Här är Sveriges mest effektiva doktorsutbildning
Bild: TT/pressbild
I Fokus rankning hamnar Chalmers på förstaplats när det gäller effektiv doktorsutbildning. 85 procent av studenterna som påbörjar en doktorandutbildning på Chalmers tar doktorsexamen inom åtta års tid. Det kan jämföras med 80 procent på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, och bara 63 procent på Blekinge Tekniska Högskola.
– Vi har tagit en del väldigt bra steg.
Anders Palmqvist låter nöjd när Fokus når honom för att meddela resultatet av vår rankning av svenska högskolor och universitet. Sedan tre år tillbaka är han vicerektor för forskning och forskarutbildning på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Något i lärosätets arbete verkar ha lönat sig.
Anders Palmqvist säger att man har jobbat aktivt för att doktoranderna ska ha bra stöd i utbildningen. Förutom huvudhandledare och biträdande handledare har studenterna även en examinator som följer deras arbete. Examinatorn är inte direkt inblandad i forskningsprojektet, men har kompetens nog för att bedöma om ett projekt är, som Anders Palmqvist uttrycker det, vansinnigt.
– Typiskt sett är det en professor med bredare kompetens som ska säkerställa att det är kvalitet i forskarutbildningen. Jag tror inte att alla universitet har den uppdelningen mellan huvudhandledare och examinator. Vi försöker så långt som möjligt hålla funktionen åtskild från handledarfunktionen, det är bra att någon som inte är färgad av forskningsprojektet kan ha insyn och stödja om det behövs.
Chalmers har omkring tusen doktorander, och i en forskarutbildning är det lätt att bli beroende av sin handledare, säger vicerektorn. Därför försöker lärosätet skapa en miljö runt doktoranden som är bredare än den enskilda handledaren.
– Vi strävar efter att bygga akademiska miljöer där man har en låg tröskel för en doktorand att gå till en annan professor och be om råd. Där kan man vara ärlig med att det ser väldigt olika ut på olika delar av Chalmers. Men i de bästa miljöerna vi har är det väldigt öppet klimat mellan forskargrupper och forskningsledare. Mycket samarbete, rent generellt.
Det var inte alltid så. Anders Palmqvist behöver bara blicka tillbaka på sin egen doktorandutbildning på Chalmers för att se vad motsatsen kan leda till.
– Det var i stort sett tabu att gå och prata med en annan forskningsledare om inte ens handledare tyckte det. Min lärdom är att sådana miljöer är oerhört skadliga för doktorandens möjligheter. Jag kände att jag blev begränsad av det. Forskningen blev inte speciellt bra heller.
En postdok i Santa Barbara i USA i slutet av nittiotalet gjorde stort intryck på honom. Där fanns en helt annan samarbetsvilja, och man uppmuntrades att söka hjälp från andra grupper. Idéerna har Anders Palmqvist sedan införlivat på Chalmers, först som avdelningschef, sedan som vicerektor.
Gör ett sämre samarbetsklimat att man inte har lika stor genomströmning, att doktorander känner »det här är inget för mig«?
– Jag tror att det ger en högre genomströmning med ett högre välmående och en positiv arbetsmiljö.
Målet är däremot inte att 100 procent av dem som påbörjar doktorandutbildningen ska ta examen. Det innebär en risk att man tummar på kvaliteten i utbildningen.
– Det betyder att lärosätet ska vara helt felfritt i sina rekryteringar. Vi har tusen doktorander, det vore märkligt om det inte vore någon som inte är helt rätt rekryterad, säger Anders Palmqvist.
Här kan du ladda ner och se alla topplistor i FOKUS högskolerankning!
***
LÄS FLER ARTIKLAR I ÄMNET HÄR:
LTU kan dra fördelar av att 1 000 miljarder ska investeras i norr till år 2040
»Jag förstår att vår forskning ser dyr ut«
