Kampen om a-kassans miljardöverskott

Framtiden för a-kassan är lika omstridd som oklar. Fyra modeller ligger på regeringens bord:

•  Den hårt kritiserade a-kassan som i princip gäller i dag.

• Den tillfälliga coronakassan med höjda nivåer och sänkta krav som gäller under pandemin.

• Utredningsförslaget om en inkomstbaserad a-kassa som lämnades i somras.

• Avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv som innehåller en kollektivavtalad a-kassa.

Såväl regeringen som oppositionen och parterna förefaller ense om att den gamla modellen som infördes vid 1990-talets mitt inte är anpassad till dagens arbetsmarknad. Förändringarna som gäller under pandemin skvallrar om två stora problem: För många med tillfälliga anställningar står utanför. Ersättningsnivån är för låg. Därför sänktes inträdeskraven tillfälligt samtidigt som ersättningarna höjdes.

Höstens lasförhandlingar handlade inte bara om hur det ska gå till när anställda sägs upp, utan också om vad som ska ske därefter.

I avtalet som slöts mellan Svenskt Näringsliv och tjänstemännen i PTK, – som LO sa nej till – finns därför ett förslag om att helt göra om a-kassan från i huvudsak skattefinansierad till frikopplad från staten och kollektivavtalad.

Här är några av huvuddragen:

• Arbetsgivaravgiften växlas mot en kollektivavtalad avgift.

• Staten skapar en buffertfond som klarar lågkonjunkturer.

• De fackliga kassorna fortsätter att sköta administrationen.

•  Fler löntagare kan lättare kvalificera sig för medlemskap.

•  Ersättningen höjs men trappas ner successivt under tiden för arbetslöshet.

• Kostnaderna för arbetsgivaren blir lägre.

Höjda ersättningar och sänkta kostnader låter som en omöjlig ekvation. Men lösningen finns i den kraftiga överfinansiering som skett i dagens system. De två senaste åren, 2018 och 2019, tog staten in93,7 miljarder och betalade ut 27,1 miljarder i arbetslöshetsersättning och 25,2 miljarder i aktivitetsstöd. Överskottet blev 40,5 miljarder kronor.

»Denna överfinansiering bör vara vägledande både för fastställandet av hur stor den sänkta arbetsgivaravgiften ska vara, samt hur stor den statligt finansierade buffertfonden ska vara«, skriver parterna.

De ger också ett exempel på hur mycket ersättningen kan höjas:

»Om 70 procent av löntagarna har ett skydd om 80 procent motsvarar detta cirka 1385 kronor i högsta dagpenning år 2020.«

Det är 50 procent mer än den högsta ersättningen, 910 kronor, i det gamla sy­stemet, men som höjdes tillfälligt till 1200 kronor i »coronakassan«.

Om parterna får tillbaka tidigare överfinansiering till en konjunkturbuffert och kan dela på den framtida överfinansieringen är det en vinn-vinn-situation.

Men få tror att finansminister Magdalena Andersson vill ge tillbaka redan förbrukade vinster och dessutom ge upp framtida intäkter från a-kassan.

Förslaget har en rad oklarheter och kniviga gränsdragningar mellan a-kassorna och offentliga åtgärdsprogram. Det måste också rimligen omfatta hela den offentliga sektorn. Därför nöjer sig parterna med att kräva en utredning med början i april nästa år.

Det paradoxala är att det var LO som från början förde in a-kassefrågan i las-förhandlingarna, som man sedan ställde sig vid sidan av. PTK och Svenskt Näringsliv var ljumma, säger en källa med insyn i förhandlingen:

– PTK:s problem är att inkomstförsäkringen, som var tänkt som ett komplement, är viktigare än a-kassan för högavlönade tjänstemän.

Svenskt Näringslivs försäkringsexpert Pär Andersson var med och förhandlade frågan om en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring och ser flera komplikationer:

– Det är många höga trösklar att ta sig över på vägen. Dels bör försäkringen täcka så många som möjligt på arbetsmarknaden för att sprida riskerna, alltså även den offentliga sektorn. Även om staten ser till att systemet får en rimlig konsolidering så uppstår frågan var risken hamnar i slutändan. Vad händer vid en rejäl krasch i ekonomin som tömmer bufferten? Ska staten gå in eller ska de anställda ta smällen?

– Ja, vi ser många frågetecken kring och tveksamheter med en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring, men har gått med på att det utreds seriöst.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson är däremot optimistisk:

– I lasförhandlingarna handlade det om att byta anställningstrygghet mot en bättre a-kassa. Eftersom vi inte kan lita på politikerna lanserade vi idén om kollektivavtalad a-kassa. Både vi och arbetsgivarna är överens om att den är överfinansierad; någon kallade det en »svartskatt«.

Risken i en lågkonjunktur går att lösa, anser Torbjörn Johansson:

– Det kan ske med en buffert eller med statliga garantier eller bankgarantier. Tjänstemännen borde vara lika intresserade som vi, deras medlemmar får ju ut en ännu mindre andel av lönen från a-kassan.

Men att ta ifrån staten kassakon är inte populärt bland politikerna:

– Nej, alla partier vi talade med blev arga på oss, medger Torbjörn Johansson. Men om parterna är överens får politiken rätta in sig.

Samtidigt bereder regeringen utredningen Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen, som lämnades i juni och har varit på remiss.

Tanken är att basera a-kassan på inkomst i stället för på arbetad tid. A-kassan kan hämta uppgifter från Skatteverkets arbetsgivardeklarationer och arbetsgivarna slipper skriva arbetsgivarintyg om arbetad tid. Såväl kvalifikation som ersättningsnivå och periodens längd ska utgå från inkomsten. Ersättningen ska trappas ner över tid, vilket också ska gälla aktivitetsstödet.

LO kritiserar i sitt remissvar en inkomstbaserad modell:

– Det är uppenbart orättvist att den med lägre lön behöver arbeta mer för att få samma rätt till ersättning som den med högre lön. Vi vill hellre att arbetstid tas in i arbetsgivardeklarationen och läggs till grund för villkoren, säger LO-ekonomen Anna-Kirsti Löfgren och påpekar att LO inte ser att utredningsförslaget löser problemen i direktiven.

– Inte så många fler skulle få ersättning och flera problem är ännu olösta, så som att rätten till a-kasseersättning kan påverkas om man växlar mellan förskott och efterskott på lön och på så sätt får variationer i inkomsten. Visst kan det bli lättare för vissa att kvalificera sig, men när ersättningsnivån trappas ner ger det inte den inkomsttrygghet löntagarna borde ha.

Svenskt Näringsliv är däremot positiv till utredningen:

– En arbetslöshetsförsäkring byggd på inkomstvillkor kommer att förenkla hanteringen, säger Pär Andersson.

– Arbetsgivarintygen, som företagen tycker är betungande, försvinner. A-kassornas administration och skadereglering underlättas när inkomstuppgifter kan hämtas direkt från Skatteverket.

Svenskt Näringsliv ser helst att alla förvärvsarbetande har en inkomstförsäkring:

– Vi förespråkar en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, säger Pär Andersson. Både pandemin och finanskrisen har visat att det är en stor brist att arbetslöshetsförsäkringen inte omfattar alla som kvalificerat sig genom arbete. Även en obligatorisk försäkring kan administreras av a-kassorna. Det finns redan ett färdigt statligt utredningsförslag från 2008 som hamnade i byrålådan. Men även andra sätt att administrera en obligatorisk försäkring bör utredas.

Pär Andersson lyfter fram en viktig förklaring till nuvarande överfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen:

– 2006 sänkte Alliansregeringen ersättningarna och skärpte kraven i arbetslöshetsförsäkringen, men sänkte inte avgiften för företagen. Överskottet användes i stället till att finansiera jobbskatteavdragen.

Ytterst handlar det om nivån på arbetsgivaravgiften, som ligger stadigt på 31,42 procent av lönesumman, trots att andelen som ska finansiera sjukförsäkring, efterlevandepension och arbetsskador har sänkts de senaste åren. I stället har staten höjt den allmänna löneavgiften, det som i debatten kallas »skatt på arbete«, från 9,65 till 11,62 procent.

Christian Ekström, vd för Skattebetalarna, är kritisk, inte minst mot terminologin:

– Arbetsgivaravgift är inte en avgift i egentlig mening, utan en skatt, särskilt på löner över brytpunkten och där förmåner har ett tak, till exempel a-kassan. De som står utanför a-kassan får ändå vara med och betala för dem som är med genom arbetsmarknadsavgiften.

Han reagerar också på att staten tar in ett så stort överskott på a-kassan:

– Det rimliga vore väl att pengarna till a-kassan fonderades och avgiften sattes så att över- och underskott jämnades ut över tid. Nu används de i stället löpande för statens andra ändamål.

Christian Ekström är skeptisk till att parterna skulle ta över a-kassan från staten:

– Dagens system är dopat till förmån för facken och väldigt rörigt. Både arbetsgivare och fack är anhängare av den korporativa modellen. Men jag skulle helst se en tydligare lösning där det vore obligatoriskt att vara med i en a-kassa, men frivilligt att välja vilken.

Hur ser då arbetsmarknadsminister Eva Nordmark på a-kassans framtid? Hon har valt att besvara Fokus frågor på mejl:

»Arbetslöshetsförsäkringen behöver bli bättre anpassad efter dagens arbetsmarknad. Regeringen vill att a-kassan breddas så att fler kan få ersättning och fler får incitament att bli medlem. Vi vill även att det ska bli lättare att förutse vilken ersättning man kan få, och införa en a-kassa baserad på inkomstuppgifter.«

»Därför tillsatte regeringen en utredning om a-kassan 2018. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande i början av sommaren, bland annat med förslag på hur man stegvis kan kvalificera sig till a-kassan. Remisstiden gick ut i slutet på oktober, och vi påbörjar nu arbetet med en lagrådsremiss.«

»När parterna förhandlade om arbetsrätten kom de även överens om att de ville få till en utredning om en kollektivavtalad a-kassa. Vi håller nu på att analysera överenskommelsen och återkommer med besked om det fortsatta arbetet vid ett senare tillfälle.«

Hur ser ni på överfinansieringen ava-kassan?

»Det är en debatt som uppstod under en tid när ersättningsnivåerna i a-kassan inte hade justerats upp på väldigt många år. Sen dess har mycket hänt. År 2015 höjde regeringen taket i a-kassan – det var första gången sedan 2002. Nu har vi kommit överens med våra samarbetspartier om en tillfällig förlängning av förstärkningarna inom a-kassan.«

Hur länge ska den tillfälliga »coronakassan« användas?

»Regeringen är överens med C och L om att en tillfälligt förstärkt a-kassa ska gälla till och med 2022. Efter 2022 när de tillfälliga reglerna löper ut kommer vi att ha en reformerad a-kassa.«

[gallery size="full" columns="2" ids="eyJ1cmwiOiJodHRwczpcL1wvZm9rdXMtb2xkLnRlc3RcL3dwLWNvbnRlbnRcL3VwbG9hZHNcLzIwMjBcLzExXC9Ta2FcdTAzMDhybWF2YmlsZC0yMDIwLTExLTI2LWtsLi0xMy4yOC40NC5wbmciLCJ0aXRsZSI6IlNrYVx1MDMwOHJtYXZiaWxkIDIwMjAtMTEtMjYga2wuIDEzLjI4LjQ0IiwiY2FwdGlvbiI6IiIsImFsdCI6IiIsImRlc2NyaXB0aW9uIjoiIn0=,eyJ1cmwiOiJodHRwczpcL1wvZm9rdXMtb2xkLnRlc3RcL3dwLWNvbnRlbnRcL3VwbG9hZHNcLzIwMjBcLzExXC9Ta2FcdTAzMDhybWF2YmlsZC0yMDIwLTExLTI2LWtsLi0xMy4yOC41My5wbmciLCJ0aXRsZSI6IlNrYVx1MDMwOHJtYXZiaWxkIDIwMjAtMTEtMjYga2wuIDEzLjI4LjUzIiwiY2FwdGlvbiI6IiIsImFsdCI6IiIsImRlc2NyaXB0aW9uIjoiIn0="]