Har Folklistan en chans?
Högre valdeltagande gör det svårare att ta mandat i EU-valet. Men det kan ändå gynna Sara Skyttedals nya parti.
Bild: TT
Sara Skyttedal må ha lämnat Kristdemokraterna, men hon vill inte lämna EU-parlamentet bara för den sakens skull. Tillsammans med Jan Emanuel, nyligen avhoppad socialdemokrat, har hon därför startat Folklistan. Sveriges nyaste parti vet hur man skaffar sig uppmärksamhet; kandidaterna presenterades för pressen hos Youtube-programledaren Henrik Jönsson, Emanuel kallade den sexsiffriga EU-parlamentarikerlönen en ”skrotlön” och radarparet lämnade scenen i helikopter.
Om deras parti kommer att ha samma lyftkraft återstår att se. Precis som riksdagsvalet har EU-valet en fyraprocentspärr, men i praktiken kan det krävas fler röster än så – Sverige har så få mandat i parlamentet att fyra procent av rösterna inte nödvändigtvis räcker till ett av dem. Om lika många svenskar röstar i år som i förra EU-valet skulle det krävas närmare 180 000 röster.
Ändå finns två saker som talar för Folklistan. För det första: det är lättare för små och nystartade partier att klara sig över spärren i EU-valet än i riksdagsvalet. Enligt Maria Solevid, docent i statsvetenskap och forskare vid Göteborgs universitets valforskningsprogram, beror det på att det enorma antalet röstberättigade – 360 miljoner – och unionens komplexa maktstruktur påverkar väljarnas inställning.
– Det är kanske svårare att se vad ens röst har för påverkan, med så många medlemsländer och en så komplex struktur. Och när ens röst inte upplevs betyda lika mycket kan man tänka sig att rösta på partier man inte normalt röstar på, säger Solevid.
Det har historiskt sett gynnat små och nya partier som har misslyckats med att ta sig in i riksdagen, som Piratpartiet och Feministiskt initiativ.
För det andra har deltagandet i EU-valet ökat sedan bottennoteringen 2004. För fem år sedan låg det på 55 procent, fyra procentenheter över det europeiska genomsnittet. Om utvecklingen fortsätter finns det mycket som pekar mot att det gynnar partier med en relativt EU-kritisk profil. Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet beräknar att ett hundraprocentigt valdeltagande skulle ha inneburit fler röster till SD och S och färre till MP och C i 2019 års val – och att framför allt Socialdemokraterna hade vunnit ännu mer på högre valdeltagande på den tiden partiet hade en mer EU-kritisk linje.
– Människor som är negativa till EU brukar vara mer svårmobiliserade i EU-valet. Det innebär att partier med väljargrupper som har en mer negativ bild av EU, antagligen skulle öka sin andel av rösterna om vi hade ett högre valdeltagande, säger Solevid.
Folklistan hoppas mycket riktigt på att locka väljare från soffan. Men dess brokiga samling kandidater kan sätta käppar i hjulet. Bland dem finns även före detta moderater, miljöpartister och minst en politisk vilde – och åtminstone Skyttedal och Emanuel har siktet inställt på olika partigrupper om de kommer in i parlamentet.
Hur partierna väljer att gruppera sig i Bryssel kan låta som en rent administrativ fråga, men är i själva verket av stor betydelse. Den största partigruppen får inte bara mest resurser, den får också stort inflytande över vem som blir kommissionens ordförande – EU:s högsta makthavare. En röst på Folklistan kan alltså vara en röst på vad som helst, beroende på vilken kandidat som kommer in och vilken partigrupp den hamnar i.
– Men för att väljarna ska väga in partigruppen, då kräver det att man verkligen läser på. Och det är som sagt komplext. I riksdagen tror jag de flesta har mer tydligt för sig vilka partier som står på vilken sida, säger Solevid.
