Guillou – med hedern i behåll?
Ingen kul dag för Jan Guillou. Den nyblivne pensionären med färsk och hyllad memoarbok i bokhandeln var sannolikt inställd på att njuta lite nu. Jakt i Sibirien och Afrika, några nya franska viner i källaren. Men så drar Expressen iväg en nyhet av bästa kvällstidningsmärke och ... tja, nu är det inte så lugnt längre. Gissar att han i denna stund sitter och författar ett försvarstal som vi får läsa stort uppslagen i Aftonbladet i morgon.
När detta – en pinsamhet eller regelrätt försök till spioneri – nu flyter upp till ytan blir garanterat fler mer eller mindre profilstarka svenskar med vänsterförflutet, nervösa. KGB:s garn var finmaskigt under kalla kriget; deras värvningsförsök offensiva och inte alltid särskilt subtila. Tidigare i år skrev jag om Dag Klackenberg, tidigare expeditionschef på UD, som lät sig värvas av Sovjet på 70-talet. En avgörande skillnad, åtminstone så vitt känt, är att den värvningen uppmärksammades av Säpo, som i sin tur städslade Klackenberg som kontraspion.
Intrycket är att detta Säpo, under åren grundligt häcklat av Guillou, hade rätt bra koll på de sovjetiska ambassadstjänstemännens aktivitet. Missade de verkligen en känd agents möten med en redan namnkunnig svensk journalist och vänsteraktivist? Verkar lite otroligt.
