Google – ett olagligt monopol?

”Google har korrumperat den legitima konkurrensen i annonsteknologi-industrin”, skriver det amerikanska justitiedepartementet. IT-jätten anklagas för att ha skaffat sig ett illegalt monopol på den digitala annonsmarknaden, och missbruka sin ställning för att snedvrida konkurrensen och driva upp sina egna vinster på andras bekostnad.

Tittar man på intäkter från annonsförsäljning har Google 29 procent av USA:s digitala annonsmarknad. Det ger företaget intäkter i mångmiljardklassen, men dess dominans på marknaden är betydligt större än så.

Andelen av annonsförsäljningen ger inte hela bilden av bolagets maktposition. Google säljer nämligen inte bara annonser på Google, alltså den reklam du ser när du gör en sökning. Bolaget kontrollerar också det digitala verktyg andra företag använder för att sälja annonser på sina egna hemsidor. Och detta verktyg, Doubleclick for Publishers, har enligt USA:s justitiedepartement en marknadsandel på över 90 procent.

Inte nog med att Google i praktiken kontrollerar säljsidan. Google Ads, IT-jättens verktyg för mindre företag som vill köpa annonsplatser, har omkring 80 procent av marknaden. Googles motsvarigheten för större företag som vill köpa annonsplatser har 40 procent av marknaden – allt enligt stämningen. Och som grädde på moset äger Google också den överlägset största marknaden där annonsplatser auktioneras ut, det vill säga mötesplatsen för köpare och säljare.

Nu stämmer USA Googles ägarbolag Alphabet. Google anklagas för att använda sin dominans på vissa områden för att öka sin dominans på andra. Mer konkret: de annonsörer som använder Google Ads leds till Googles egen marknadsplats för annonsauktioner, och för att få tillgång till denna enorma efterfrågan måste säljarna i sin tur använda Doubleclick. Justitiedepartementet menar också att Google manipulerar annonsauktionerna på sätt som saboterar för konkurrenter. Dessutom kan Google samtidigt hålla nere hemsidornas vinster och driva upp annonsörernas avgifter till den grad att över 30 procent av annonskostnaden hamnar i IT-jättens bankvalv.

Stämningen är den femte som amerikanska myndigheter riktar mot Google på tre år. En av de andra kommer också från justitiedepartementet och gäller Googles position på sökmarknaden (i kontrast till annonsmarknaden). Stämningen lämnades in i oktober 2020 men väntas tas upp i domstolen först i september 2023, vilket ger en fingervisning om hur lång tid den nya rättsprocessen kan väntas ta.

Förlorar Google kan företaget tvingas sälja stora delar av sin annonsteknologi, inklusive Doubleclick. Men även om Google vinner kan stämningen innebära problem. När Microsoft, som på den tiden var världens ledande mjukvaruföretag, blev föremål för en liknande stämning på 90-talet lade företaget enorma resurser på att skydda sig juridiskt. Efter en utdragen rättsprocess vann Microsoft till slut, men priset var dyrt. I efterhand menade många att det var den besvärliga rättsprocessen som gav Microsofts konkurrenter chansen att växa sig stora. En av dem var just Google.

IT-jätten är, föga överraskande, kritisk till stämningen och anklagar justitiedepartementet för att ”försöka välja vinnare och förlorare”.

”Vi väljer inte vinnare eller förlorare. Vi väljer dem som bryter mot antitrustlagar. Det är dem vi stämmer”, svarade USA:s justitieminister Merrick Garland.

Läs även: Så blir Elon Musks Twitter

Läs även: Så kraschade kryptobörsen FTX