närheten till främmande makt – det vill säga Ryssland – gör att säkerhetsavdelningen har känselspröten ute för personer som ägnar sig åt omstörtande verksamhet och rekryteringsförsök. Försvarsmakten har dessutom bedrivit ett gediget värdegrundsarbete på senare år som förhindrar att personer radikaliseras.
– Det skickar hela tiden signaler om att det är viktiga frågor och det arbetet ger frukt. Det finns enskilda fall av personer som utreds, men det är inget jätteproblem.
Fakta: Försvarsmaktens säkerhetsprövning
Inledningsvis genomförs en grundutredning. Den består bland annat av referenstagning, kontroll och granskning av betyg och intyg samt en säkerhetsprövningsintervju där personen får lämna uppgifter om bland annat livssituation, levnadsbakgrund, ekonomi, familjesituation och eventuella bisysslor. Om personen ska tillträda en befattning som är placerad i säkerhetsklass görs även en registerkontroll. Det är Säkerhetspolisen som ansvarar för registerkontrollprocessen.
Efter att personen tillträtt befattningen så följs säkerhetsprövningen upp kontinuerligt genom bland annat regelbunden kontakt i den dagliga verksamheten samt uppföljande samtal. Bedömningen av personens lämplighet utifrån ett säkerhetsperspektiv ska uppdateras årligen. Sedan görs även en uppföljande säkerhetsprövning som bland annat består av årliga samtal under hela den tid som en person deltar i verksamheten. I samband med att anställningen avslutas genomförs ett avslutande samtal som bland annat syftar till att stämma av hur personen upplevt tiden i Försvarsmakten. Personen påminns även om att sekretessbestämmelserna gäller även efter avslutad anställning.
Källa: Försvarsmakten
***
