Kommunal istid: Vilhelmina lånar 60 miljoner – för att kunna betala löner

Kommunalrådet Annika Andersson (C) träffar inte så mycket folk på samhället längre. Det är lite mycket just nu – politiskt; en ny majoritet ska sys ihop och en tuff budget ska ros i land.

Partiet gick till val på att regera i en majoritet tillsammans med Fi, M, KD och lokala Politiskt alternativ. Det gick inte alls. Drygt ett år efter valet har majoriteten kollapsat. Socialdemokraterna och Centern är stora rivaler och nu försöker de ro igenom budgeten som ska strypa kommunens utgifter.

I en kommun på under 7 000 invånare fattas besluten nära vardagen. För Annika Andersson betyder det konkret att hon kommer besluta om att lägga ner sitt eget barns förskola.

– Jag är 36 år och har två barn. Jag har full sympati för dem som drabbas av besluten som tas. Min ideologi är att hela Sverige och hela kommunen ska leva, men jag vill att mina barn ska kunna växa upp här. Det kommer de inte kunna göra om vi inte tar de här tuffa besluten.

Hon pausar en stund.

– Jag trodde aldrig att jag skulle hamna här.

Hon tillbringade den förra mandatperioden i opposition, men vill inte skylla ifrån sig på Socialdemokraterna för att kommunen hamnat i den här sitsen. Kommunen gick plus varje år, ingen ville avskeda människor när ekonomin växte.

Men budgeten var dopad. Pengarna som var på väg intecknades i mer kommunal personal. När de tillfälliga pengarna slutade komma hamnade kommunen snabbt i en likviditetskris. Mentalt ser sig kommunen som större än vad den är, menar hon. Alla skyr jobbiga dekret.

Lånet på 60 miljoner är bara början. Under onsdagen klubbades ett sparpaket som betyder slutet för en förskola och två byaskolor.

– Vi får inte fler barn, färre barn föds och befolkningen blir äldre och sjukare. Jag är vald på de äldres uppdrag också.

En skattehöjning har diskuterats, men det löser inte problemen. Tidigare i veckan var ekonomichefen ute i lokala Västerbottens-Kuriren och sa att full finansiering via skatten skulle betyda att det behövs kommunala skattehöjningar på 4 kronor för att täcka hålen.

Sveriges högsta kommunalskatt finns i Dorotea, 5 mil bort. Den är just nu 40 öre högre än den i Vilhelmina.

Nu diskuteras en skattehöjning, men smärtgränsen går vid Doroteas märke. Ingen vill ha landets högsta kommunalskatt, särskilt inte en centerpartist.

Men hur blev det så här? Hur hamnade kommunen i en akut ekonomisk kris?

En rapport om Vilhelmina från Sveriges Kommuner och Regioner 2015 pekade på vilka nedskärningar i den kommunala verksamheten som skulle behövas för att budgeten skulle gå ihop. Men nedskärningarna kom aldrig. Kommunen gick ändå plus på alla externa pengar som trillade in. Nya pengar tecknades in i personalanställningar och bibehållen verksamhet. Den prognosen som finns i rapporten stämmer väl med verkligheten, enligt Annika Andersson. Om kommunen hade genomfört åtgärderna som föreslogs hade inte ekonomin sett lika illa ut. Lycksele gjorde det, politikerna fick kritik, men de står inte inför samma enorma ekonomiska problem som Vilhelmina gör.

Där ingen ville dra i bromsen.

– Vi levde över grundkommunens tillgångar, säger Annika Andersson.

Varför?

– Det är svårt politiskt att skära ner när man går plus.

För Vilhelmina handlar de utlovade välfärdspengarna om 2,1 miljoner kronor. Det räcker ingenstans för fjällkommunen där förberedelserna för Wilhelmina winter weekend (WWW) är i full gång. Helgens stora behållning är den traditionsenliga uthållighetstävlingen framför turistbyrån där lokala förmågor tävlar i att sitta längst tid uppe på en pelare av is. Förra året fick sju personer dela på titeln efter att ha suttit i 51 timmar.

I samhället råder perfekt sparkföre. Utanför Ica Tallen står ett tiotal sparkar parkerade. En är modifierad med uppvikbara däck för att klara grusiga dagar. En annan har ett stort nät under stolen för att förenkla frakten från Tallen hem till huset. Ica Tallen har allt. Här finns myggmördarmaskiner för flera tusen kronor. Rejäla kängor. 15 olika bearnaisesåser och en dagens lunchspecial. I dag får man antingen kotlett eller pestokyckling med pommes på lösvikt.

Kommunanställda Carina Ottosson har bott i Vilhelmina i 13 år och passerar Ica på väg till jobbet. Hon flyttade hit för kärleken och blev kvar. Nu jobbar hon som boendeassistent.

På hennes jobb har det pratats om vikariestopp, det gillar hon inte. Politikerna gör vad de kan, men besparingarna gillar hon inte. Särskilt på skolan.

– Det är inte bra. Det är kommunens framtid, säger hon.

Kommunalskatten är bland de högsta i landet. Befolkningen minskar med ungefär 20 personer per kvartal. I år väntas kommunen göra ett underskott på ungefär 20 miljoner kronor och på senaste fullmäktige klubbades ett lån på 60 miljoner kronor som bara kommer användas till att klara av driften i kommunen.

I klarspråk: Pengarna kommer att användas för löner till anställda. Det finns för lite i ladan för att kunna täcka upp.

Inne på Ica Tallen sitter ett helt gäng och käkar dagens lunchspecial. En i sällskapet är Magnus Johansson, vice ordförande i kommunstyrelsen och socialdemokrat. De hamnar ofta här på Tallen, det ligger bredvid kommunhuset och är samhällets knutpunkt. Dessutom är pestokycklingen på lösvikt prisvärd.

Sedan valet har hans parti suttit i opposition. Förra mandatperioden styrde S i minoritet med V, men efter valet fick man lämna över klubban till Centerpartiet.

Men majoriteten har spruckit. Nu förhandlar Socialdemokraterna (som är störst i kommunen) med Centerpartiet (näst störst i Vilhelmina): Lärartätheten ska ner. Skolor och förskolor ska läggas ner. Äldrevården kommer att försämras.

Han har gått ut och står utanför Tallen. Hejar på kollegor och vänner.

– Vi får skäll från alla håll, säger han och fortsätter:

– Vi har inte tagit några obehagliga beslut alls de senaste åren. Det är därför det har blivit så här.

Nu börjar pengarna ta slut. Kostymen är för stor och måste sys in.

Det innebär konkret att lärare kommer att få sluta. Byaskolor riskerar att försvinna. Det är inget litet beslut i Sveriges sjunde största kommun sett till ytan.

Det har gått knappt en vecka sedan lånet klubbades. Nästa vecka ska sparbudgeten upp i fullmäktige.

»Vi har inte tagit några obehagliga beslut alls de senaste åren. Det är därför det har blivit så här.«

– Magnus Johansson (S)

Kommuner och regioner runt om i hela Sverige håller nu på att sammanställa sina årsbokslut. I början av mars väntas hela bilden av det ekonomiska läget i landet 290 kommuner och 21 regioner stå klar.

– Men min gissning är att 80–90 kommuner kommer att göra ett underskott. Det är nästan en tredjedel, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

I höstens ekonomirapport förutsåg SKR att det skulle fattas 38 miljarder kronor i kommunerna fram till år 2022. Det motsvarar 3,6 procent av kommunernas och regionernas kostnader.

Och i den politiska debatten verkar alla ha blivit något av »kommunkramare«, och vill vara de som ger mest.

– Ja, utmaningarna som kommuner och regioner står inför verkar ha gått fram. Men det handlar inte bara om pengar. Många har också svårt att hitta personal, säger Annika Wallenskog.

Regeringen har utlovat 5 extra välfärdsmiljarder i vårbudgeten och oppositionen (V, M, KD med stöd av SD) vill lägga på ytterligare 2,5 miljarder kronor. Om det blir ett så stort tillskott avgörs i riksdagen den 19 februari.

Men även om det blir 7,5 miljarder extra per år till kommunerna måste de ändå öka sina intäkter eller sänka sina kostnader med runt 19 miljarder kronor till 2022.

Redan i år märker många skattebetalare av det. 28 kommuner och 4 regioner har höjt skatten i år.

– Vi har haft några år med högkonjunktur där både kostnader och intäkter ökat. Men intäkterna ökar inte framöver och det blir värst för de kommuner som tappar befolkning, säger Annika Wallenskog.

Demografiska förändringar är en bidragande orsak till en tuffare kommunalekonomi.

I tillväxtkommunerna ökar antalet barn och unga, i avfolkningskommunerna ökar andelen äldre av befolkningen. De i arbetsför ålder ökar långsamt i första fallet, och minskar i det andra.

– Kommunerna har egentligen bara två val: att minska kostnaderna eller höja skatten. Många har fått ganska mycket pengar för flyktingmottagandet som nu tagit slut. Samtidigt ser de en snabb ökning i antalet unga eller äldre som ger kostnader, säger Annika Wallenskog.

[caption id="attachment_620098" align="alignnone" width="596"] Kommunalrådet Annika Andersson (C) kan tvingas lägga ner skolan som hennes barn går på.[/caption]

Lilla Edet ligger drygt 4 mil norr om Göteborg och har sedan 2012 ökat med 1 500 invånare till strax över 14 000 invånare.

Bokslutet för 2019 är inte klart men allt pekar på ett underskott på runt 15 miljoner, och kommunen lånar för att betala löner och hålla i gång verksamheten. Låneskulden är nu uppe i 275 miljoner, eller 19 535 kronor per invånare.

– Vi befinner oss i ett väldigt allvarligt läge och har en längre tid haft en ansträngd situation. Verksamheten har helt enkelt kostat för mycket om vi jämför oss med andra kommuner. Framför allt i äldreomsorgen och socialtjänsten, säger Julia Färjhage, kommunstyrelsens ordförande (C) i Lilla Edet.

Höga ohälsotal är en orsak, men också att befolkningen ökar.

– Det är ett angenämt problem, men det är en eftersläpning i intäktsökningar. Fler invånare ställer krav på service i form av till exempel skola och förskola. När många flyttat in har vi fått tillgripa tillfälliga – och dyra – lösningar i form av till exempel paviljonger för förskolor.

En stor del av inflyttarna kommer från Göteborg med kranskommuner, och många är barnfamiljer som skaffar sitt första hus. De har »ett barn i handen och ett i magen«, som Julia Färjhage uttrycker det.

Kommunen skiftade politiskt styre efter valet 2018 och C-M-L-KD-MP ska nu lägga en åtgärdsplan till fullmäktige. Redan nu har de anställningsstopp och planerade investeringar läggs på is. S i oppositionen ville höja skatten med 35 öre.

– Vi utesluter inte en kommande skattehöjning, men min ingång är att vi ska sätta in alla andra åtgärder först. Vi har för höga kostnader och hade behövt ställa om för flera år sedan, säger Julia Färjhage.

I Vilhelmina är ingenting avgjort förrän sparpaketet ska upp i fullmäktige. Senast ett sparbeting var uppe för omröstning bröt två centerpartister partilinjen. Kristdemokraterna, med 10 procent, har interna stridigheter. Socialdemokraterna har ännu inte förankrat förslaget lokalt hos föreningarna.

Annika Andersson är ändå fast besluten att försöka få kommunen att leva vidare. Men att hoppas på en vänd befolkningsutveckling går inte, menar hon. Det här är ingen kommun med över 8 000 invånare längre. Nedskärningarna behövs, hur ont det än gör.

– Vi har varit dåliga på att planera. Nu måste vi göra så här, säger hon.

***

FAKTA: Kan kommuner gå i konkurs?

Nej. Men några gånger har staten medverkat till något som liknar en rekonstruktion i kommuner. Under 90-talet fick staten rycka in med stora stöd och åtgärder i främst Haninge, Stenungsund och Bjuv. I Haninges fall handlade det om att kommunala Haningehem genomförde renoveringar i Brandbergen som var budgeterade till 910 miljoner, men som kostade 3,1 miljarder kronor och där rena olagligheter konstaterades.

1999 startades den så kallade »kommunakuten« som delade ut 1,5 miljarder kronor i stöd till kommuner som i huvudsak förbyggt sig. Dessutom gick genom bostadsakuten 3,4 miljarder från staten till att rekonstruera kommunala bostadsföretag.

Källa: »Staten fick Svarte Petter – ESO-rapport om bostadsfinansieringen« 2002

FAKTA: Offentlig »omsättning«

Kommunerna 685 miljarder (2018)

Regionerna 357 miljarder (2018)

Staten 1 062 miljarder (2020)