Iranier fälld för krigsbrott i unikt rättsfall
En iransk man döms till livstids fängelse i ett unikt rättsfall i Stockholm. Vittnen pekade även ut den sittande presidenten Ebrahim Raisi som en av de ansvariga för tusentals avrättningar av politiska fångar.
Bild: Amnesty International, John Minchillo / AP
När domen meddelades steg ett öronbedövande jubel bland de något tusental regimkritiska exiliranier från olika grupper som hade samlats utanför Stockholms tingsrätt på torsdagen.
Den 61-årige iranske mannen deltog 1988 i massavrättningarna i fängelser av anhängare till den vänsterislamiska oppositionsgruppen Folkets mujahedin och andra kritiker av Irans regim, slår Stockholms tingsrätt fast. Det är första gången i historien som avrättningskampanjen prövas i domstol.
Avrättningarna beordrades av dåvarande ledaren ayatolla Khomeini som vedergällning för en väpnad offensiv från Irak som Folkets mujahedin utförde mot slutet av kriget mellan Iran och Irak 1980–1988. Därför rör det sig om krigsbrott, medan avrättningar på andra regimkritiker bedöms som mord, konstaterar rätten.
Mujahedinsympatisörerna som avrättades var ”civilpersoner i händerna på en part i konflikten” och ska vara fredade i krig, säger domaren Tomas Zander i en kommentar.
Den dömde ”deltog i gärningen som assistent till den biträdande åklagaren på fängelset”, fortsätter Zander. Biträdande åklagaren var ingen mindre än den nuvarande presidenten, Raisi. Denne ingick i den ”dödskommitté” på fängelset Gohardasht utanför Teheran som utdömde dödsstraffen.
61-åringen nekar till anklagelserna. Försvarsadvokaterna säger att de är besvikna på domen och att den kommer att överklagas.
Målsägare och vittnen från elva länder deltog i rättegången. Svensk-iraniern Iraj Mesdaghi har varit central för målet. Han var politisk fånge i tio år och har sedan dess samlat bevis mot sina plågoandar.
– Det här är ett mycket viktigt ögonblick för det iranska folket och för mödrarna, fäderna och alla andra anhöriga till dem som dödades, säger Mesdaghi och fortsätter:
– Nu går nu vidare för att ställa Raisi och de andra som var inblandade i massakern till svars. Och nu har vi stöd i folkrätten för det.
Under avrättningskampanjen mellan juli och september 1988 avrättades minst 5 000 fångar, enligt människorättsorganisationen Amnesty International.
När den nyvalde Raisi i juni 2021 ombads kommentera kraven på att han skulle utredas för brott mot mänskligheten för kampanjen, sa han till journalister att han hade "försvarat människors rättigheter och samhällets säkerhet" och att han borde "hyllas och uppmuntras" för detta.
Iran hade ingen omedelbar kommentar till den svenska domen. Regimen i Teheran har kallat rättsfallet olagligt och krävt att Sverige ska släppa 61-åringen. Domen riktar även uppmärksamheten mot den svensk-iranske läkaren Ahmadreza Djalali, dömd till döden i Iran för spioneri – uppgifter som enligt Amnesty framtvingats genom tortyr. På den sista dagen i rättegången i Stockholms tingsrätt, den 4 maj, meddelade Iran att man ska verkställa Djalalis avrättning. Regimen hävdar dock att det inte finns något samband mellan fallen.
Regeringen i Teheran säger i en kommentar att man är övertygad om att domen är "politiskt motiverad och inte har någon juridisk giltighet". Iran har tidigare krävt att 61-åringen ska släppas.
***
