Inte aktuellt att utesluta Turkiet ur Nato
Turkiet blockerar Sveriges och Finlands inträde i Nato. Går det att kasta ut en medlem ur alliansen som blivit för obstinat?
Bild: Burhan Ozbilici/AP
Sverige har sagt ja, Finland likaså. Ansökningarna är underskrivna och inlämnade, och därmed borde saken vara biff. Budskapet från Nato har varit att de båda nordiska länderna ska få en gräddfil in i försvarsalliansen så fort de lämnar in ansökningarna. Generalsekreteraren Jens Stoltenberg har sagt att dörren till försvarsalliansen står öppen.
Men icke. Turkiet, som anslöt sig till Nato 1952, har oväntat ställt sig i vägen likt en dörrvakt.
Turkiets president Erdogan har sagt att det skulle vara ”ett misstag” att släppa in Sverige och Finland i Nato, och meddelat att man kommer att hindra ett medlemskap så länge länderna inte uppfyller en rad krav. Bland annat menar Erdogan att Sverige är en fristad för terrorstämplade PKK och kräver att ett antal personer med kopplingar till den kurdiska gerillan ska lämnas ut. Han vill också häva de svenska vapenexportrestriktioner som infördes när Turkiet gick in militärt i Syrien 2019.
För att ett land ska kunna gå med i Nato krävs att alla övriga medlemmar godkänner ansökan. Om en befintlig medlem säger nej gäller vetorätt. Turkiets tvära vägran tog enligt uppgift övriga Natomedlemmar på sängen, som fortsatt är måna om att få in Sverige och Finland i försvarsalliansen så fort som möjligt. USA:s president Joe Biden sa efter ett möte med statsminister Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö att länderna uppfyller alla Natokrav. Men vad händer om Turkiet drar sitt nekande i långbänk? Skulle det gå att utesluta Turkiet ur Nato för att få in de nordiska länderna i alliansen? Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), säger att någon uteslutningsprocess inte finns inskriven i Natos stadgar.
– Nej, det finns inte enligt stadgarna. Men Turkiet har blockerat eller uppehållit vissa beslut även tidigare. Och då har det löst sig efter ett tag. Alla andra Natomedlemmar är måna om att den här processen löser sig fort. Det finns utrymme för alla möjliga förhandlingar och kompromisser.
Turkiet blockerade till exempel utnämningen av dansken Anders Fogh Rasmussen till Natos generalsekreterare år 2009. Det har förekommit diskussioner om hur Nato skulle kunna utesluta medlemmar, bland annat när fördraget upprättades och i den amerikanska senaten i samband med Irakkriget. Men formerna för en uteslutningsprocess har aldrig tagits vidare inom Nato, säger Eva Hagström Frisell.
Inte heller är det aktuellt i det här läget. Enligt bedömare använder Erdogan vetorätten i Nato som påtryckningsmedel mot USA för att få tillgång till stridsflyget F-16, och för att skaffa sig inrikespolitiska poäng inför nästa års presidentval. Om det övergripande intresset för Nato är ett gemensamt försvar – i det här fallet mot Ryssland – måste man förhålla sig pragmatiskt till frågor där man inte håller med varandra.
– Turkiet och Grekland har ofta haft kontroverser med varandra. Det finns många dimensioner som Nato inte tar hand om, utan som länderna sköter bilateralt. Det är inte aktuellt att Turkiet skulle uteslutas. Det har hänt betydligt större saker tidigare och inte lett till uteslutning.
USA är den aktör inom Nato som kan sätta störst press på Turkiet att godkänna Sveriges och Finlands ansökningar. Stämningen mellan länderna har dock varit frostig sedan den amerikanska senaten stoppade Turkiet från att köpa stridsflyget F-35. Detta efter att Turkiet köpt in luftvärnssystemet S-400 från Ryssland. USA har två militärbaser i landet som har haft stor betydelse vid insatser i Irak och Afghanistan.
– Turkiet är väldigt strategiskt viktigt, en stor stat i Nato med läge i Svarta havet och Bosporen. Med kriget i Ukraina har de södra delarna av flanken, eller gränsen mot Ryssland, blivit viktigare för Nato. För oss är det så klart viktigare för vår säkerhet, vad som händer här uppe. Men för Nato som helhet är Turkiet strategiskt beläget.
Hur viktigt är det för USA att hålla sig på god fot med Turkiet, jämfört med att Sverige och Finland får ett snabbt inträde i Nato?
– USA har en problematisk relation till Turkiet. Det Turkiet anklagar Sverige och Finland för, att ha kontakter med olika kurdiska grupper i Syrien, det har USA också haft. USA har mer globala intressen, så de får se till Turkiets betydelse i hela Mellanöstern. Man måste väga sina olika intressen så att säga.
Även om det inte finns någon paragraf i Natos stadgar för en uteslutning finns en paragraf för om ett land självmant skulle vilja gå ut ur Nato. Aktiveras artikel 13 har man ett års ”betänketid”, sedan sker utträdet. Men några formella procedurer för hur det ska gå till finns inte. Om de övriga medlemmarnas tryck på Turkiet blir för stort, kan det leda till ett Turxit ur Nato?
– Nej, det tror jag inte alls är aktuellt. Man har ett intresse av att ha kvar Turkiet som medlem. Av strategiska skäl.
Säg att Sverige inte vill vara med om några år. Hur lätt skulle det vara att lämna Nato?
– Det skulle bli en massa politiska och säkerhetsmässiga förluster, och stora kostnader. Se bara på Brexit, Storbritanniens utträde ur EU har kostat mycket inflytandemässigt. Det är nog inget man ska planera för när man går in, att man ska lämna alliansen, säger Eva Hagström Frisell.
***
