Jobba mindre? Inga problem

Kraven på kortare arbetstid kommer allt tätare. S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll väckte frågan i P1:s lördagsintervju i vintras och därefter har såväl LO som Vänsterpartiet ställt sig positiva. När så strejken inom vården bröt ut för en tid sedan var just arbetstiden en knäckfråga. Svenskt Näringsliv menar å sin sida att det vore en katastrof för tillväxten och att en kortning av arbetsveckan från 40 till 35 timmar skulle kosta 500 miljarder kronor, motsvarande 8 procents lägre BNP (Har vi råd att jobba mindre?, Fokus 22/24). 

Men vad tror svenska folket om att sänka den lagstadgade (eller avtalade) arbetstiden?  Det visar sig att mer än varannan svensk, 55 procent, tror sig kunna utföra sina arbetsuppgifter även om de arbetade en timme mindre per dag. Det är särskilt kvinnor som tror detta, 63 procent. Bland männen är motsvarande siffra 47 procent. 

Offentliganställda, såsom de strejkande vårdanställda, tror i något högre grad än privatanställda att de skulle kunna utföra samma jobb om de arbetade en timma mindre om dagen (60 procent respektive 56 procent). Partiernas sympatisörer skiljer sig också i synen på kortare arbetsdagar. Bland vänsterpartister anser 72 procent att de skulle kunna sluta en timme tidigare utan att det märktes. Bland moderaternas väljare är samma siffra 41 procent.  

Och 30 procent tror att de skulle klara sitt arbete även om arbetsdagen kortades med två timmar, det vill säga till sex timmar vid normal fulltid. Drygt hälften, 53 procent, tror inte de skulle klara jobbet i det fallet. Även här ligger kvinnorna högre och männen lägre med 34 respektive 27 procent som tror de skulle klara skivan. 

Samtidigt anser sig de allra flesta – 91 procent av kvinnorna och 84 procent av männen – att de är effektiva på jobbet redan idag. 

Hur går det ihop att så många anser sig vara effektiva på jobbet samtidigt som de tror sig kunna utföra samma arbete på kortare arbetsdagar? 

– Dessa svar hänger inte riktigt ihop om det inte är så att man har pauser som man inte anser räknas till effektiv arbetstid och det skulle vara pauserna man kan skippa om man går ned en timme i arbetstid, säger Torbjörn Sjöström, vd på Novus. 

Fast pausandet tror han inte på, utan snarare att det handlar om oviljan att erkänna egna brister.   

– Ingen vill erkänna att man inte är effektiv eller att man slackar. Det kan därmed finnas en dimension av självbedrägeri på just frågan om man tycker att man är effektiv.  

Inom offentlig sektor är denna skillnad som störst. 

– I offentlig sektor anser man sig vara högeffektiv, men man upplever ändå inga problem med att gå ner mest i tid. Så att man vill gå ner mer i tid kan vara ett tecken på att man i själva verket inte är så effektiv som man vill ge sken av, säger Sjöström. 

Vad gäller arbetsbelastningen upplever 44 procent av svenskarna att de har en mycket/ganska hög arbetsbelastning. Sju procent av männen, respektive fem procent av kvinnorna, upplever att de har låg arbetsbelastning.  

– Sedan är ju frågan om man verkligen ska vara 100 procent effektiv på jobbet. För mycket av arbete handlar ju om kreativitet och den sociala kontakten som man kanske inte anser vara arbete. Just den tiden riskerar att försvinna om man drar ner på arbetstiden, säger Torbjörn Sjöström.  

***

Läs även: Har vi råd att jobba mindre?

Läs även: Så blev Sverige sämst i hela EU