Jakten på den perfekta masken i masken: »Dämpar allergier«

Klimatet är tropiskt, jorden fuktig och varm. En nykläckt liten larv på marken upptäcker en människofot och passar på att krypa in genom huden.

Så liten är larven att den kan flyta med blodet till lungorna, ta sig in i lungblåsorna och bronkerna – och med hjälp av flimmerhåren fortsätta uppåt luftstrupen och till svalget. Där blir den nedsvald och stannar till sist i tarmarna där den blir vuxen. Just den här parasiten, hak­masken, håller fast sig med sina kraftiga hakar runt munnen och suger blod – i flera år.

Oftast ger parasitiska maskar milda symtom, men inte alltid.

– Vissa kan man bli väldigt sjuk av. Blodbrist är ingen fördel i fattiga länder och parasitiska maskar bidrar till det. Den totala sjukdomsbördan från maskarna är jämförbar med bördan från tuberkulos, berättar Susanne Nylén, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska institutet.

Hakmaskar är en sorts rundmaskar, den vanligaste formen av maskar som bor i människor. Tillsammans med de långa bandmaskarna och de platta »flundrorna« infekterar de just nu över en miljard av jordens befolkning. I dåliga sanitära förhållanden är mask ofta kroniskt, främst på grund av återinfektion. Men de parasitiska maskarna verkar inte bara ha negativa egenskaper.

– Om de skapar för mycket inflammation dör värden, så den måste hitta ett system för att få vara kvar och därför utsöndrar den ämnen som har en dämpande immunologisk effekt. Det finns kopplingar som tyder på att de också verkar dämpa allergier, säger Susanne Nylén.

För hundra år sedan var astma och allergi överklassjukdomar. Sedan blev de allt vanligare i väst, för att till sist spridas över hela jorden.

– Jag tycker att var och varannan person som jag pratar med säger att de har utvecklat hösnuva. En av de ledande teorierna till att allergier och astma ökar är hygienhypotesen, att fler människor bor och lever för rent, säger Jonathan Coquet, även han forskare vid Karolinska institutet.

Epidemiologiska studier visar att barn som varit exponerade för parasitiska maskar inte har astma och allergi i samma utsträckning som andra. Till exempel visade en stor studie publicerad 2018 att barn i Ecuador, som exponerats för rundmaskar tidigt i livet, mer sällan utvecklade astma. Fortfarande vet ingen riktigt vad maskarna gör med immunsystemet, men Jonathan Coquet försöker lista ut det genom djurförsök.

– Vi gav våra labbmöss parasitiska maskar och när vi försökte ge dem allergi och astma så kunde de inte utveckla sjukdomarna.

Flera andra forskare har provat samma sak – och lyckats bra. På andra håll i världen har forskare gått längre och testat att ge mask även till människor. Redan för tio år sedan gjorde brittiska forskare ett försök på 32 deltagare med astma. De följdes under 16 veckor, men de som fick hakmask förbättrades inte mer i sin astma än de som fått placebo.

– Status just nu är att maskterapier har prövats mot tarmsjukdomar med goda effekter – och mot allergi med mindre positiva effekter, säger Jonathan Coquet.

LÄS OCKSÅ: Här är företaget som spås bli först med ett godkänt coronavaccin

Jakten på den perfekta parasiten som ska bota astma, allergi och autoimmuna sjukdomar fortsätter. En forskare som leder flera studier i maskterapi just nu är Mali Camberis vid Malaghan institute of medical research i Wellington i Nya Zeeland.

– Parasitiska maskar har följt med oss människor genom historien, vilket antyder att det finns ett långt evolutionärt förhållande mellan människor och maskar. Det är troligt att en avsaknad av parasitiska maskar kan vara skadlig, säger Mali Camberis, som anser att det är nödvändigt att forska på människor och inte bara på möss.

Att hitta deltagare till studierna var inte alls svårt, enligt Mali Camberis. Både friska individer och människor med en rad allergiska och autoimmuna sjukdomar har velat vara med.

– Våra första friska frivilliga infekterades med hakmaskar i oktober 2019 och närmar sig nu slutet av behandlingen, säger hon.

Nu får de själva avgöra om de vill bli avmaskade eller inte. En studie på personer med tarmsjukdomen ulcerös colit har påbörjats, och under 2021 hoppas Mali Camberis att de också ska komma i gång med maskterapi för personer med hösnuva.

Men varför sådant besvär för att bota eller förebygga astma, är det ens farligt?

– Många verkar tycka att lite astma och allergi väl inte är en så stor grej, men jag håller inte med. Det kanske inte är så farligt i Sverige, men däremot globalt. Varje år dör över 200 000 personer i astma, säger Jonathan Coquet.

Han har själv astma och allergi och säger att han skulle delta i en klinisk maskterapistudie om tillfället dök upp.

– Jag skulle inte tveka ett ögonblick, jag är inte rädd för parasitiska maskar.

Om 10–20 år tror han att vi kommer att ge maskparasiter, eller i alla fall maskproteiner, till vuxna och barn i förebyggande syfte.

– Forskningsfältet har skiftat något. Från att försöka behandla människor med maskar handlar det nu oftare om att behandla med proteiner som maskarna utsöndrar, säger han.

Men Susanne Nylén tror inte på maskterapi.

– Att få folk att infektera sig med mask tror jag bär emot. Att exponera barn för mask tror jag inte att vi kommer göra, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Nytt förslag: Vaccin mot covid-19 ska odlas i snabbväxande tobak