Hans AI-verktyg avslöjar skatteslöseriet – så funkar det

Jens Nylander är knappast särskilt bekant för den breda allmänheten, men i tech-kretsar har han gjort sig känd som serieentreprenör. I början av millenniet grundade han företaget Jens of Sweden som utvecklade MP3-spelare och senare har han bland annat tagit initiativ till hörlursbolaget Jays. Bolaget Automile – ett elektroniskt körjournalsystem – sålde han till Norge år 2020. Enligt Dagens Industri hamnade prislappen på cirka en miljard kronor. 

Nylander har en fallenhet för it och började programmera redan vid sju års ålder i hemstaden Hudiksvall. Det har han glädje av även i sitt senaste projekt som dock skiljer sig från de tidigare på så sätt att det inte är kommersiellt utan snarare ett slags välgörenhet. 

– Är man ekonomiskt oberoende kan man göra vad man vill med sin kreativitet. Jag tycker det är kul att studera sådant som andra kanske inte vågar, säger han. 

I korthet har han byggt ett system för att samla ihop all tillgänglig ekonomisk data från till exempel en kommuns bokföring. Därefter låter han ett egenutvecklat AI-verktyg tröska igenom materialet för att upptäcka avvikelser. Verktyget tränar successivt sig själv och blir allt bättre på att hitta konstigheter. I skrivande stund finns 45 miljoner fakturor från 237 kommuner, 17 regioner, 23 kommunala bolag, 20 universitet och 19 myndigheter nedtankade i systemet.  

– Tanken med offentlighetsprincipen är att alla ska få tillgång till alla offentliga handlingar. Men hur fungerar det egentligen i praktiken? Ingen har ju möjlighet att bland miljontals dokument granska det offentliga. Mitt verktyg gör det extremt enkelt att veta, faktura per faktura, vart skattepengarna tar vägen, säger Jens Nylander.  

– Det är visserligen tidskrävande att samla in ekonomiska handlingar och göra dem enhetliga i systemet. Men jag har all tid i världen. 

Ett tiotal skattefinansierade kommuner eller organisationer tillkommer varje dag och vem som helst kan gå in i hans öppna databas kommun.jensnylander.com och kolla. Många journalister har kontaktat Nylander och bett om hjälp men även kommuner och myndigheter har hört av sig och vill att Nylander ska förevisa materialet. Han har haft flera kontakter med Ekonomistyrningsverket och nyligen ett möte med den nyinrättade Utbetalningsmyndigheten, som ska hålla koll på alla staten utbetalningar framöver. Även politiker vill tala med honom, bland andra S ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg (S).  

Här följer några av de fall som Nylander själv tycker är intressantast bland fynden: AI-verktyget rödflaggade en konsult som var anlitad av Post- och telestyrelsen. Anledningen var att verktyget hittade fakturor på en rad andra myndigheter som var misstänkt lika den som PTS hade fått. Konsulten verkade ha fakturerat för samma arbete under samma tidsrymd på flera myndigheter samtidigt, utan att dessa hade märkt någonting. Fakturorna kom dock från olika bolag varje gång.  

– Verktyget noterade avvikelser i faktureringen som var för sig inte väcker någon uppmärksamhet. Men när flera avvikelser läggs på varandra så blir felvolymen till slut så hög att det måste vara något som är orimligt. En människa hade aldrig kunnat hitta denna korrelation i det enorma materialet, men AI gör det på nolltid.  

Nylander ringde sedan upp de berörda myndigheterna och frågade om de visste om att flera andra myndigheter hade betalat för samma tid och samma jobb.  

– Chefen jag pratar med på Länsstyrelsen i Värmland, som var en av myndigheterna säger sig vara ”förbannad” och ska undersöka saken vidare. På PTS vill man i nuläget dock bara lägga locket på, säger Jens Nylander.  

Vid ett annat tillfälle skulle Melleruds kommun köpa åtta elverk för att ha reservkraft till sina äldreboenden. Kommunen hittade en annons med exakt det efterfrågade antalet och åkte 70 mil för att köpa in dem.  

– Kommuntjänstemännen ska möta säljaren på en öde militäranläggning. En lyxbil anländer och en kille hoppar ur som säger att de måste betala på plats.  

Kommuntjänstemännen fick en utskriven faktura gjord i Word, ett ordbehandlingsprogram. Tjänstemännen ringde sedan till kommunens ekonomikontor som skickade över 2,1 miljoner kronor till säljarens konto. Tjänstemannen fick med sig aggregaten hem, men utan serviceböcker.  

– Ingen verkar ha reagerat på att det var något skumt med detta.  

Det gjorde däremot AI-verktyget som reagerade på att företaget som sålde aggregaten enligt årsredovisningen endast hade haft en omsättning på 700 000 kronor. Eftersom försäljningen till kommunen uppgick till 2,1 miljoner måste något vara fel. Det verkar således som om leverantören aldrig bokförde intäkten – och att kommunen alltså hade köpt aggregaten svart. Dagens Samhälle plockade sedan upp nyheten den 12 januari i år och ärendet utreds nu.  

En annan röd flagga dök upp för ett stort assistansföretag i Mellansverige. AI-verktyget noterade att företagets årsredovisning på sina ställen var identisk med den från året före. Jens Nylander begärde då ut årsredovisningarna och det visade sig att den senare årsredovisningen har en underskrift av revisorn som inte såg ut som de tidigare underskrifterna. Nylander ringde revisorn som redan hade noterat att namnteckningen var förfalskad och polisanmält vd:n för assistansföretaget. Revisorn hade även ringt Bolagsverket och berättat att årsredovisningen var förfalskad.  

När Jens Nylander pratade med vd:n erkände denne att han förfalskat namnteckningen och försvarade sig med dels personliga skäl, dels att han var pressad av att bolaget höll på att säljas till den börsnoterade assistansjätten Humana, vilket gjorde att nyheten följdes upp av bland andra Dagens Industri. 

Jens Nylander håller som nämnts registret med 45 miljoner fakturor öppet och sökbart för allmänheten, AI-verktyget behåller han däremot för sig själv.  

– Jag hittar dagligen avvikelser men man måste vara försiktig med dem. Man måste dubbelkolla samt kontrollera bakgrunden. Om jag skulle släppa det lös i nuläget är jag rädd att människor skulle bli uthängda på felaktiga grunder. Jag är också ansvarig utgivare och skulle kunna hamna i en process. 

Har du någon framtidsplan med detta? Kommer du att kommersialisera din uppfinning? 

– Nej, det finns inget ekonomiskt intresse. Jag lever på avkastningen av det kapital mina tidigare bolag har gett mig. Kommunkartläggningen kommer aldrig att ha någon kommersiell del utan gjordes med en förhoppning om förändring kring offentlighetsprincipen och att alla ska rätt till information som är sökbar i en enorm värld av information. 

***

Läs även: Han fick AI att klara nationella provet på en kafferast

Läs även: Cyberhotet mot Sverige är ett faktum – så försvarar vi oss