Haverikommission kräver nya dyk vid Estonia – anhöriga lättade: »Bra steg ett«

Statens haverikommission begär att regeringen vidtar åtgärder i syfte att göra det möjligt och lagenligt for haverikommissionen att genomföra undervattensaktiviteter for att närmare undersöka vraket efter passagerarfartyget m/s Estonia. Det sa John Ahlberk, generaldirektör på Statens haverikommission på en digital pressträffträff i regeringskansliet på fredagseftermiddagen.

–Enligt haverikommissionens bedömning kravs det att lagen om skydd for gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia andras, sa Ahlberk.

Hakelius: Visst är det fint med tillit, men nu finns det ett hål i skrovet på Estonia

Haverikommissionen anser att det kravs åtgärder for att säkra att den internationella överenskommelse som reglerar gravfriden vid vraket inte innebär utredningsåtgärder vid vraket blir straffbara i andra stater.

Statens haverikommissionen vill tillåta dykningar vid förlista Estonia och begär att lagen ändras, enligt ett pressmeddelande.

Estland, Finland och Sveriges haverikommissioner begär att lagen ska ändras för att man ska kunna genomföra undervattensundersökningen vid m/s Estonias haveriplats.

– Regeringen vill möjliggöra dykningar vid Estonia genom att se över gravfridslagen, sa inrikesminister Mikael Damberg (S) på samma pressträff.

Han sa att gravfridslagen inte skulle avskaffas, men justeras så att de tre ländernas haverikommissioner kan undersöka vraket, det upptäckta hålet, såväl inifrån som utifrån.

Synvinkel: »Vi är betydligt närmare svaret på frågan varför Estonia sjönk«

Bakgrunden är att passagerarfartyget m/s Estonia sjönk den 28 september 1994 under en resa frän Tallinn till Stockholm. Av de 989 personer som fanns ombord omkom 852 personer. I enlighet med en överenskommelse mellan statsministrarna i Estland, Finland och Sverige bildades en gemensam utredningskommission (JAIC) som undersökte katastrofen och publicerade en slutrapport i december 1997. Rapporten fick hård kritik. Bland annat för att den felaktigt slog fast att fartyget var sjövärdigt. Men också för att dess slutsatser om sjunkförloppet framstod som märkliga och inte övertygade experter på fartygsstabilitet. Också flera av dessa experter i haverikommissionen blev under arbetets gång alltmer tveksamma till det som likväl kom att bli JAIC:s beskrivning av sjunkförloppet.

Den 28 september 2020 visade dokumentärfilmaren Henrik Evertson i sin film ”Estonia. Fyndet som förändrar allt” att det finns ett hål i fartygets styrbordssida. Inrikesminister Mikael Dambergs besked att gravfridslagen kommer att ses över för att göra undersökningar möjliga, och att regeringen redan påbörjat analyser av hur dykningar ska kunna tillåtas av den tre ländernas haverikommissioner, innebär att fyndet de facto förändrat mycket.

Estlands säkerhetsutredningsmyndighet har inlett en preliminär bedömning av de nya uppgifterna och begärt bistånd av motsvarande myndigheter i Finland och Sverige. Olycksutredningscentralen i Finland och Statens haverikommission i Sverige har beslutat att bistå̊ den estniska myndigheten.

– Vi bedömer att fortsatta undersökningsmanövrar görs på plats vid vraket. Det kräver att delar av skrovet behöver friläggas. Det kan också handla om dokumentation av sjöbotten. Åtgärderna kan också omfatta bärgning av mindre delar av vraket. Syftet är att undersöka hur hålet uppkommit.

– Det här var vad vi hoppades som steg 1. Vi får jobba så att de ser till att vi får hela sanningen. Det här är en början, säger Lennart Berglund, ordförande i överlevar- och anhörigföreningen SEA.

LÄS OCKSÅ: »Gravfriden – inget hinder för att undersöka Estonia«