Kompakt EMU-motstånd

Den 14 september 2003 gick 82,6 procent av svenska folket till valurnorna för att rösta om införandet av euron. Resultatet blev en besvikelse för de som hoppats på en ny valuta i Sverige: 55,9 procent röstade nej till euron, 42,0 procent röstade ja och 2,1 procent röstade blankt.

I samarbete med undersökningsföretaget Synovate har Fokus nu tagit fram ny statistik om svenskarnas inställning till den europeiska valutan.

1028 personer har fått två frågor: om de anser att Sverige bör hålla en ny folkomröstning om att ersätta kronan med euron, och hur de i så fall skulle rösta.

Ny folkomröstning?

56 procent av de tillfrågade personerna är negativa till en ny folkomröstning. 36 procent är positiva, medan 8 procent uppger att de är osäkra. Män är mer negativa till en ny folkomröstning än kvinnor (59 respektive 54 procent).

Enligt undersökningen avtar den negativa inställningen mot en ny folkomröstning med stigande ålder. Osäkerheten i frågan ökar dock också med åldern: endast 2 procent av 18-29-åringarna anser sig vara osäkra, medan motsvarande siffror för åldersgruppen 60+ är 8 procent.

De tillfrågade personerna i mellersta Sverige och Stockholm är mest positivt inställda till en ny folkomröstning, medan motståndet mot en ny folkomröstning är störst i södra Sverige. Undersökningen visar även att de som stödjer Alliansen (M, FP, C och KD) är mer positivt inställda än de som stödjer den rödgröna oppositionen (S, MP och V): 43 respektive 32 procent tycker att en ny folkomröstning är en god idé, medan 52 respektive 60 procent är negativa.

Ja eller nej till euron?

När det gäller den andra frågan - hur man skulle rösta vid en ny folkomröstning - uppger 54 procent av de tillfrågade personerna att de skulle rösta nej till euron som ny svensk valuta. 34 procent skulle rösta ja, medan 11 procent anser sig vara osäkra. 1 procent av de tillfrågade har inte svarat på frågan.

Unga, ensamstående personer utan barn hör till dem som är mest negativt inställda till euron. Motståndet är mer kompakt i glesbygden än i storstäderna - 41 procent av väljarna i Stockholm, Göteborg och Malmö skulle rösta ja till euron, jämfört med 29 procent i glesbygden - och allra störst i södra Sverige.

Även svaren på den andra frågan avslöjar stor skillnad mellan de politiska blocken. 45 procent av de som stödjer alliansen skulle rösta ja till euron i dag (43 procent negativa), medan enbart 29 procent av de som stödjer det rödgröna blocket skulle rösta ja (62 procent negativa).

En annan tydlig tendens är att Euro-motståndet förefaller minska med ökad hushållsinkomst och högre utbildning. 26 procent av de tillfrågade personerna med grundskoleutbildning skulle rösta ja till euron, medan motsvarande siffra för personer med högskoleutbildning är 45 procent. 22 procent av dem som tjänar mindre än 150 000 kronor om året skulle rösta ja till euron, jämfört med 42 procent av dem som tjänar mer än 400 000 kronor per år.