Kris för den norska monarkin
Helgens ”sagobröllop” sänker tilltron till kungahuset ytterligare.
Bild: NTB
När Norge blev självständigt efter unionsupplösningen med Sverige 1905 var nästan alla europeiska länder kungariken. Därför föll det sig naturligt för norrmännen att skapa en monarki och utse en kung i stället för att bygga en republik med en president som högste företrädare för den nya nationen. Det första erbjudandet om att bli Norges kung gick till prins Carl av Sverige, en av Oscar II:s söner, men den svenske kungen ville inte att ett av hans barn skulle sitta på den tron som han själv just hade förlorat. Frågan gick därför vidare till en annan prins Carl, son till den dåvarande kronprinsen av Danmark.
I Norge ansåg man att en av de största fördelarna med den danske prinsen var hans hustru; prinsessan Maud av Storbritannien. Hon var dotter till Edward VII och därmed fanns en nära kontakt till ett av världens mäktigaste kungahus. Carl och Maud hade dessutom en ung son och därmed var den norska tronföljden säkrad från start. Carl kröntes till norsk kung med namnet Haakon VII och satt på tronen till sin död 1957 då han efterträddes av sonen Olav V. Därmed fick också det svenska kungahuset indirekt tillbaka en skärva av den norska kronan eftersom Olav var gift sig med den svenska prinsessan Märtha. Som en extra blinkning från ödet var Norges nya drottning dessutom barn till den svenske prins Carl som hade tvingats tacka nej till den norska tronen. Olav och Märtha fick tre barn, däribland Norges nuvarande kung Harald V som tillträdde 1991 och som är 87 år gammal idag.
Norges kungafamilj har åtnjutit en enorm popularitet genom åren, till stor del beroende på sitt agerande under tyskarnas ockupation av Norge under andra världskriget. Kung Haakon och kronprins Olav ledde personligen det norska motståndet, till en början på flykt inom landet innan de tvingades fly till England via Sverige. När kriget var över 1945 återvände de kungliga i triumf till Oslo. Därefter har monarkin stått relativt stadigt med en tillfällig förtroendedipp i början av 2000-talet då kronprins Haakon flyttade ihop med den ensamstående mamman Mette-Marit Tjessem-Høiby. Många norrmän trodde sig då se slutet på monarkin eftersom Mette-Marit hade levt ett rätt så utsvävande liv i miljöer där droger förekommit. Man frågade sig om hon skulle passa i rollen som kronprinsessa och landets framtida drottning. Men när paret gifte sig i augusti 2001 rördes det norska folket av deras kärlekshistoria och tog både Mette-Marit och hennes då fyraårige son Marius till sina hjärtan.
Ett år efter kronprinens bröllop gifte sig kungaparets dotter Märtha Louise med poeten Ari Behn. Prinsessan hade i samband med bröllopet bestämt sig för att avsäga sig titeln Hennes Kungliga Höghet och sitt apanage. I stället startade hon ett företag och började skriva barnböcker. Verksamheten utökades senare när Märtha Louise ville arbeta med holistiska frågor. Bland annat startade hon en ”änglaskola” där människor skulle komma i kontakt med sina skyddsänglar, något som fick många norrmän att höja på ögonbrynen. Märtha Louise och Ari Behn fick tre barn tillsammans. Paret skildes 2017 och två år senare tog Ari Behn tragiskt livet av sig vid 47 års ålder efter att många år ha kämpat mot djupa depressioner.
Märtha Louise hade då inlett en relation med amerikanen Durek Verrett, en självutnämnd shaman. Paret har genomfört flera kontroversiella projekt tillsammans och framför allt Verrett har kritiserats i Norge för olika uttalanden. Bland annat har han hävdat att barn kan ge sig själva cancer och på sin hemsida har han sålt en amulett som han påstått kan bota covid. Durek Verett har även ingående berättat om parets sexliv i en podcast.
Kritiken har varit massiv och för två år sedan förbjöd kung Harald sin dotter att använda sin prinsesstitel i kommersiella sammanhang. Detta förbud har hon trotsat flera gånger – inte minst i samband med hennes och shamanens påkostade bröllop i natursköna Geiranger i morgon, lördag. Inför festligheterna, som inleddes i torsdags kväll i samhället Ålesund och varar i dagarna fyra, har paret sålt bildrättigheterna exklusivt till den brittiska veckotidningen Hello. Netflix gör även en dokumentär om bröllopet, precis som brittiske prins Harry och Meghan Markle tidigare gjort. Kommersialiseringen av festligheterna har upprört kungligheterna som meddelade inför bröllopet att de inte skulle låta sig bli fotograferade av Hello eller filmade av Netflix. Kronprins Haakon har även sagt att familjen måste ha ett nytt samtal med Märtha Louise om hur hon skall använda sin bördstitel och enligt flera opinionsundersökningar vill en majoritet av det norska folket att hon inte skall få tituleras prinsessa framöver.
Lämnade en kniv inhuggen i en vägg
Det största problemet för hovet just nu är dock inte Märtha Louise och hennes shaman. I stället är det kronprinsessan Mette-Marits numera 27-årige son Marius Borg Høiby som skapar de svartaste rubrikerna, trots att han inte har någon titel eller ens formellt tillhör kungafamiljen. Den 4 augusti misshandlade Borg Høiby sin dåvarande flickvän i hennes hem i centrala Oslo. Han slog även sönder hennes lägenhet och lämnade en kniv inhuggen i en vägg. Dagen därpå arresterades han i närheten av kronprinsfamiljens residens Skaugum, i Asker utanför Oslo. Borg Høiby erkände att han brukat våld och förstört föremål i lägenheten under påverkan av alkohol och kokain. Två av hans tidigare flickvänner har därefter berättat i sociala medier att de också har blivit misshandlade av honom, såväl fysiskt som psykiskt. Polisen har därför genomfört långa förhör med båda kvinnorna. Förra veckan publicerade så den tyska kändistidningen Bild två anmärkningsvärda foton på Borg Høiby. På den ena håller han i en liten påse med ett innehåll som ser ut som kokain. På den andra poserar han utan tröja med norska sedlar nedstoppade i byxorna, i händerna håller han en pistol (om den är äkta kunde inte en vapenexpert för NRK avgöra) samt en flaska champagne.
I Norge frågar sig nu många varför ingen har satt ner foten gällande Marius Borg Høibys beteende genom åren och när kronprins Haakon nyligen genomförde ett officiellt uppdrag i Stavanger tvingades han svara på tuffa frågor från pressen om såväl styvsonen som sin syster. Marius Borg Høiby, som nu är åtalad för misshandel och skadegörelse och som riskerar fler åtal, hävdar själv att han att han lider av psykisk ohälsa och har missbruksproblem.
Den norska monarkin har länge setts som ett av de starkaste kvarvarande kungadömena i Europa, omgivet av ett brett folkligt stöd. Men all negativ uppmärksamhet på senare tid har satt sina spår i norrmännens inställning till kungahuset och statsskicket. För sju år sedan hade monarkin stöd från 81 procent av folket. Den siffran har sjunkit till 68 procent i en färsk opinionsmätning som Norstat har gjort för NRK. Bara under det senaste året har nästan fyra av tio norrmän fått en försämrad syn på kungahuset. Detta är allvarliga siffror, inte minst för kung Harald och drottning Sonja som har företrätt Norge exemplariskt i 33 år.
I Sverige är kraven på republik modesta. När kungen firade 50-årsjubileum som monark förra hösten visade en SOM-undersökning att endast var tionde svensk, 11 procent, vill ändra statsskick till republik. I andra änden tyckte 68 procent av svenskarna att det var ett dåligt förslag (21 procent svarade ”vet ej”).
Men om Norge en dag skulle bestämma sig för att avskaffa monarkin kan det innebära att republikanerna vädrar morgonluft i såväl Danmark som Sverige i och med den närhet som finns mellan de skandinaviska länderna. I Norge står hoppet nu till den 20-åriga tronföljerskan, prinsessan Ingrid Alexandra. Kronprinsparets dotter är oerhört populär i alla mätningar, men om en dag kommer att sitta på den norska tronen får framtiden utvisa.
***
