Här är de största gröna bakslagen 2024

Den politiska tron på grön omställning är grundmurad. Marknaden verkar vara av en annan uppfattning.

Text:

Bild: Magnus Hjalmarson Neideman / TT

En lång rad gröna storsatsningar har havererat under året. Vissa har fått mer uppmärksamhet än andra, inte minst batterijätten Northvolts ansökan om rekonstruktion. Vd:n för det kommunala bolaget Skellefteå kraft, som har investerat 100 miljoner i Northvolt och har fordringar på 60 miljoner, har argumenterat för att ”en enskild satsning [som] inte går som planerat” inte borde avskräcka oss från den gröna omställningen. Andra bedömare menar att misslyckandena är så pass många att de utgör ett mönster och att det är en grön bubbla som nu brister. 

Batterier

Northvolt i Skellefteå: rekonstruktion 

Batterifabriken skulle ha nått sin fulla kapacitet förra året. I stället har projektet kantats av tekniska problem, förseningar och mystiska dödsfall bland anställda. I somras drog BMW tillbaka en beställning värd 22 miljarder kronor – Northvolt var då två år sent med att leverera de beställda batterierna. I september varslades 25 procent av personalstyrkan och härom veckan kastade Northvolt in handduken och ansökte om rekonstruktion i USA. 

Sedan Northvolt 2017 bestämde sig för att bygga fabrik i Skellefteå har företaget bränt igenom över 100 miljarder kronor. Av summan återstod bara några promille när rekonstruktionsansökan lämnades in. Konkurrensen från Kina, som dominerar batterimarknaden, har varit hård – och dessutom rapporteras Northvolt ha gjort sig beroende av undermålig utrustning från kinesiska leverantörer. 

Northvolt är inte det enda havererade batteriföretaget i Sverige. I december förra året gick batteritillverkaren Nilar i Gävle i konkurs, två år efter att den börsnoterades till en värdering på 3,1 miljarder kronor. Bland investerarna fanns flera svenska pensionsfonder. 

Northvolts vd Peter Carlsson meddelade sin avgång dagen efter rekonstruktionsansökan i USA. Foto: Christine Olsson / TT

Grönt stål

LKAB i Kiruna: uppskjutet 

Den statliga gruvjätten LKAB:s omställning till grönt stål beräknas kosta 400 miljarder, ta två decennier och ha ett elbehov i samma storleksordning som Finland. Grönt stål tillverkas med vätgas, som är extremt energikrävande att producera fossilfritt. På frågan var all elektricitet egentligen ska komma ifrån svarade vd:n Jan Moström helt enkelt: ”Det måste gå”. 

I oktober meddelade dock LKAB att omställningen av anläggningen i Kiruna, som skulle ha ägt rum på 2030-talet, skjuts upp. En bidragande orsak är att LKAB och Vattenfall inte kunde enas om ett elpris. Tidsplanen för att ställa om anläggningen i Gällivare står dock fast.  

Samtidigt rapporteras att den tyska ståljätten Thyssenkrupp planerar att skrota sina planer på grönt stål på grund av det svåra läget på stålmarknaden – vilket förstås är en realitet även för LKAB. 

Flygbränsle 

Uniper i Långsele: nedlagt 

År 2022 meddelade den tyska energijätten Uniper och sydafrikansa Sasol att de skulle bygga en fabrik för grönt flygbränsle utanför Sollefteå. Genom en experimentell process skulle biomassa och vätgas användas för att framställa tillräckligt mycket syntetiskt bränsle för en tiondel av det svenska inrikesflygets behov. Men först sköts tidsplanen upp, sen tappade Sasol tron på projektet och hoppade av, och till slut meddelade Uniper i oktober att det inte blir någon flygbränslefabrik.  

Bara några månader tidigare hade den projektansvarige på Sollefteå kommun sagt till SVT att bakslagen inte oroar; kommunen fortsatte att bygga VVS och dra elledningar för Unipers skull. 

Vattenfall i Forsmark – avbrutet samarbete 

En annan fabrik för grönt flygbränsle skulle byggas i Östhammars kommun av Vattenfall i samarbete med oljebolaget Shell. Deras variant skulle inte använda fossila råmaterial utan enbart vatten, el och återvunnen koldioxid. Produktionen var tänkt att starta 2027 efter investeringar på närmare 60 miljarder kronor. EU:s innovationsfond erbjöd närmare en miljard i finansiering, men i september i år fick Shell kalla fötter och drog sig ur samarbetet. 

Liknande bakslag för grönt flygbränsle har inträffat på andra håll i Europa: Chevron i Tyskland, Shell i Rotterdam. Enligt industriorganisationen European Biodiesel Board är en bidragande orsak att Kina prisdumpar biobränslen på den europeiska marknaden. 

SAS var involverat i flygbränsleprojektet i Forsmark som potentiell köpare av bränslet. Foto: Niklas Jonasson

Fartygsbränsle 

Flagship One i Örnsköldsvik – nedlagt 

Fabriken skulle bli Europas största i sitt slag och börja producera fossilfri e-metanol 2025. Projektet attraherade pengar i miljardklassen från Bill Gates, EU och Europeiska investeringsbanken, och bygget hade redan inletts när det danska ägarbolaget Örsted i somras meddelade att satsningen läggs ner. Det bedömdes som en alltför dyr investering i osäkra tider. 

E-bränsleutvecklaren Liquid Wind låter sig dock inte avskräckas. Bolaget håller på att utveckla Flagship Two i Sundsvall och Flagship Three i Umeå. Affärsidén är att sälja anläggningarna till andra företag som åtar sig att driva dem. Liquid Wind har som ambition att sälja tio anläggningar de kommande åren. Bland bolagets investerare finns Uniper – det tyska energibolag som nyligen övergav sina egna planer på en flygbränslefabrik i Långsele. 

Vindkraft

Markbygden Ett i Piteå: rekonstruktion 

Europas största vindkraftanläggning med 179 vindkraftverk försattes i rekonstruktion hösten 2023. Bolaget hade skrivit avtal med den norska industrikoncernen Hydro om att leverera el till ett fast pris. Förändringar i marknadspriset gjorde kalkylen omöjlig för Markbygden Ett, som dessutom led av vindkraftens eviga problem: när det blåser mycket produceras så mycket el att priserna dyker, när elpriserna däremot är höga är det just på grund av att vindkraftverken står stilla. 

I slutet av oktober 2024 godkände Umeå tingsrätt en rekonstruktion och Markbygden Ett räddades därmed från konkurs. Bolaget måste dock betala 2,9 miljarder kronor i skadestånd till Hydro, vilket ska finansieras genom att Markbygden Ett säljs. Det kinesiska ägarbolaget CGN – svartlistat i USA på grund av kärnkraftspionage – äger flera andra problemtyngda vindkraftanläggningar i Sverige. CGN:s totala skulder uppgår enligt Affärsvärlden till 15 miljarder. 

Överturingen i Ånge – rekonstruktion 

Överturingen är en av Skandinaviens största vindkraftanläggningar. I augusti försattes den i finansiell rekonstruktion med miljardskulder, och riskerar nu konkurs. Situationen påminner om Markbygden Ett, inte bara eftersom bolaget som äger anläggningen delvis ägs av Kina, utan också för att det skrivit under ett ofördelaktigt avtal med norska Hydro.