Forskning: 100-300 självmord varje år orsakas av mobbning på jobbet

Mobbning är ett av våra dödligaste arbetsmiljöproblem, säger Stefan Blomberg, psykolog på arbets- och miljömedicin (AMM) vid universitetssjukhuset i Linköping och forskare vid Linköpings universitet. För två år sedan sammanställde han sin egen forskning med uppgifter från Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket:

Ungefär var femte anställd i Sverige, uppemot en miljon männi­skor, lever med sådana kränkningar på jobbet att det finns risk för mobbning.

Runt 250 000 personer utsätts för regelrätt mobbning på sin arbetsplats, var tredje för allvarlig mobbning.

Varje år sker över 1 000 arbetsskadeanmälningar på grund av mobbning. Och skadan stannar inte på jobbet:

– Risken för arbetslöshet ökar femfaldigt och risken för depression trefaldigt. Faktum är att risken för psykisk ohälsa ökar exponentiellt vid mobbning, säger Stefan Blomberg.

Det kanske mest kända mobbningsfallet handlar om två chefer på Krokoms kommun. De hade agerat försumligt, men inte till den grad att de orsakat socialsekreterare Lars Perssons självmord, enligt hovrättens dom.

Sören Anderzéns mobbningsfall kom aldrig till domstol, men långt nog; kränkningarna mot honom klassades som arbetsskada:

– I dag har jag ett helikopterperspektiv och kan se vad som hände. Men då var jag så inne i att göra mitt jobb.

Sören Anderzéns historia är ganska typisk. 2008 började han som logistikchef inom Region Halland. Jobbet som skulle göras hade han gjort tidigare och det var därför de valde honom: regionen hade bestämt sig för att lägga ut en verksamhet på entreprenad. Trots att ingen skulle bli arbetslös uppstod ett motstånd.

– Jag jobbade mycket med att förbereda personalen för nya positioner. Men de kände sig hotade, berättar han.

Det som följde var som ett recept på en klassisk mobbningmix: många tidigare chefsbyten i organisationen, en rejäl dos informellt ledarskap och så en eller två nypor svågerpolitik på det.

Sören Anderzén jobbade på, allt hårdare. Men han ignorerades, beslut som fattades fördröjdes eller verkställdes inte. Projektet gick inte enligt plan, utan att han förstod varför.

Flera av hans anställda rundade honom och baktalade honom inför personalchefen. Strax före semestern 2011 slutade chefen som anställt honom och en ny förvaltningschef anställdes.

– Efter sommaren började jag förstå att något pågått länge bakom min rygg. Jag blev inte kallad till möten jag uppenbart skulle vara med på, jag blev helt åsidosatt, berättar han.

Sören Anderzén fick skulden för att projektet inte gått framåt.

Han kallades till ett möte med nya förvaltningschefen och HR-chefen. De hann inte mycket mer än att sätta sig innan de frankt meddelade att han skulle sluta, hans förordnande skulle avslutas. »Då var det meddelat«, sa personalchefen. »Och kunde han vara så snäll och signera här, tack?«

– De ville att jag skulle skriva under ett papper om att bryta kontraktet. Jag fattade ingenting och gick därifrån, säger Sören Anderzén.

[caption id="attachment_648704" align="alignnone" width="991"] StefanBlomberg, psykolog, och Christina Björklund, docent på institutet för miljömedicin på Karolinska institutet.[/caption]

Situationen på jobbet blev ohållbar. Fredagen den 2 december 2011 åkte han hem och sjukskrev sig. Så småningom blev han utköpt med 14 månadslöner.

Men frisk blev han inte. I läkarutlåtanden beskrivs sömnsvårigheter, oro, koncentrationssvårigheter, stressreaktioner: »Skattningsskalor pekar på depressiva besvär. Det finns klar risk att patienten drabbas av kroniska psykiska besvär.«

Ett och ett halvt år senare remitterades han till arbets- och miljömedicinska kliniken i Linköping. Där konstaterade Stefan Blombergs utredning att Sören Anderzén hälsoproblem uppstått som en följd av »verifierad systematisk kränkande särbehandling på arbetsplatsen«.

Även Försäkringskassan höll arbetsgivaren ansvarig för att Sören Anderzén blivit sjuk och gav honom rätt till ersättning för arbetsskada, vilket inte är helt vanligt. I oktober 2014, tre år efter Sören Anderzéns dramatiska möte med sina chefer, konstaterade hans distriktsläkare i ett intyg till AFA Försäkring att: »patienten har till följd av det inträffade blivit helt arbetsoförmögen och […] psykisk invaliditet«.

När Sören Anderzén, 59 år, åkte hem den där fredagen i december 2011 – urtrött, ledsen, förvirrad, kränkt – visste han inte att det var sista gången han åkte hem från jobbet. Men så var det. Så slutade hans yrkesliv.

Det finns många förutfattade meningar om mobbning; att det är ovanligt, bara sker någon annanstans, inte berör mig, att det är något som elaka barn gör. Men högst sannolikt har de flesta vuxna varit en del av, eller åtminstone sett, mobbningssituationer någon gång under sitt arbetsliv.

– Människan är inte en fredlig varelse, konstaterar psykologen Stefan Blomberg.

Han pratar om två sorters kränkningar: olösta konflikter och det han kallar rovjakt. Ofta övergår olösta konflikter i rovjaktsmobbning.

Det ligger i människans natur att putta ut det som stör eller oroar oss. Homogenitet har varit en överlevnadsfaktor och utstötningsmekanismen är genetisk.

Alla kan bli utsatta för mobbning: män, kvinnor, äldre, yngre, låg- liksom högutbildade, offentligt anställda och de som jobbar i privata företag, små som stora organisationer. Det enda man kan säga om vilka som drabbas av mobbning är att de på något sätt sticker ut. Det kan handla om vilket personlighetsdrag som helst men också om en position, som fackligt aktiva eller chefer på olika nivåer.

Christina Björklund är docent på institutet för miljömedicin på Karolinska institutet och forskar i arbetsmiljö och psykisk hälsa, speciellt för chefer.

– Mobbning handlar om maktförhållanden. När du är ny och inte har hittat din roll blir du lätt utsatt. Den som är ny som chef är också mer skör, säger hon.

Man tänker oftast inte på en arbetsplats som en – formell och informell ­– maktkamp på en tävlingsarena. Men den är det. Vem har bäst chans till befordran? Till att företräda verksamheten på konferenser? Vem blir mest lyssnad på av kollegor och chefer? Vem har hög status och vem har låg? Vem blir ständigt avbruten på möten? Eller inte lyssnad till, kanske inte ens sedd?

Mobbning sker ofta så subtilt att det kan ta tid innan man själv förstår vad som händer, som för Sören Anderzén. Om ingen ifrågasätter beteendet växer proportionerna, det kan gå snabbt att förflytta ett personligt ogillande till en »det vet väl alla«-sanning om att någon är ett problem.

Men, allvarligt, tänker du nu, man måste väl ändå få vara sig själv och säga vad man vill på jobbet?

Nej, man får faktiskt inte det, menar psykologen Stefan Blomberg.

– Vi är inte på jobbet för att umgås, vi är där för att utföra en arbetsuppgift. Och alla har rätt att vara trygga där, säger han.

Det måste inte sluta så illa som för Sören Anderzén. Det finns mobbningssituationer som slutar om inte lyckligt, så åtminstone utan katastrof. Men det kräver insikt, närvaro, mod och arbete. En nyckelfaktor är att ta tag i problemen så snart de anas, vilket sker alltför sällan.

En annan är ordentliga utredningar. Och då finns ett stort no, no – anonymitet. Allt man säger behöver man stå för även om det är svårt.

– Att starta en formell utredning om mobbning på anonyma rykten är i sig mobbning, säger Stefan Blomberg.

[caption id="attachment_648705" align="alignnone" width="991"] Anställda vid France Telecom demonstrerar för bättre arbetsvillkor 2009 efter att 24 kolleger begått självmord.[/caption]

Richard Mårtensson fick nog av sin arbetsplats i en sådant läge. Han såg hur arbetskamraterna gick ihop och anklagade en chef för mobbning, men den enda mobbning han såg var den kollegorna utsatte chefen för. I dag driver han ett företag som gör utredningar av kränkningar och mobbning enligt en modell som kallas RUM.

– Man kan likna den vid en brottsutredning, säger han.

En förutsättning är att båda parter har förtroende för att utredaren är opartisk. Därför är det ibland bra att ta in någon utifrån. Utredaren hör alla inblandade, relevanta vittnen till skeendet, samlar in sms, bilder, mejl, med mera. Materialet sammanställs, parterna får bemöta det och utredarna skriver en rapport om vad som hänt, en analys av orsaker och en rekommendation framåt.

– Det är en gedigen process som ska vara rättssäker, men den har också en läkande kraft. Det händer att människor inte accepterar resultatet, men i de flesta fall gör de det, säger Richard Mårtensson.

Även om det blir en bra utredning är den utsatte som regel redan svårt skadad. Därför har experterna bara ett råd till den mobbade: Stick därifrån så fort du kan!

***

Kränkande beteende

Definition av mobbning:

Konkret, kränkande beteende som pågår sy­stematiskt och upprepat över tid mot en person i underläge.

Tre kända fall av arbetsplatsmobbning:

Stockholms stadsteaters förre chef Benny Fredriksson, som 2018 tog sitt liv efter att offentligt ha blivit anklagad för trakasserier av ett stort antal anonyma medarbetare i Aftonbladet.

Krokomfallet, där socialsekreteraren Lars Persson tog sitt liv samma dag som han skulle sägas upp. Två chefer åtalades för vållande till annans död och fälldes i tingsrätten, men friades i hovrätten.

2009 begick 24 anställda vid France Telecom självmord under en uppsägningsvåg där företagsledningen anklagades för att avsiktligt skapa en dålig arbetsmiljö för att få dem att sluta. Arbetsmarknadsdepartementet i Frankrike beordrade en utredning och vice vd Louis-Pierre Wenes avgick.

***

Fakta: Hit kan du vända dig om du mår dåligt