H&M avskedar anställda efter IQ-test

Till sommaren ska H&M göra sig av med 1 500 av de 3 500 anställda på business tech-avdelningen. Företaget behöver byta sin kompetensprofil, anser ledningen, men i stället för att titta på arbetsprestation eller intervjuer har HR-avdelningen valt en annan strategi. Alla de anställda har tvingats göra IQ-tester och personlighetstester och de med sämst resultat kommer att få gå. 

Att testa IQ och personlighet vid rekryteringar är inget nytt – för stora arbetsgivare i både privat och offentlig sektor har det snarast blivit rutin. Men att använda sådana tester vid uppsägningar är minst sagt udda. Förslaget har provocerat både utomstående och H&M:s egna anställda. ”Man känner sig inkompetensförklarad”, säger en anonym anställd till SvD.

Marknaden för testverktyg omsätter många miljoner bara i Sverige. Verktygen marknadsförs som smidiga sätt att sålla agnarna från vetet och föra var och en till hans rätta fålla. Men enligt kritiker innebär testerna inte bara att människor stängs ute från jobb på grund av irrelevanta kriterier – det kan till och med leda till regelrätt diskriminering.

2012 sökte en ung amerikansk man, Kyle Behm, jobb på det lokala snabbköpet. Han hade genomgått behandling för bipolär sjukdom och kände sig redo att ta sig ut i arbetslivet. Det visade sig vara omöjligt. För att få jobbet som butiksbiträde var han tvungen att genomgå ett personlighetstest. En bekant på arbetsplatsen berättade för Behm att han blivit rödflaggad av testet – där flera av frågorna påminde om dem han hade gjort när han diagnostiserades som bipolär.

Han sökte fler liknande jobb, men alla krävde samma personlighetstest. Till slut hjälpte hans far, som är jurist, honom att stämma företagen för diskriminering mot personer med psykisk sjukdom.

Är en viss personlighet nödvändig för att sitta i kassan? Även om svaret vore ja – vilket inte är självklart – har personlighetstester i arbetslivet ett stort problem. De är ofta helt ovetenskapliga, till den grad att de jämförs med astrologi.

2018 avslöjades Thomas Eriksons bästsäljare Omgiven av idioter som en bluff. Metoden att dela in människor i fyra ”färger”, det vill säga godtyckliga personlighetstyper, är helt frikopplad från modern psykologisk forskning. Ändå är den väldigt populär vid rekryteringar. Myers-Briggs-testet, som utformades för hundra år sedan och bygger på jungiansk psykologi, är också starkt ifrågasatt: det finns väldigt lite bevis för att metoden fungerar, men den ”skapar illusionen av expertis om psykologi”, enligt den amerikanske professorn i organisationspsykologi Adam Grant.

”Många testanvändare tycks inte efterfråga vetenskaplig grund för de metoder de köper”, konstaterade psykologiprofessorn Lennart Sjöberg redan i början av 10-talet. När PR-företaget Greatness frågade Sveriges största kommuner om de använder personlighetstester vid rekrytering svarade samtliga ja – men hälften använde sig av icke certifierade tester, eller visste inte ens vilka tester som hade använts eftersom konsulter hade skött rekryteringen. Bara dessa 15 kommuner hade lagt 15 miljoner kronor på tester det aktuella året. 

Dessutom är det relativt lätt att fuska på personlighetstester.

– Rent teoretiskt skulle vi kunna säga att de personer som vi har störst behov av att identifiera ur ett riskperspektiv, är de som är sämst på att rapportera sanningsenligt om sig själva. De har låg självinsikt, låg ärlighet och låg tillit, sa Malin Holm, som arbetar med personlighetstester, i en intervju i Psykologtidningen.

IQ-tester är svårare att fuska på, och har en starkare vetenskaplig koppling än personlighetstester. Men är de lämpliga att använda vid rekryteringar – eller, i fallet H&M, vid uppsägningar?

Susanna Kjällström, förbundsjurist på fackförbundet Unionen, tror det finns sammanhang där IQ-tester kan vara användbara: rekryteringar där de egenskaper som efterfrågas faktiskt är vad testerna visar. Men om testerna visar egenskaper som inte är relevanta kan systemet i stället innebära diskriminering.

– Och man ska komma ihåg att sådana här tester ger en sorts ögonblicksbild. Säg att du haft en dålig natt och inte fått sova, då är det ganska stor risk att du presterar sämre än om du hade gjort testet någon dag senare under bättre förhållanden.

Inte nog med det:

– Det finns människor som presterar dåligt på prov och tester men som skulle kunna utföra arbetet lika bra eller till och med bättre än en annan person som presterar bra på test.

Trots att IQ- och personlighetstester blir allt vanligare i arbetslivet har frågan hittills gått under radarn, åtminstone arbetsrättsligt. Kjällström har inte varit involverad i några sådana fall. Men det behöver inte innebära att det saknas invändningar bland arbetssökande.

– Jag tror folk är mer skeptiska än vad som framkommer. Men i en rekryteringsprocess är man i en väldigt utsatt position. Om man inte vill göra ett test får man sannolikt besked att man inte går vidare, och gör man testet och får ett resultat man tycker är missvisande finns i princip inget att göra åt det. Möjligen kan man kräva ändring av en felaktig uppgift ur ett dataskyddsperspektiv, men om du gör det leder det knappast till att du får jobbet, säger hon.

I grunden är frågan om IQ-tester på arbetsmarknaden en fråga om meritokrati. Det meritokratiska samhället bygger på att den som är bäst lämpad ska få jobbet och den som presterar bäst ska få högst lön. Men det bygger också på att alla ska få samma chans, oavsett medfödda egenskaper. Ansträngningar ska betala sig mer än tursamma omständigheter. Och IQ är i hög grad en medfödd egenskap.

Joakim Sandberg, professor i ekonomi och praktisk filosofi, menar att det är skillnad på bakåtblickande och framåtblickande beslut. Lön är bakåtblickande: en belöning för utfört arbete. Rekryteringar är däremot framåtblickande: arbetsgivaren försöker gissa sig till vem som kommer att göra det bästa jobbet i framtiden.

– Och om till exempel H&M måste avskeda ett stort antal människor kan en framåtblickande utgångspunkt vara rimlig. Vilka som kommer prestera bäst i framtiden är viktigare än vem som har arbetat hårdast hittills. IQ kan trots allt vara en bättre indikator på hur väl man anpassar sig till en omorganisation.

Men ur ett samhälleligt perspektiv är det inte riskfritt att ge IQ-tester en alltför betydande roll.

– Om det leder till att människor som föds med låg IQ blir en sorts andra klassens medborgare som inte har möjlighet att få samma lön eller till och med blir oanställningsbara, då får det biologiska lotteriet ett väldigt stort inflytande. Det vore en farlig utveckling för samhället, säger Sandberg.

Läs även: Adrian Wooldridge: ”Utan meritokrati blir det en ständig kamp”

Läs även: Det enda som hjälper är att tvinga barnen läsa kanon