Folkbildning blev terrorstöd – nu ska regeringen stoppa det

Sedan några år har fusket med studieförbundspengar varit i blickfånget och förra veckan landade folkbildningsutredningen på regeringens bord.  Bakgrunden är, enligt utredaren, en bedrägerihärva i Järvaområdet i Stockholm 2019 som studieförbunden själva uppmärksammade. Mängder av föreningsbidrag hade betalats ut till föreningar trots att någon egentlig folkbildningsverksamhet inte hade ägt rum.  

Riksrevisionen konstaterade sedan i en granskning att problemet var landsomfattande. Folkbildningrådet, som fördelar de cirka två miljarder folkbildningskronorna till förbunden varje år, visade sig ha brister i alla led i sin verksamhet. I 44 procent av 370 granskade akter har pengar gått till verksamhet där det inte har kunnat fastställas om det har funnits någon kostnad, då det saknats kvitton eller andra bevis på betalningar. I flera fall hade pengar använts till privat konsumtion.  

Sedan dess har skandalerna kring studieförbundens pengar avlöst varandra. En rapport från säkerhetsföretaget 2secure, gjord på uppdrag av Botkyrka kommun, fick stor uppmärksamhet våren 2022.  Där framkom att 11 av 85 anställda i ABF:s fritidsverksamhet var dömda för brott, bland annat narkotikabrott. Lokalerna beskrevs som en ”öppen drogscen” och det rapporterades att människor gick omkring med ”skyddsvästar på sig”.  

Terrorforskaren Magnus Ranstorp har länge varnat för pengaläckaget från folkbildningsväsendet till såväl kriminell verksamhet som ren terrorfinansiering. Till Fokus berättade han tidigare att han med hjälp av SCB:s siffror kom han fram till de tio skattefinansierade studieförbunden under ett år hade lockat 22 miljoner deltagare. Det innebär att varje vuxen svensk är med i närmare tre av dessa i genomsnitt vilket, enligt Ranstorp, faller på sin orimlighet. 

– Studieförbundsverksamheten är en öppen kran för den som vill ägna sig åt bidragsfusk och har nu på många håll tagit formen av affärsverksamhet. När det handlar om mycket pengar brukar det väcka starka krafter som vill vara med, sa Magnus Ranstorp.  

Han får stöd i en doktorsavhandling från förra året där Sameh Egyptson, teologie doktor inom interreligiösa relationer, beskriver hur den politiska islamismen har infiltrerat delar av det svenska samhället. Folkbildningsrådet tillsammans med andra myndigheter hade delat ut hundratals miljoner kronor till antidemokratiska krafter. 

– En liten grupp islamister har infiltrerat svenska politiska partier, skolor och studieförbund. De har lyckats med att bli "muslimers representant" i Sverige – fast de i själva verket företräder Muslimska brödraskapet, sa han till Dagens Nyheter i samband med disputationen. 

Och Fokus gjorde en egen djupdykning i ämnet året innan, 2022. I reportaget Folkbildningen inifrån – ett svart hål för bidrag intervjuade Fokus en anonym källa som i 15 år arbetat på ett av de största svenska studieförbunden i en kommun i Mellansverige. Källan beskrev hur föreningar endast var tillgängliga för somaliska klaner och att pengar från flera föreningar slussade vidare till islamistiska rörelser med starka terrorkopplingar.

Men nu finns alltså en utredning som ska råda bot på problemen. Utredaren Christer Nylander är tidigare riksdagsledamot för Liberalerna och tidigare ordförande kulturutskottet.  

– Folkbildning är viktigare än någonsin nu när demokratin är hotad av förvanskade fakta och påhittade narrativ på digitala medier, säger han och menar att den svenska folkbildningstraditionen har kommit på glid. 

Och han är kritisk till att den svenska folkbildningen inte alltid har präglats av en demokratisk grundsyn.  

– Det har kommit att sägas saker i folkbildande sammanhang som inte alls hör hemma där. Det handlar om rent antidemokratiska utsagor samt ifrågasättande av grundläggande mänskliga rättigheter.  

Han ger dock inga konkreta exempel utan fokuserar på den lösning han föreslår för att motverka det. Där föreslås att bidrag ska återbetalas och/eller strypas till organisationer som bedriver eller främjar antidemokratisk verksamhet. Föreningar ska vara demokratiskt styrda och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna. Demokratiarbete behöver inte vara ett specifikt mål med föreningens verksamhet, utan ska ses som ett grundläggande villkor för att ta del av statsbidragen.  

För att säkerställa att folkbildningsverksamhet inte främjar antidemokratiska idéer föreslås åtgärder för ökad transparens och insyn i hur bidrag används. Folkbildningsrådet, som är en ideell förening och därför inte omfattas av offentlighetsprincipen, behöver underkastas en årlig revision av Riksrevisionen.

– Riksrevisionen får redan i dag lov att titta på Riksbankens jubileumsfond och Kungliga hovstaterna. Vi placerar in Folkbildningsrådet i även den paragrafen. Så kungen, jubileumsfonden och folkbildningen blir alltså undantagen, säger Christer Nylander.

Ett annat förslag är att varje studieförbund måste lista organisationer de har samarbete med.  

– Det kan bli ett stort administrativt jobb, men det är mycket viktigt för transparensen, säger Nylander.  

Forskaren Sameh Egyptson är i huvudsak positiv till de förslag som framkommer i utredningen, framför allt kraven på att föreningarna ska underkasta sig tydliga demokrativillkor. Men han anser även att vissa delar kan förtydligas.   

– Det är en viktig förbättring att Riksrevisionen får granska folkbildningsrådet. Däremot är begreppet transparens otydligt i förslagen. Jag hade hoppats att Folkbildningsrådet skulle omfattas av offentlighetsprincipen så att man kan granska informationen från studieförbunden, säger han.  

Han anser även att det ska bli tydligare vilka påföljder som är att vänta för dem som bryter mot reglerna. 

– Det saknas mekanismer för att permanent frånta aktörer rätten att få framtida uppdrag om de brutit mot reglerna.  

Där får han medhåll av terrorforskaren Magnus Ranstorp.  

– Skatteverket skulle vara betjänt av ett offentligt företrädarregister på ideella föreningar, vilket de inte har i dag. Endast på det sättet går det att tillämpa demokrativillkoren fullt ut och återkräva pengar från studieföreningarna om så behövs, säger Ranstorp.  

I övrigt har han stora förhoppningar.  

– Det är kloka förslag i utredningen. Det viktiga nu är att riksdag och regering omsätter förslagen i praktiken och att de inte hamnar i byrålådan. Fusket har pågått i decennier och det måste få ett slut nu, säger Ranstorp.  

De nya bestämmelserna bör enligt utredningen träda i kraft samtidigt och utredningen bedömer att detta kan ske den 1 januari 2026. 

***

Läs även: Terrorexpert: "Hög koncentration av potentiella terrorister i Sverige"

Läs även: Folkbildningen inifrån – där skattepengar blir terrorfinansiering