Har Google peakat?

Google dominerar sökmarknaden på internet till den grad att företagets namn har blivit synonymt med att göra en sökning på internet. Information om vad människor söker efter, klickar på, tittar på och köper används sedan för att sälja skräddarsydda annonser till företag till ett värde av ungefär två svenska statsbudgetar.

Det finns förstås metoder för att skydda ens surfhistorik från övervakning, som att installera en VPN. Och så finns metoder som inte skyddar surfhistoriken det minsta, som inkognito-funktionen i Googles webbläsare Chrome. Allt den gör är att dölja sökhistoriken för användaren – för Google är den däremot lika synlig, och lukrativ, som vanligt.

Men innebär det att Google lurar användarna? Givetvis inte, hävdar Google och hänvisar till att den som godkänner användarvillkoren har samtyckt till datainsamlingen. Definitivt, menar advokatfirman Boies Schiller Flexner, som för tre år sedan stämde Google på fem miljarder dollar – drygt 50 miljarder kronor – i kompensation.

Just före nyår gick Google med på förlikning. Vilken summa bolaget har gått med på att betala är okänt. Och det är bara det senaste i en lång rad juridiska bakslag.

12 december förlorade Google en rättsprocess mot spelbolaget Epic Games, kända för succéspelet Fortnite. Epic anklagade Google för att missbruka sin dominerande marknadsställning för att pressa apptillverkare på pengar. Omkring 70 procent av världens smartphones använder Googles operativsystem, som gör det svårt för användarna att ladda ner appar från andra ställen än appbutiken Google Play. Där tar bolaget sedan ut höga avgifter – oskäligt höga, menar Epic – varje gång någon gör ett köp: 15 procent när man köper en app och upp till 30 procent för köp inuti appen.

Under hösten har ytterligare två rättegångar mot Google angående appbutikens villkor lett till förlikning. Den ena drevs av USA:s delstater å användarnas vägnar; där landade förlikningen på motsvarande sju miljarder kronor. Den andra drevs av nätdejtingjätten Match Group. Men Epics vinst kom ändå som en överraskning för många iakttagare.

Kanske är det ett tecken i tiden. Vid sidan av de mindre stämningarna av Google pågår nämligen ett mycket större rättsfall: USA vs Google. Det amerikanska justitiedepartementet åtalar IT-giganten för att ha skapat ett illegalt monopol på digital marknadsföring. Och att döma av historien är det en rättegång som Google inte kan vinna. Vid millennieskiftet tog sig USA:s justitiedepartement an Microsoft, som vann – men till priset av sin marknadsdominerande ställning. För mycket energi och resurser gick åt till att försvara affärsmodellen i domstol. Samma sak hände på sjuttiotalet med IBM; när rättsprocessen var över hade teknikutvecklingen sprungit ifrån företaget.

Det är inte bara USA:s justitiedepartement som utmanar Google. EU skickar visserligen blandade budskap till nätjättar – å ena sidan GDPR, å andra sidan Chat Control – men de senaste tio åren har EU-kommissionen givit Google sammanlagt över 90 miljarder kronor i böter för konkurrenshämmande metoder. Samtidigt pågår ett teknikskifte till AI, där Googles ställning är allt annat än ohotad. Bolaget skulle behöva lägga alla tillgängliga resurser på teknikutveckling – inte juridiska strider.

***

Läs även: Google – ett olagligt monopol?

Läs även: Chat Control: Så ska techjättarna skanna allt du skickar