Fyra punkter som kan stoppa könsbyteslagen på mållinjen
I dag ska riksdagen rösta om den nya könsbyteslagen. Det mesta pekar mot att förslaget röstas igenom, men det finns fortfarande detaljer som kan fälla det.
Bild: TT
I dag, den 17 april, röstar riksdagen om den nya könbyteslagen där det bland annat ska bli lättare att byta juridiskt kön för personer över 16 år. Som Fokus rapporterade redan i februari är Moderaterna djupt splittrade i frågan. Riksdagsledamoten Ellen Juntti (M) sa till Fokus att hon inte tänkte hålla partilinjen och rösta ja. Hennes partikamrat Jan Eriksson har varit starkt kritisk mot lagförslaget i sin blogg. Även inom Socialdemokraterna finns motståndare, bland annat ordföranden för S-kvinnor Annika Strandhäll. Hon har meddelat att hon är på en tjänsteresa och inte kommer att närvara vid voteringen. Och på tisdagen rapporterade GP att Birgitta Granquist, vice ordförande för Liberalernas kvinnoförbund, hoppar av partiet. Hon uppger att könstillhörighetslagen ”blev droppen”.
Samstämmiga bedömare menar dock att lagen kommer att klubbas igenom med stor majoritet ändå, eftersom alla riksdagspartier utom SD och KD är förespråkare.
Ännu återstår dock några små tuvor som kan stjälpa förslaget:
- Förslaget kan återremitteras till utskottet. SD har krävt votering om att förslaget ska tillbaka till socialutskottet för vidare behandling. Den omröstningen ska ske på förmiddagen, alltså några timmar innan lagförslaget behandlas av kammaren. För återremiss krävs att en tredjedel röstar för yrkandet, vilket innebär 25 röster utöver SD:s och KD:s.
- Talmannen kan dra i handbromsen. Det råder fortfarande frågetecken kring processen i utskottet där lagförslaget har beretts. Kritiker menar att en majoritet körde över minoriteten trots att SD och KD begärde det lagstadgade minoritetsskyddet. Det finns därmed en konstitutionell möjligheten för talmannen att skicka tillbaka frågan till socialutskottet för behandling.
- SD kan vägra acceptera budgetändringar. Sverigedemokraterna har hotat med att skjuta förslaget i sank genom att stoppa de ändringar i statsbudgeten som kan krävas av att lagen ändras. ”Skatteverket har konstaterat att det kommer att kosta pengar att genomföra det här. Det betyder att det är en budgetsatsning och budgeten ska förhandlas inom Tidösamarbetet”, sa Michael Rubbestad, vice gruppledare för Sverigedemokraterna i riksdagen, till Aftonbladet tidigare i år.
- Tillräckligt många ledamöter kan gå emot sin partilinje. Riksdagens ledamöter har de senaste dagarna blivit bombarderade med uppvaktningar från båda sidor. Bland annat RFSL och Amnesty, som är för lagförändringen, men även från kvinnorörelsen samt en grupp läkare som är emot. I sista stund kan vankelmodiga ledamöter från L, S och M välja att gå emot sin partilinje. Sannolikheten för att detta ska ändra utgången måste dock bedömas som utomordentligt liten. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har tillsammans 92 av 349 mandat. De skulle därmed behöv ytterligare uppemot 80 röster, beroende på hur många som avstår eller frånvarar.
Det lagförslag som nu läggs framför riskdagen innebär att byte av juridiskt kön ska kunna ske genom självidentifikation från 18 års ålder (eller från 16 med förmyndares godkännande) utan krav på diagnos om könsdysfori. I lagpaketet ingår även att underlivskirurgi i vissa fall ska kunna tillåtas från 18 års ålder utan Socialstyrelsens medgivande.
***
