Han fick AI att klara nationella provet på en kafferast
En chat-robot fick nyligen högsta betyg i nationella provet i svenska.
I dag avslöjade DN omfattande fusk i gymnasieklasserna i prestigeskolan Campus Manilla i Stockholm. Genom en bugg i skolans digitala system för skrivningar har eleverna enkelt kunnat klistra in färdigskrivna svar på provfrågorna.
Nu är fusk ju knappast något nytt i skolans historia, men det som sysselsätter såväl lärare som skoladministratörer för tillfället är huruvida artificiell intelligens, AI, inom kort kommer kunna göra hela elevens jobb, så att hemarbeten och inlämningsuppgifter i praktiken blir meningslösa.
Joel Rangsjö, svensklärare vid Bäckadalsgymnasiet i Jönköping, gjorde nyligen ett uppmärksammat experiment för att kontrollera den populära AI-roboten ChatGPT:s färdigheter (vilket SR nyligen rapporterade). Han gav programmet instruktionen till ett delmoment i det nationella provet i svenska för årskurs ett på gymnasiet i programmet. Momentet går ut på att eleven får några dagar på sig för att skriva ett anförande som sedan ska framföras muntligen inför publik. Det är tillåtet att ha med manuset när talet hålls.
– Jag ville undersöka hur snabbt AI kunde göra uppgiften. Att den skulle lösa den visste jag. Men frågan var; hinner jag få talmanus skrivet och skapa en powerpoint-presentation under tiominutersrasten före provtillfället?, säger Rangsjö.
Han matade in grundinformation som vad syftet med talet var, talarens ålder, beskrev talsituationen och vem man ska hålla anförandet för samt hur långt det ska vara.
– Ut kom ett tal som jag utan att tveka skulle sätta högsta betyg på. I bedömningen tillkommer dock sådana saker som kontakt med publiken och övriga icke-språkliga komponenter. Men innehållsmässigt var det ett självklart A.
Kan fungera som extralärare
Joel Rangsjö menar dock att AI i grund och botten inte förändrar så mycket i just det avseendet. Han ser snarare nya möjligheter för fler elever att inhämta kunskap smidigare – att roboten helt enkelt kan fungera som extralärare eller läxhjälp.
– I bland gör man uppgifter för att öva och ibland för att summera och bli bedömd för det man har gjort. Jag har haft och har fortfarande hemuppgifter som elever ska lösa men de är inte avsedda att bedömas – de är i avsedda för övning. De uppgifter som jag använder för att bedöma eleven sker i regel utan tillgång till möjlighet att fuska, säger han.
Att AI dessutom kan vara behjälplig för läraren påvisade han genom ytterligare ett experiment där han vände på steken. AI-verktyget fick helt enkelt bedöma en uppsats som en elev av kött och blod hade skrivit i det nationella provet. Roboten hade då fått veta vilka kriterier som gäller för de olika betygen för uppsatser på gymnasienivå. Han gav dessutom instruktionen att rätta uppsatsen på ett sätt som en gymnasielärare i regel gör, samt ge eleven kommentarer om texten.
Parallellt rättade han själv samma uppsats, gav kommentarer och satte ett betyg.
– Resultatet blev att AI-verktyget gav eleven samma betyg som jag gjorde, nämligen betyget D. Dessutom gav den nästan på pricken samma korrigeringar och kommentarer till texten som jag, säger Rangsjö.
– Men inte nog med det. AI gjorde faktiskt jobbet ännu grundligare och gav ytterligare kommentarer och instruktioner om hur eleven borde göra för att texten skulle bli bättre.
Detta, menar han, kan bli ett stort stöd till lärarna framöver. Särskilt under månaderna före skolavslutningen då mängder av elevuppsatser från nationella prov ska rättas, samtidigt som uppemot 100 elever ska betygsättas inför skolavslutningen.
– AI innebär naturligtvis ökad risk att elever fuskar. Men man kan också vända på det och säga att det innebär enorma möjligheter för både lärare och elever. Lärarna måste lära sig att förhålla sig till AI. Nu finns den där, den kommer alltid att finnas där, och den kommer bara bli bättre och bättre.
Han hjälpte nyligen en elev med en neuropsykiatrisk diagnos med hjälp av AI. Eleven hade problem med matten så de bad verktyget förklara. Och efter att ha frågat om några gånger kom till slut en förklaring som gjorde att eleven fattade. Det bygger dock på att läraren har rätt kunskap, insikt och engagemang för att använda tekniken, enligt Rangsjö. Något som man inte kan ta för givet.
Borde lärarutbildningen även innehålla AI-kunskap för blivande lärare?
– Det är en bra spaning. AI kommer inte att ta över lärarrollen men de lärare som använder verktygen kommer så småningom att ta över lärarrollen från lärare som inte gör det. Och denna utveckling går så rasande fort nu så strategier för detta borde utarbetas så snart som möjligt.
"Ingen saknar dessa jobb"
Inte heller Jussi Karlgren, docent i språkteknologi vid Helsingfors universitet och forskare vid Silo AI, är särskilt orolig för att AI ska göra skolan meningslös, eller att det ska bli omöjligt att betygsätta eleverna. Han påminner också om att dagens AI-verktyg är byggda för att generera "koherent och plausibelt" språkligt material. Det innebär att roboten ger det mest trovärdiga och mest välformulerade svaret, vilket inte är liktydigt med att det är sant.
När Fokus frågar ChatGPT vem Jussi Karlgren är får vi visserligen veta att han forskar om AI i Helsingfors, men också att han dog 2016.
– Den genererar ett svar som skulle förefalla sannolikt om man inte kände till mig. Att jag är död måste den ha bedömt som sannolikt i någon mening. Det kan till exempel ha funnits en annan forskare inom samma område som dog för några år sedan, säger Karlgren.
Lite förenklat fungerar AI så att roboten, utifrån en enorm mängd inläst data, gör en sannolikhetsbedömning av vilken bokstav som ska följa på den nyss skrivna. Den arbetar därefter "självrättande". Har den gissat rätt ger den sig själv en morot och har den gissat fel så ger den sig ett piskrapp. Verktyget lär sig därefter successivt allt mer om av vad en människa brukar säga i olika situationer.
– Den hittar snabbt rätt ord när man skriver "Huset stod i ljusan …". Men den kommer inte att kunna fortsätta meningen ”I dag när jag gick på stan så såg jag en…".
Som student eller elev bör man därför vara försiktig vid skrivandet av en hemuppgift med hjälp av en AI-robot. En uppmärksam lärare kommer snabbt hitta felaktigheter.
Även Jussi Karlgren tror att ChatGPT kan hjälpa lärare att utföra sitt arbete mer effektivt. Och att tråkiga arbetsuppgifter försvinner är inget att vara rädd för. Det har redan hänt med många uppgifter på bland annat banker och ekonomiavdelningar sedan det kom kalkylprogram och liknande för 20-30 år sedan.
– Ingen saknar dessa jobb. Det är ingen som tycker synd om den människa som inte längre får sitta och summera alla dessa sifferkolumner. Den kan använda sin kreativitet på ett bättre sätt.
Hur ser det då ut inom universitetsvärlden? Kommer studenter som skriver C-uppsatser, vilket görs hemifrån under flera veckor eller rent av månader, att kunna bedömas på ett korrekt sätt av en examinator?
– Forskning handlar om att ta fram ny data. Alltså att ge sig ut och hämta kunskap på obruten mark. Det är data som AI inte har tillgång till ännu. Utan data kan AI inte göra en kalkyl över trovärdiga svar. Om sedan forskaren får hjälp av AI att formulera sina resultat, de metoder man har använd och rita diagram, då ser jag inte det som fusk, utan tvärt om. Ett effektivt hjälpmedel, säger Jussi Karlgren.
– Det viktiga är ju inte att referenslistan ser snygg ut utan att insikterna av experimenten och forskningen presenteras på ett vettigt sätt.
Skolverket har inte kommit särskilt långt i arbetet med hur AI verktygen ska hanteras.
– Vi följer utvecklingen långsiktigt, men ännu finns inte så mycket forskning på området att vi kan ge några omfattande direktiv och regler kring det, Hannes Theander, undervisningsråd vid myndigheten.
Verket lämnade dock en rekommendation till skolorna i februari i år.
– Med tanke på de ökade möjligheterna att producera texter av hög kvalitet med hjälp av ai och att det blir svårare för lärare att upptäcka detta har vi gått ut med rekommendationen att vi avråder från att använda inlämningsuppgifter som betygsunderlag, säger Hannes Theander.
***
Läs även: Så skapas artificiell intelligens