Inte rädda för regeringskris

Okunskap är styrka. Åtminstone i sverigedemokraterna. På partiets presskonferens i november, där man presenterade sin budget, hade partiledarvikarien Mattias Karlsson ett helt artilleri av osäkerhet med sig. Han visste inte om partiet tänkte rösta för alliansens budget, för han visste inte hur den såg ut och även om han hade vetat det så visste han inte vad hans egna partimedlemmar tyckte.

Det var ingen liten sak han svävade i ovisshet om. Det är trots allt en regeringskris som står på spel.

Vid det här laget är spelreglerna välkända. Vid budgetomröstningen den 3 december kan sverigedemokraterna bryta mot praxis och rösta för alliansens förslag.

Det skulle innebära att oppositionens budget blir Sveriges statsbudget och regeringskrisen skulle vara ett faktum. I det mest extrema scenariot kan det resultera i nyval.

Spekulationerna har rasat om hur partiet kan tänkas agera. Men hur tänker de egentligen själva?

De sverigedemokrater Fokus har pratat med ger en samstämmig bild över hur medlemmar och kommunpolitiker ställer sig till budgetomröstningen: majoriteten anser att partiet ska utnyttja sin maktposition och fälla regeringen när man har chansen. Denna gång har alliansen lagt en gemensam budget, men både Jan Björklund och Annie Lööf har meddelat att man kommer ha ett lösare samarbete under mandatperioden. Därför, menar sverigedemokrater, är detta kanske enda gången man har möjlighet att fälla budgeten. Dessutom, argumenterar man ute i landet, är sverigedemokraterna det enda partiet som skulle vinna på ett nyval.

I riksdagsgruppen tycks man vara mer splittrade i frågan. Det finns de som håller med gräsrötterna. Andra ledamöter menar att det vore fel att fälla regeringen eftersom partiet riskerar att framstå som oseriöst. Man äventyrar på så sätt sverigedemokraternas långsiktiga strategi att bli en del av etablissemanget.

Andra anser att det helt enkelt vore fel att rösta på en annan budget än partiets egen. Ett par dagar efter valet frågade Dagens Industri några riksdagsledamöter om de kunde tänka sig att rösta för en budget med ökade migrationskostnader, som alliansens. Flera av dem svarade nej.

– Det är inte vad vi har gått till val på, sa Julia Kronlid till exempel.

Det finns också en tredje linje bland de riksdagsledamöter som anser att partiet ska lägga ner sina röster: Låt Löfven göra bort sig. Förespråkarna för den linjen menar att regeringen är bräcklig och kommer att köra slut på sig själva ändå.

En så omfattande splittring skulle kunna orsaka problem för ett parti. Men knappast för sverigedemokraterna. Även om Mattias Karlsson aviserat att de ska förankra beslutet i distrikt och kommunföreningar är det få som tror att gräsrötterna – eller ens riksdagsledamöterna – har något inflytande av betydelse.

– Inte ens partistyrelsen har något att säga till om. Det här beslutet tas av några få personer, säger en högt uppsatt källa.

Sverigedemokraterna är känt som Sveriges mest toppstyrda parti. De fyras gäng har i praktiken lett partiet sedan Jimmie Åkesson blev partiledare fram till en tid efter valet 2010. Därefter pratades det om en maktförskjutning till en ny grupp, kallad »polkom«, där Linus Bylund och Martin Kinnunen också fick vara med, medan Björn Söder – som utsågs till andre vice talman i oktober – fasades ut.

Efter valet har en ny ännu mindre grupp tagit form, ledningsgruppen eller kort och gott den politiska ledningen. Det är en informell grupp kring Mattias Karlsson, få i partiet vet ens om att den existerar. Inga protokoll förs eftersom man är livrädd för läckor. Inte heller är det känt exakt vilka personer som finns med i gruppen. Det är där beslutet kommer att tas, säger Fokus källor. Sedan får riksdagsledamöterna rätta in sig i ledet.

Trots att Jimmie Åkesson är borta är det få som tvivlar på att ledningen klarar av att hålla ihop den splittrade riksdagsgruppen. Mattias Karlsson var gruppledare i riksdagen innan han hoppade in som partiledarens ersättare. Dessutom är det han som värvat många av de nya förmågorna, sådana som Paula Bieler och Aron Emilsson, till riksdagen.

– Ingen kommer gå emot partiledningen, även om Jimmie är borta, säger en sverigedemokrat.

Så hur ser kalkylen ut för den innersta kärnan?

Utåt sett är linjen tydlig: ingen är rädd för ett nyval.

– Siffrorna hittills visar ju att vi är ett av få partier som skulle vinna på ett nyval. Vi har ju gått framåt sedan valet, sa Mattias Karlsson i måndags.

Här har han medhåll av opinionsinstitut och statsvetare. Sverigedemokraterna skulle sannolikt rida vidare på sin framgångsvåg om det blev nyval, särskilt med tanke på att regeringen haft en trasslig start och oppositionen tappat ett par av sina starkaste profiler. Dessutom har partiets profilfråga om minskad flyktinginvandring fått stort genomslag i debatten under hösten.

Men frågan är om partiet orkar med ett nyval. Partiets egna förväntningar överträffades i höstens val där sverigedemokraterna vann 49 riksdagsmandat. Det innebar att flera tjänstemän från riksorganisationen hamnade i riksdagen, däribland stabschefen Linus Bylund och presschefen Martin Kinnunen.

Överföringen av folk till riksdagen har lämnat ett stort tomrum.

– Det är spöklikt. Så tomt är det i korridorerna, säger en sverigedemokrat med god insyn i organisationen.

På partiets hemsida eftersöker man både pressekreterare och presschef. Och tidigare i höstas skickades ett mejl ut till en rad tjänstemän som arbetade för andra partier i riksdagen. I mejlet, som nättidningen Dagens Opinion tagit del av, skrev partiet att man hade ett stort rekryteringsbehov av politiska sekreterare och sakkunniga. Men rekryteringen har inte fungerat alls.

– Det råder organisatorisk anarki samtidigt som vi har växtvärk så det sjunger om det, säger en högt uppsatt sverigedemokrat.

I oktober utsågs Björn Söder dessutom till andre vice talman och lämnade tjänsten som partisekreterare vakant. Tanken var att posten skulle tillsättas i november men det sägs att Söder sitter kvar tills januari för att undvika ännu mer turbulens.

Därtill finns frågetecken kring Jimmie Åkessons ersättare Mattias Karlsson.

Redan när han blev utsedd till ersättare undrade folk ute i partiet varför inte Jonas Åkerlund, som är vice ordförande, fick chansen. I Sydsvenskan förklarade Mattias Karlsson att det var Jimmies önskemål att han skulle leda partiet.

Det har gjort medlemmar upprörda. De tycker att svaret förstärker bilden av ett toppstyrt parti där medlemmarna i praktiken inte har något att säga till om.

Oron tilltog ytterligare efter en intervju med Mattias Karlsson i DN förra helgen, där han berättade att Jimmie Åkesson var illa däran. Han avslöjade bland annat att Åkesson inte minns vad han gjorde under sitt sista stora framträdande, partiledardebatten i riksdagen. I intervjun öppnade också Mattias Karlsson för att ta över partiledarposten om han blir tillfrågad.

– Nu spekulerar många om att det pågår en intern maktstrid, säger en sverigedemokrat.

Allt detta samtidigt som Jimmie Åkesson, partiets ansikte utåt, är sjukskriven på obestämd tid. Så frågan är om man klarar av ett nyval. Och hur man ska kunna fylla riksdagsposter och tjänstemannaposter om partiet då lyckas kamma hem ännu fler röster.

Att orsaka en regeringskris talar dessutom emot partiets nya strategi: att växa och normaliseras. I årets val siktade man på att bli tredje största parti. Det lyckades. Nu vill partiet bli näst störst, eller till och med störst, om ett eller ett par val.

Risken är att sverigedemokraterna utmålas som bråkstakar. Och är det något som man verkligen bryr sig om i ledningen, så är det mediebilden av partiet.

– Man är rädd för att bli utmålade som rättshaverister. Att man blir partiet som skapar kaos och oreda, säger en ledande sverigedemokrat.

Dessutom är det ju inte säkert att det skulle resultera i nyval om budgeten fälls.  Medan sverigedemokraterna gärna målar upp en dramatisk bild av vad som följer på budgetomröstningen, har regeringspartierna och alliansen starka skäl att undvika ett nyval. Ett troligare scenario är att de enas om en kompromissbudget eller rentav en ny regering med bredare stöd i riksdagen. Då skulle sverigedemokraternas vågmästarställning försvagas eller rentav försvinna.

I värsta fall skulle partiet vara utan inflytande efter sin övning i budgetomröstningen.

Å andra sidan, ett blocköverskridande samarbete skulle likaväl kunna gynna partiet i ett långsiktigt perspektiv. Exempel från andra länder har visat att främlingsfientliga partier stärks när de framstår som det enda oppositionspartiet. Och vad gäller bråkstakefrågan är det ganska lätt för partiet att hävda att det är regerings- och allianspartierna som agerar oansvarigt när de utesluter samarbete med sverigedemokraterna.

Något man kan säga säkert är att sverigedemokraterna kommer att dra sig in i det längsta med att berätta hur de ska göra. Avslöjar de i förväg att de fäller budgeten kan regeringen dra tillbaka sin proposition. Men det är också möjligt att Mattias Karlsson var helt ärlig angående en sak på presskonferensen i november: partiet har ingen aning om hur det ska rösta.

Detta kan hända

Om regeringens budget inte går igenom när riksdagen röstar den 3 december finns dessa alternativ:

1. Regeringen regerar på alliansens budget. Detta har Stefan Löfven dock sagt att han inte kommer att göra.

2. Ny budget. Det går att göra omfattande ändringar i statsbudgeten. Regeringen kan försöka förhandla fram en ny budget som de har förankrat hos en majoritet i riksdagen, alltså några eller alla allianspartier. Regeringen skulle också kunna förhandla med sverigedemokraterna om budgeten, men detta har Löfven stängt dörren för.

3. Regeringen avgår. Statsministern kan avgå självmant eller efter en misstroendeförklaring i riksdagen. Talmannen inleder då nya sonderingar bland partiledarna om vem som är lämplig att bilda regering. Om riksdagen förkastar talmannens förslag till statsminister fyra gånger ska extra val (nyval) hållas inom tre månader.

4. Nyval. Regeringen kan själv utlysa nyval. Detta kan ske direkt eller efter att Löfven misslyckats med att förhandla fram en budget med stöd i riksdagen.