Inflationen ökar risk för stökig lönerörelse

Nyligen kom siffror som visar att inflationen i Sverige är den högsta på över tre decennier. Analytiker hade räknat med en inflation på 6,2 procent i april, men SCB:s statistik för månaden landade på hela 6,4 procent enligt måttet KPIF. Priserna har stigit på bred front, och har drivits på av höga el- och drivmedelspriser, samt livsmedel och hushållsvaror som blivit betydligt dyrare i spåren av Ukrainakriget. För många har reallönen sjunkit, det vill säga att den löneökning man fått för året har ätits upp av prisökningarna. En undersköterska har i dag över 700 kronor mindre i plånboken trots en löneökning på drygt 500 kronor, visar beräkningar.

Ekonomer menar nu att den höga inflationen kan komma att sätta sitt avtryck i kommande lönerörelser. Hittills har löneökningarna legat på omkring två procent i årstakt, men kompensationskraven lär öka i takt med att vardagen blir dyrare.

– Det är klart att hushållen, alla som jobbar, känner av det i dag. Vår köpkraft minskar. Vår prognos är att vi kommer få se högre löneökningar framöver, om än rätt så återhållsamma. På kort sikt räknar vi med 3,1 procent, men framåt 2025 kanske uppåt 3,5 procent, säger Mattias Persson, chefekonom på Swedbank.

– Det är alltid svårt att säga. Men min bästa gissning är runt 3,5 procent. Skulle man hamna avsevärt högre, runt 4,5–5 procent, då är det risk för en prislönespiral som ingen egentligen vill ha. Förmodligen inte ens arbetstagarsidan, säger Jens Magnusson, chefekonom på SEB.

Både Swedbank och SEB räknar med att inflationen kommer att nå sin topp under sommaren för att sedan plana ut under hösten, om än fortsatt på höga nivåer. Men det är förutsatt att inget oväntat händer i världspolitiken som skakar ekonomin ännu mer. I USA har investmentbanken Goldman Sachs varnat för en ”väldigt, väldigt hög risk” att landet är på väg in i en recession. Även i EU ser många bedömare en lågkonjunktur närma sig på horisonten. 

– Inflationen behöver inte ha kommit ner särskilt långt, men vi behöver ha känslan av att vi har ”peakat”. Då kan man ha en betydligt lugnare lönerörelse, säger Jens Magnusson.

I Tyskland har landets största fackförbund, IG Metall med 85 000 arbetare, flaggat för att det krävs löneökningar på 8,2 procent för att metallarbetarna ska kunna möta de ökade levnadskostnaderna. Swedbanks Mattias Persson tror inte att de tyska kraven går igenom. Men om det blir en bred löneuppgång i övriga Europa oroas han över att lönekraven kan starta en trend även i Sverige.

– Argumentet är att om de vi konkurrerar på världsmarknaden kan få igenom höga lönekrav, då finns det utrymme också i Sverige, säger han.

Vad skulle löneökningar på åtta procent få för effekt på svensk ekonomi?

– Det skulle höja kostnader för alla producenter och företagare. Då är det risk att det prisas upp mot kund igen, och då är vi inne i en otrevlig spiral. Där vill man inte hamna.

På 70- och 80-talen befann sig Sverige i nämnda spiral och reallönerna stagnerade. Med 90-talets industriavtal har dock reallönerna kunnat höjas samtidigt som Sveriges konkurrenskraft internationellt har bevarats. Hos arbetsmarknadens parter verkar det finnas en vilja att bevara modellen även under rådande läge med skenande inflation. Våren 2023 löper avtalen för miljontals löntagare ut och ska omförhandlas. LO-ekonomen Torbjörn Hållö säger att man då kommer vara angelägen om att vårda och värna rådande lönebildningsmodell. Samtidigt som det är en utmaning när många löntagare har fått se sina inkomster urholkas kraftfullt.

– Det finns en utbredd bild av att den nuvarande lönebildningsmodellen har varit gynnsam. Det finns skäl för att göra sitt bästa för att hålla samman det. 

Under coronapandemin 2020 pausades lönerevisionen, vilket gjorde att många förbund som följer det så kallade märket tappade i lön mot tjänstesektorn. Det kan spä på lönekraven.

– Stora grupper bland tjänstemännen fick löneökningar som var mer normala. LO-medlemmarna och några av tjänstemännen tappade rejält under 2020. Det går man in med i avtalsrörelsen. Så det är också en utmaning.

Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt tror att den kommande lönerörelsen kommer att bli stökig. Men han efterlyser samtidigt att både gemene man och fackförbunden tar sitt förnuft till fånga och håller igen på lönekraven. Inflationen vi ser nu är utbudsdriven och kommer så småningom att falla tillbaka, säger han, men om den letar sig in i lönerörelsen är risken stor att den biter sig fast permanent. Då kan vi få en situation som påminner om 70- och 80-talen. 

– Man måste kunna sitta still i båten. Man måste på något sätt inse att vi får ta reallöneminskning i år för att kunna få reallöneökningar framöver. Det är mycket lättare att förhandla löner och få stabila reallöneökningar om vi har en stabil inflation.

Hur väl tror du det budskapet går hem i stugorna?

– Jag fattar att det tar emot nu med alla prisökningar. Det här är något som kommer falla tillbaka om vi agerar sunt nu och inte låter det bita sig fast i lönerörelsen. Gör vi det hamnar vi i det man inte vill hamna i, då kommer lönerna driva på inflationen ännu mer. Det gäller att ta ”short term pain” för att få ”long term gain”.

LO:s Torbjörn Hållö påpekar att ett samhällsansvar måste gå åt båda hållen, och att det i dagsläget brister. Det kan vara svårt att sälja in nödvändigheten av att se reallönen minska för Sveriges bästa hos LO-medlemmarna när känslan är att alla prisökningar i producentled rullas ut på kund.

– De med de högst löner och stora kapitalinkomster har skott sig de senaste åren. Man kunde tänka sig att de kunde gå ner i vinstmarginal. Men det gör de inte. Det blir tufft när man pekar på löntagarna och säger ”ni ska ta ansvar”, men alla andra ska passa på att sko sig.

Svenskt Näringsliv kallar fackförbundens argumentation ”ohederlig” och menar att de ägnar sig åt anekdotisk bevisföring.

– Man målar upp företagare som att de gör jättevinster. Så är inte fallet. De flesta företagare i Sverige är små, egentligen riktigt små. De har inga marginaler. De har inte så stort val om de får en prishöjning annat än att skjuta ut det till kund. Annars är risken att de blir utkonkurrerade från marknaden.

***

Läs mer: Rekordinflation hotar bofesten

Läs mer: Unga väljer pengar före glädje

Läs mer: Matpriserna rusar – ”Vissa varor blir mycket dyrare”