Klarar elnätet en utfasning av bensin och diesel?

Förra veckan enades EU-parlamentet och ministerrådet om att förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar – inklusive laddhybrider – år 2035. Politiker och klimatorganisationer är entusiastiska. Men vad kommer förbudet egentligen att få för konsekvenser?

Inte så stora, enligt Energimyndighetens enhetschef för energisystem Martin Johansson.

– Konsekvensen av att vi kommer att gå över till elbilar, den är stor. Men konsekvensen av EU:s förbud lär inte innebära någon större skillnad för Sverige, säger han till Fokus.

Vad han menar är att Energimyndigheten räknar med att bilar som drivs på traditionella bränslen kommer att fasas ut oberoende av EU. Bland myndighetens långsiktiga scenarier finns inget där bensin- och diesel finns kvar en längre stund. Orsaken är delvis bilindustrins egna planer på att fasa ut bensin och diesel, dels vart de politiska vindarna blåser. I Sverige drev den förra regeringen linjen att EU skulle förbjuda nyregistrering av bilar med förbränningsmotorer redan 2030, och även de borgerliga partierna (dock inte SD) har målet att Sveriges fordonsflotta ska vara helt fossilfri om åtta år.

Därtill föreslog den statliga utredaren Sven Hunhammar förra året ett förbud mot försäljning av bensin och diesel 2040, vilket skulle göra det omöjligt att köra även äldre bensin- och dieselbilar. Och i Stocholm gick det nya vänsterstyret nyligen ut med att bensin- och dieselbilar ska förbjudas i delar av innerstaden redan 2024.

Att politiken och industrin i huvudsak är överens innebär dock inte att omställningen blir enkel. Enligt myndigheten Trafikanalys var enbart 18 procent av de nyregistrerade bilarna i Sverige förra året elbilar. En tredjedel var hybrider och nästan hälften traditionella bensin- och dieselbilar. Om de ska fasas ut kommer det att innebära att vår elkonsumtion skjuter i höjden.

Enligt Energimyndighetens senaste långsiktiga scenarier kommer transportsektorns totala energibehov att krympa fram till 2050. Det beror inte på att transporterna väntas minska i någon nämnvärd utsträckning, utan framför allt på att eldrivna fordon är mer energieffektiva än bensin- och dieseldrivna. Samtidigt förväntas elanvändningen i transportsektorn öka med minst 500 procent, från knappt tre terrawattimmar 2018 till mellan 18 och 28 TWh. 

Martin Johansson poängterar dock att när det gäller framtidens elförsörjning överskuggas fordonsflottan av industrin. Den använder redan i dag mer energi än transportsektorn, och kan komma att öka ännu mer.

– Man ska ha i åtanke att våra senaste långsiktiga scenarier är två år gamla. De bygger på information från industrin, och de senaste två åren har väldigt många nya projekt inletts. Energibehovet i industrin kan alltså redan på 2030-talet bli betydligt större än vi beräknade förrförra året. Nya siffror kommer i mars, men jag skulle säga att år 2030 har industrins elbehov blivit ännu större i relation till transportsektorns.

När det kommer till kritan är han dock inte särskilt bekymrad över elproduktionen. Flaskhalsarna, säger han, finns snarare i elnätet. Om villaförorterna varje kväll fylls på av elbilar på laddning kommer det att ställa nya krav på elnätet, som redan i dag har problem med överföringskapacitet.

Läs även: Så kom gas och kärnkraft in i EU-värmen

Läs även: Så gick det med vallöftena om bensinpriset