JK: Det är inte mitt fel – det är lagens

I början av februari i år fritogs tjugoårige Milad Safi av beväpnade män utanför Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Safi tillhör det kriminella mc-gänget Saturdarah och är fälld för mordförsök. Han väntade på att placeras på anstalt för att avtjäna ett tioårigt straff efter att ha avlossat flera skott från en bil i Bunkeflo i Malmö.   

I slutet av mars var Safi fortfarande på rymmen när det framkom att hans advokat, Daniel Roos, hade skickat en ansökan till Justitiekanslern om en ersättning på 160 000 kronor till rymlingen – detta för ett annat brott som han tidigare har suttit häktad för, men friats från.  

"Det är inte förbjudet att rymma i sig. Det påverkar inte straffets längd", sa Roos till SVT då.  

Rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem kommenterade för Aftonbladet att han förstod de känslostormar som skadeståndskravet väckte.  

"Detta är ett fenomen som retar allmänheten kolossalt mycket", sa han. 

Frågan om skadestånd till de som suttit felaktigt frihetsberövade var aktuell också därför att Dagens Nyheter hade rapporterat att Justitiekanslern, JK, förra året betalade ut 97 miljoner kronor i skadestånd till personer som har varit häktade eller anhållna för brott som de inte har dömts för. Det är en dramatisk ökning jämfört med året före då 70 miljoner betalades ut, och en fördubbling jämfört med för tio år sedan.  

DN hade särskilt granskat gängledare och tungt kriminella i Malmö och kunde visa att 1,7 miljoner kronor har betalats ut till 30 av dem. En av dessa, en 25-årig man som suttit misstänkt för dödsskjutningar i Malmö och som fortfarande är misstänkt för mordet på läkaren Karolin Hakim, som sköts till döds med sin bebis i famnen i augusti 2019, har tillerkänts totalt 522 078 kronor av JK. Efter den senaste utbetalningen har han dömts till fängelse för grovt vapenbrott. Ytterligare en person, som av polisen har klassats som en av de mest brottsaktiva och med mest våldskapital i Malmö fick i höstas 131 802 kronor i skadestånd beviljat av JK. Totalt har han därmed fått 226 990 kronor.   

Men det fall av skadestånd till kriminella som har fått allra mest uppmärksamhet och som väckt mest folklig vrede är från 2021. Då berättade SVT:s Uppdrag granskning om en man i Malmö som hade dömts till fyra år och sex månaders fängelse, samt utvisning, för två fall av grov våldtäkt. JK tillerkände mannen 840.000 kronor i skadestånd, men inte för att ha suttit oskyldigt häktad utan för att det rådde oklarheter kring hans ålder. Efter resning bedömde Högsta domstolen att mannen sannolikt var under 18 när våldtäkterna begicks. Våldtäktsdomen kvarstod, men straffet sattes ned till två års fängelse – med villkorlig frigivning efter ett år och fyra månader. Den kortare strafftiden innebar att mannen hade varit frihetsberövad 14 månader för länge.  

230 000 personer skrev på en protestlista mot JK-beslutet och dåvarande riksdagsledamoten Hanif Bali (M) genomförde en insamling som inbringade 2 miljoner kronor på tre dagar till brottsoffren.  

"Jag ska följa lag och praxis", sa justitiekansler Mari Heidenborg i Lördagsintervjun i Sverige Radio som svar på den folkliga vreden och förklarade att hon inte kan ta extra hänsyn eller neka ersättning till någon som har rätt till det. Oavsett bakgrund eller vad personen är dömd för.  

"Det skulle vara snarast myndighetsmissbruk från min sida." 

Hon förklarade vidare att hon inte har något ansvar i huruvida lagen borde ses över.  

"Man kan alltid diskutera om en lag är rimlig och om den ska ändras, men det är inte riktigt mitt bord. Det är riksdagen som stiftar våra lagar och det är en politisk fråga."  

Senare konstaterade professorn i civilrätt Marcus Radetzki i en rättsutredning att JK visserligen hade handlat inom lagens råmärken – men också att hon hade full möjlighet att inom samma råmärken sänka ersättningen till mindre än hälften genom att använda andra principer vid beräkningen av skadeståndet. Det handlade bland annat om vilket belopp per månad som var tillämpligt men också om att lagstiftningen är utformad så att ersättningen blir extra hög när brottet man har suttit felaktigt frihetsberövad för är särskilt grovt. Tanken här är att ju grövre brott man felaktigt misstänks för, desto större blir kränkningen och omgivningens ringaktning. Men i det aktuella fallet dömdes mannen för brottet, det var endast strafftiden som kortades. 

JK Mari Heidenborg har inte kommenterat principerna bakom skadestånden vid frihetsberövanden mer efter den där Lördagsintervjun i Ekot. När Fokus söker henne för en intervju om både de tidigare och de nu aktuella fallen hänvisas vi till byråchefen Martin Mörk som svarat skriftligen:  

Professor Marcus Radetzki har visat att ersättningen till den våldtäktsdömde mannen 2021 hade kunnat reduceras kraftigt. Anser även JK att beloppet rent teoretiskt hade kunnat sänkas? 

"Det aktuella beslutet har ägnats mycket uppmärksamhet också inom den akademiska världen. Det är naturligt att det där i likhet med samhället i övrigt finns olika och ibland mycket starka uppfattningar om vad som är rätt och riktigt. Som justitiekanslern i flera mediala sammanhang har förklarat är beslutet ett uttryck för justitiekanslerns syn på rättsläget. Justitiekanslern har förstås respekt för att det kan finnas andra uppfattningar om rättsläget", skriver Martin Mörk. 

Tycker JK att utbetalningen var rimlig, eller anser hon att lagen bör ändras så att den inte får dessa konsekvenser? 

"Det är inte justitiekanslerns uppgift att recensera eller redovisa sin syn på den akademiska bärkraften i de diskussioner som förs".  

Tycker JK att myndighetschefer generellt bör informera regeringen när en viss lag får icke önskvärda konsekvenser? 

"Vad gäller frågan om lagstiftningen bör ändras är det en politisk fråga. Det framgår också av Tidöavtalet att en översyn är aviserad. Mot den bakgrunden avstår justitiekanslern från att i detta sammanhang kommentera behovet av en eventuell lagändring. Av samma skäl avstår justitiekanslern från att intervjuas i saken, och hänvisar i övrigt till de intervjuer som redan har gjorts".  

Fotnot: Fokus har sökt både justitieminister Gunnar Strömmer (M) och ordförande i justitieutskottet Richard Jomshof (SD) för kommentarer.

***

Läs även: JO kritiserar Migrationsverkets förvar: "Oacceptabelt"

Läs även: Förvaret inifrån: "Vi släpper ut fler på gatan än vi utvisar"