Försvaret får mer än det kan förbruka

Försvarsmaktens planering liknar gamla sovjetiska femårsplaner. I försvarsbeslutet 2020 ökades försvarsbudgeten stegvis från 60 miljarder till 89 miljarder 2025. Innan Putin överföll Ukraina hade de svenska väpnade styrkorna därför siktet inställt på 2025: Dagens personalstyrka på 66 000, inklusive krigsplacerade värnpliktiga, ska då vara 78 000. Årskullarna av värnpliktiga ska öka från 5 000 till 8 000. Dagens två brigader ska bli fyra. Stridsfordon ska renoveras, vapen köpas, fartyg rustas, stridsledningssystem moderniseras, cyberförsvaret stärkas och skydd mot drönare anskaffas.

De verkligt dyra satsningarna kallas väsentliga säkerhetsintressen och utgörs av Gripen E, Ubåt A26 samt luftvärnsroboten Patriot. De beräknas kosta totalt 180 miljarder kronor till 2032 (och ingår som en del i den årliga försvarsbudgeten).

ÖB har redan fullt upp med att vända 20 års nedrustning till upprustning. Omställningen från insatsförsvar till invasionsförsvar kräver nya förmågor. Att rekrytera rätt kompetens, beställa materiel och bygga nytt är inte gjort i en handvändning. Men Rysslands krig i Ukraina har förändrat säkerhetsläget radikalt och satt strålkastarljuset på de svenska svagheterna. Den senaste månaden har politikerna enats om att återrustningen av Sverige måste påskyndas.

Något liknande en auktion inleddes den 9 februari då Moderaterna krävde tre miljarder kronor till försvaret redan i år. Försvarsminister Peter Hultqvist svarade att vi kan tidigarelägga beslutade anslag.

En vecka senare kallades försvarsberedningen in där de borgerliga partierna krävde en nivåhöjning med 30-35 miljarder kronor fram till 2025 för att nå upp till de två procent av BNP, som är vad Nato kräver av medlemmarna. Socialdemokraterna passade på summan, men statsminister Magdalena Andersson lovade ökade anslag till försvaret.

Längst går Liberalerna som vill satsa 40 miljarder genast. Riksdagen har i budgeten givit regeringen ”en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 miljarder kronor”. Det är denna som Liberalerna vill utnyttja redan i vårpropositionen:

– Vi anser att det råder ”utomordentliga förhållanden”, säger Liberalernas representant i försvarsberedningen, Allan Widman.

– Därför vill vi satsa 30 miljarder i vårpropositionen som en engångsinvestering. Vi ser det som en viktig markering av vår vilja att stärka försvaret. Pengarna är en injektion i Försvarsmakten som får stå kvar till ÖB arbetat upp dem. De resterande 10 miljarderna bör vi sända till Ukraina.

Det brukar dock sägas att en myndighet inte kan växa med mer än 10 procent om året, därefter blir pengarna bortkastade.

– Visst, medger Allan Widman, försvaret har begränsade möjligheter att växa. Men kunde vi avsätta 400 miljarder kronor till pandemin kan vi nog satsa en tiondel av det på försvaret.

– Men först finns det saker som kan göras på kort sikt. Försvaret behöver mer personlig utrustning, ammunition, även till flyget och tyngre vapen, drivmedel, livsmedelsförråd och medicinsk utrustning. Det bör beslutas i vår.

Där har Liberalerna stöd i försvarsberedningen, som sammanträdde på denna vecka för att diskutera höjningar i vårändringsbudgeten. Peter Hultqvist kallar kortsiktiga höjningar ”paket 1” medan ”paket 2” med långsiktiga ökningar väntas i höst, då ÖB ska ge underlag för den kontrollstation som hålls 2023.

Fokus har bett Försvarsmakten om dess egen uppskattning av sin förmåga att växa. Kort före pressläggning fick vi dock följande svar:

”Svaren på dina frågor kommer att lämnas över till regeringen idag, innan dess kommer vi inte kunna kommentera detaljerna i rapporten.”

***

Läs även: Ryssland starkare rustat än Västmakterna

Läs även: Drygt hälften oroliga för privatekonomin till följd av kriget

Läs även: Tyska vapen till Ukraina ”obrukbara”

Läs även: 6 av 10 beredda att försvara Sverige

Läs även: Historisk vändpunkt när Tyskland markerar mot Ryssland

Prenumerera på Fokus här – i brevlådan eller enbart digitalt.