Förslaget för att öka bostadsbyggandet: Statliga lån istället för bidrag

Tre av fyra kommuner, 74 procent, säger att de har bostadsbrist. Samtidigt visar statistiken att investeringarna i byggandet minskar. Enligt Boverket skulle Sverige behöva bygga 65 000 nya bostäder per år i tio år för att komma ikapp dagens bostadsbehov. Förra året byggdes 45 446 nya lägenheter och experterna bedömer att byggandet sjunker under 2020.

Den 25 mars 2015 ställde Stefan Löfven, Magdalena Andersson, Åsa Romson och Gustav Fridolin upp sig för fotografering vid en byggarbetsplats på Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och lovade byggsatsningar för ökat bostadsbyggande. De dröjde till 2017, då de kom i form av ett villkorat investeringsstöd.

Men investeringsstödet är dyrt och ineffektivt, menar Hyresgästföreningen, som hellre ser statliga lån.

– Om man gör om dagens bidragsstöd till lån kan bostadsbyggandet expandera och då går det att bygga bort bostadsbristen på tio år om vi vill, förklarade rapportförfattaren Ragnar Bengtsson på presentationen i dag.

Prislappen för att bygga 65 000 bostäder per år med statliga lån skulle landa på 29 miljarder kronor, som ökar statens skuldsättning, men som med alla lån ska återbetalas, och ge en nettokostnad per år på 0,5 miljarder istället för de drygt tre miljarder som investeringsstödet kostar.

– Med statliga lån går det att trycka ned den dyraste delen i byggandet, det egna kapitalet och det skulle ge lägre hyror, 1 600 kronor per kvadratmeter och år i stället för dagens 1 800 kronor per kvadratmeter, säger Ragnar Bengtsson.

En trea på 70 kvadrat skulle då kosta 9 300 kronor per månad i stället för 10 500 kronor per månad som dagens nybyggda bostäder.

Alla nybyggda bostäder är dyrare än de i det äldre beståndet. Men med dagens kalkyler menar Hyresgästföreningen att få med normala inkomster har råd med det nybyggda. Om boendekostnaderna överstiger 40 procent av disponibel inkomst räknas det som ohållbart ekonomiskt.

För trean på 70 kvadrat som kostar 10 500 kronor per månad betyder det en inkomst på 26 000 kronor i månaden – efter skatt.

Pengarna till lånen skulle enligt förslaget lånas upp av staten för att därefter lånas ut till producenter med 0,5 procent räntemarginal mot statslåneräntan. Stödet bör fortsatt använda sig av dagens investeringsstödets system med kravhyror.

En komplikation de själva förutser är EU-reglerna som säger att länderna inte får ge statsstöd till företag. Fast det finns möjligheter även inom EU-regler att rikta stöden mot svagare grupper på bostadsmarknaden, menar de i rapporten.

Men de tycker också att Sverige i EU borde driva frågan om att frikoppla statsstödsreglerna från bostadsbyggandet.

Dessutom är det rätt läge att göra det nu, menar Hyresgästföreningen. Det skulle bidra till ökade investeringar i byggande efter pandemin och i en svagare konjunktur, som redan är tydlig i bostadsbyggandet.

– Att stabilisera bostadsbyggandet över tiden är i sig ett mål. Det här kan också anpassas bättre till lokala och regionala förutsättningar.  Dagens investeringsstöd premierar stora projekt, det här kunde bidra till allt från enskilda hus till större projekt, menar Ragnar Bengtsson.

LÄS OCKSÅ: Trendbrott: Allt fler flyr Europas metropoler – höga bostadspriser ett skäl