Gisslan i Gaza kan vara på väg hem
Vilken roll Donald Trump har spelat i förhandlingarna får vi kanske aldrig veta.
Bild: TT
Ett avtal om vapenvila mellan Israel och Hamas är nära förestående enligt flera medier. Därmed kan en del av Hamas gisslan i Gaza vara på väg hem . Vilken inverkan Donald Trumps hot mot Hamas har haft på förhandlingarna är svårt att avgöra. Men dels har terrororganisationen visat en annan förhandlingsvilja än tidigare. Dels spekuleras det bland israeliska analytiker om huruvida premiärminister Benjamin Netanyahu av Trump har fått Iran i utbyte mot Hamas.
Den israeliska gisslan är Hamas absolut mest effektfulla vapen mot Israel. Samhället i Israel är splittrat kring gisslan i Gaza och politiskt har gisslanfrågan använts både av regeringen och oppositionen. Dessutom har den uppenbarligen begränsat den israeliska försvarsmaktens krigföring så pass mycket att Hamas fortfarande existerar och kan tvinga Israel till eftergifter.
Av 251 människor i alla åldrar som Hamas den 7 oktober 2023 tog som gisslan har 117 återvänt levande genom fångutväxling och fritagning. 30 döda kroppar har också hämtats tillbaka till Israel. Omkring 100 tillfångatagna ska därmed finnas kvar i Gaza. Hur många av dem som lever är oklart.
Under de pågående förhandlingarna har Hamas presenterat en lista på 33 gisslan som de är villiga att släppa i den första fasen. Bland dem anses de flesta vara vid livet.
De sista detaljerna kring vapenvilan reds ut när detta skrivs. Det tycks vara ett komplicerat avtal som går i olika faser. Flera av de palestinska fångar som Hamas har krävt tillbaka kommer att skickas till andra länder. För Israel innebär avtalet också en reträtt från vad som kan anses vara nyckelpositioner i Gaza.
Historiskt har israels fiender haft stora framgångar med att använda gisslan och fångutväxlingar. Trots Israels deklarerade uppfattning att aldrig förhandla med terrorister, har just gisslan eller fångar inte bara lett till förhandlingar. Det har också lett till helt oproportionerliga utväxlingar. En inträffade 2004 då Israel släppte 430 palestinska och libanesiska fångar samt återlämnade kropparna efter 59 döda Hizbollahterrorister. I gengäld fick man tre döda israeliska soldater, samt en israelisk affärsman som hade kidnappats i Dubai. Ett annat exempel är när den israeliska soldaten Gilad Shalit efter drygt fem år i fångenskap släpptes i utbyte mot 1 027 palestinska fångar, i oktober 2011.
Gisslan har alltså hela tiden varit och är Hamas största och egentligen enda tillgång, en form av livförsäkring och ett tillstånd som gör Israel både sårbart och förhandlingsvilligt.
Försvagar landets motståndsförmåga
I Israel blir gisslanfrågor politik, som inte bara engagerar politiker och höga tidigare militärer utan även den breda allmänheten. Motiven bakom de olika ståndpunkterna i Israel är inte alltid självklara eftersom det politiska läget i landet ofta är turbulent. Anklagelser riktas oavbrutet mellan de olika parterna om att missköta förhandlingarna om gisslans frigivning och i värsta fall bidra till gisslans död.
Opinionsundersökningar visar att majoriteten i Israel är för ett avtal med Hamas som leder till att hela gisslan återförs till Israel. I stora demonstrationer har krav ställts på att regeringen mer eller mindre gå med på Hamas villkor. Bland de drivande finns i första hand anhöriga till gisslan. Deras upprördhet och engagemang är fullt förståelig men blir samtidigt en del av Hamas tillgångar i den pågående konflikten. Oron i Israel oavsett om den är social eller politisk försvagar landets motståndsförmåga.
Från den politiska oppositionen, som leds av Yair Lapid, har det riktats hård kritik mot premiärminister Benjamin Netanyahu. Bland annat har han anklagats för att med hjälp av ett utdraget krig försöka undvika rättegången som ska avgöra misstankarna mot honom om korruption. Men nu har rättegången mot honom börjat och gisslan är förhoppningsvis på väg hem.
Flera tidigare överbefälhavare har med sina erfarenheter ställt sig på oppositionens sida. De menar att en längre vapenvila eller reträtt från vissa områden i Gaza inte skulle äventyra den israeliska försvarsmaktens framgångar eller förmåga att återuppta kriget mot Hamas i ett senare skede. Ingen av dem behöver dock genomföra ett avtal och ta konsekvenserna av det. I den för närvarande minst sagt osmakliga regeringskoalitionen är Netanyahus högerextrema koalitionsmedlemmar helt emot varje uppgörelse med Hamas och hotar ständigt med att lämna koalitionen. Samtidigt får Netanyahu tillräckligt med stöd av andra för att kunna ta hem gisslan.
Avvägningen för Israels del har stått mellan två moraliska och rationella ytterligheter som i princip gör det omöjligt att fatta rätt beslut. Den ena har varit att ignorera gisslan och med det frånta Hamas sitt enda effektiva vapen mot Israel. Det skulle uppfattas som moraliskt oacceptabelt av alla parter, men skulle ha lett till ett helt annat krig i Gaza. Det andra har varit att gå med på delar av Hamas villkor för att få tillbaks gisslan. På kort sikt kommer det nya avtalet mötas av uppskattning från allmänheten om gisslan släpps. På lång sikt innebär det att Israel återigen blottat sin största svaghet för alla som framöver vill skada landet. Dessutom ger det, vad som finns kvar av Hamas, en delseger och motivation att fortsätta kriget mot Israel.
När allt kommer omkring har dock ingen hittills haft en aning om vad som faktiskt sagts under förhandlingarna med Hamas.
Under en nästan en timslång intervju med New York Times tog USA:s utrikesminister Antony Blinken bladet från munnen om kriget i Gaza. Blinken har varit delaktig i alla förhandlingar under kriget mellan de olika parterna i Mellanöstern och kan anses vara den med bäst kunskap om förhandlingarna som pågått mellan Hamas och Israel. Enligt Blinken har Hamas hoppat av förhandlingarna varje gång en uppgörelse varit nära samtidigt som Israel varit tillmötesgående och lösningsorienterat. Blinken uttryckte förvåning och besvikelse över att världssamfundet i övrigt, i så liten utsträckning, krävt av Hamas att avsluta det terrororganisationen påbörjat och samtidigt undvikit att rikta skarpare kritik mot Hamas för situationen i Gaza. Den amerikanske utrikesministern menade i intervjun att världssamfundets uteblivna kritik mot Hamas parat med den massiva kritiken mot Israel, har stärkt och motiverat Hamas till att inte acceptera någon annan lösning än att Israel fullständigt drar sig tillbaka och att Hamas fortsätter kontrollera Gaza. Man kan ju naturligtvis fråga sig varför Blinken först nu öppnar ridån till vad som hänt hittills under förhandlingarna och dessutom ger Hamas ansvaret för att en lösning tagit så lång tid.
Oavsett vad tycks en lösning vara på väg. Om det är Trumps hot eller något annat som plötsligt inger hopp om detta får vi kanske inte veta.
***
Läs även: Judehatets många ansikten