Investerarna flyr grön bubbla

Den gröna omställningen stöter inte bara på folkligt och politiskt motstånd. Högre råvarukostnader och stigande räntor har förändrat kalkylerna för både investerare och elproducenter.  

Elin Akinci, energianalytiker på ELS Analysis, släppte nyligen en rapport som konstaterade att det inte byggs någon ny fossilfri elproduktion, trots att en fördubbling av efterfrågan på el förväntas när EU genomför den gröna omställningen framöver (Energimyndigheten spår i sitt högsta spann att Sveriges efterfrågan drygt fördubblas till 370 TWh till 2045). 

– Det finns ett stort intresse att investera olika klimatprojekt, men det har blivit dyrare med råvaror som stål och annat material som behövs för att realisera projektet. Till det kommer att tillgången på billigt kapital minskat, säger Elin Akinci. 

Enligt konsultbolaget PWC har investeringarna i klimatteknik fallit med 40 procent det senaste året. Statliga Vattenfall har exempelvis dragit sig ur projektet Norfolk Boreas som skulle bli den största havsbaserade vindkraftsparken i världen. Och danska eljätten Ørsteds går inte vidare med två stora havsbaserade vindprojekt i USA. Som en följd drabbas bolaget av en ekonomisk smäll på 45 miljarder svenska kronor. 

I denna nya miljö har även finansmarknaden blivit mer skeptisk mot att den gröna omställningen ska bli så friktionsfri som man tidigare hoppats.  

– De flesta bolag inom förnybar genererar inte ens fritt kassaflöde vilket skulle vara det första villkoret för oss att investera. Och sedan skulle vi behöva en attraktiv värdering baserad på detta fria kassaflöde, säger Peter Frech, fondförvaltare på schweitziska Quantex Funds. 

Han menar att åren med rekordlåga räntor och billigt kapital har skapat en grön hajp.  

– Det är en bubbla. Förnybara energikällor som vind- och solkraft är tyvärr mycket energi-ineffektiva, det vill säga du behöver mycket energi i form av stål, aluminium, smält silikon och så vidare, för att bygga upp kapacitet, säger Frech.  

– Det mesta av energin för tillverkningen kommer utgörs av billig, kolbaserad energi i Kina. Med stigande energi- och metallpriser skjuter kostnaderna i höjden och räntorna för finansieringen av de gröna projekten ökar också, fortsätter han. 

Och i den tyska affärstidningen Handelsblatt rekommenderade nyligen några förvaltare sina kunder att investera i olja i stället för i förnybar energi.  

Niall Gallagher på GAM Investments i Schweiz tycker att det är uppenbart att omställningen blir svårare och dyrare än vad man trodde. 

– Politikerna har hittills undvikit att prata om kostnaderna och konsekvenserna sipprar nu så smått in hos investerarna. 

Elin Akinci tror dock inte att det nya läget innebär spiken i kistan för den gröna omställningen. 

– Det är i och för sig korrekt att du inte tjänar pengar på de här stora projekten men det finns finansieringsmodeller där staten delar risken med investerare och då finns det helt klart en framtid för de här projekten och efterfrågan är fortfarande stor. 

Magnus Lundin är ansvarig för investeringar på EIT InnoEnergy. Ett delvis EU-ägt bolag som investerar tidigt i gröna teknikbolag. Han håller med om att det är en utmanande marknad just nu.  

– Så är det, men klimatkrisen skapar ett stort behov för nya innovativa lösningar och vi har aldrig haft ett så stort intresse från företag som vill att vi investerar som nu. Under det senaste kvartalet har vi också sett en ökning av investeringar jämfört med föregående kvartal. Särskilt i Europa, säger han. 

Även Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden, pekar på att det finns andra klimatinvesteringar än de stora presiteprojekten . 

– Det har varit en stor uppmärksamhet på de storskaliga energiprojekten. Men vi ser väldigt många bolag som kontinuerligt arbetar mot att bli mer gröna genom att energieffektivisera och investera. Det gör en minst lika stor skillnad för omställningen.  

Hon anser inte heller att de tuffa tiderna för nya förnybara projekt är lika med en sprickande bubbla. 

– Jag skulle snarare säga att den gröna omställningen håller på att växa upp. Det kanske har gått lite väl fort i vissa investerarkretsar, men då kan en avmattning visa att omställningen inte är en ”quick fix”, utan ett långsiktigt och komplext arbete. 

– Men det är också viktigt att komma ihåg att det finns flera orsaker till att olika populistiska partiet växer än EU:s klimatpolitik, konstaterar hon. 

– I Tyskland skulle jag säga att det framför allt är en reaktion på de höga energipriserna på grund av Rysslands angrepp mot Ukraina och på grund av nationell politik.

***

Läs även: Renässans för kärnkraften

Läs även: Är det kommersiella genombrottet för fusionsenergin här?