Drama på elithögskolan: ”Strider mot lagen”

Insvept i murgröna, vid Valhallavägen på Östermalm i Stockholm, ligger Kungliga Tekniska Högskolan, ett av landets mest respekterade lärosäten. Men bakom de traditionstyngda väggarna utspelar sig nu ett drama på akademisk toppnivå. Och mitt i stormen finns skolans rektor, Sigbritt Karlsson. Bakgrunden är en professorsutnämning som många menar skett på felaktiga grunder.

– Jag kan på grundval av det material jag har tillgång till och de intervjuer jag har gjort, slå fast att det specifika kallelseförfarandet till professor strider mot regleringen i högskoleförordningen på flera punkter, säger juridikprofessorn Mia Rönnmar, som har lett en juridisk utredning i ärendet. 

Och inte nog med det. Kallelseförfarandet till professor har av allt att döma missbrukats vid flera tillfällen bakåt i tiden. 

– Utöver detta fall finns det mycket riktigt, när det gäller KTH:s allmänna användning av kallelseförfarandet, även en kvantitativ aspekt, där man kan ifrågasätta om användningen har varit restriktiv och i enlighetmed regelverket, säger Mia Rönnmar.

En professorstitel är inom akademin mycket åtråvärd. Den kan i ett slag öppna nya karriärvägar. Den ger tillträde till att medverka som expert i medialt uppmärksammade sammanhang och professorer erbjuds ofta uppdrag i olika styrelser. Dessutom meriteras man genom sin titel till andra tjänster inom akademin, såsom rektor för en högskola eller ett universitet. Titeln ger också oftast ett betydande lönelyft även om detta skiljer stort mellan olika lärosäten. 

För de flesta är det en ouppnåelig dröm att bli professor. Som regel krävs åratal av forskning med hårda meriteringskrav. Men sedan drygt tio år tillbaka finns en genväg: Anställning genom kallelse till professor. Den möjligheten tillkom 2011 i högskoleförordningen för att locka mycket meriterade personer, främst internationellt framgångsrika forskare, till svenska universitet och högskolor. 

Kallelsemöjligheten är tänkt att användas restriktivt. Personens betydelse för verksamheten ska dokumenteras och sakkunniggranskning ska ske om det inte är uppenbart obehövligt för prövningen av personens skicklighet. 

Stiftelsen Academic Rights Watch var först med att uppmärksamma den nu ifrågasatta kallelsen i våras, då KTH:s rektor, Sigbritt Karlsson, kallade sin nära medarbetare och chefen för en av KTH:s skolor, Muriel Beser Hugosson, till professor. Detta utan att vederbörlig sakkunnigbedömning gjordes. Academic Rights Watch skriver att hennes forskning har haft blygsamt genomslag, med låg aktivitetsgrad, särskilt de senaste åren. Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds Universitet och en av de drivande krafterna i stiftelsen. 

– Det som har hänt är inte bara oakademiskt och regelvidrigt, det strider dessutom mot lagen, säger han. 

I motiveringen från rektorn till kallelsen är det inte heller i första hand de akademiska meriterna som framhävs. Där framgår i stället Muriel Beser Hugossons insatser för att främja jämställdhet, samt styrkor i hennes administrativa färdigheter som chef. Detta trots att akademiska och pedagogiska färdigheter ska vägas som det mest betydelsefulla.

– Rektor Sigbritt Karlsson har drivit en radikal jämställdhetsagenda. Bakom det hela ligger radikala idéer om patriarkala strukturer i samhället. De har en egen vice-rektor som i princip bara håller på med det de kallar jämställdhet och de har infört genuskurser på alla utbildningar, säger Erik J. Olsson.

Avslöjandet ledde under våren till en anmälan till Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har krävt att KTH:s styrelsen yttrar sig om fallet. Styrelsen beställde därför en internutredning av en oberoende jurist. Denna utredning dömer i hårda ordalag ut processen kring kallelsen av Muriel Beser Hugosson till professor. Den riktar också skarp kritik mot att denna typ av intern befordran har varit mycket frekvent använd tidigare på KTH.

Utredaren Mia Rönnmar skriver att kallelseförfarandet inte är utformat för att användas till professorsutnämningar av redan anställda. Syftet är att ”möjliggöra för svenska universitet att konkurrera om internationellt mycket framstående personer”.

Hon skriver vidare: ”I det aktuella fallet är skolchefen inte redan professor eller tidigare granskad och befunnen professorsbehörig, varför sakkunnig bedömning är nödvändig och borde ha genomförts”.

Hon finner vidare att KTH sedan 2011 har kallat 15 personer som professorer och att fem av dessa kallats sedan 2020, det vill säga under nuvarande rektor Sigbritt Karlsson. Sju av de kallade personerna var redan anställda vid KTH. Rönnmar kommenterar: ”Med tanke på att syftet med kallelseförfarandet är att möjliggöra strategisk rekrytering, så är det anmärkningsvärt att hälften av de kallade personerna redan var anställda vid KTH.” I fyra fall behandlas inte frågan om sakkunnigbedömning. Detta strider mot regelverket.

– KTH:s agerande i det specifika kallelseförfarandet strider mot syftet med kallelseförfarandet. Kallelseförfarandet ska användas restriktivt, och avse rekrytering av särskilt framstående personer. Agerandet strider mot lagen och mot det nationella regelverket, vilket framgår i utredningen. Även i frågan om den uteblivna sakkunnigbedömningen strider beslutet mot högskoleförordningen, säger Mia Rönnmar.

Senare uppdagades att den nyblivna professorn av allt att döma inte ens hade för avsikt att fortsätta arbeta på KTH då hon var aktuell som rektor för Högskolan i Skövde. Drygt en månad efter att Muriel Beser Hugosson fått sin kallelse till professor, den 13 april 2022, tillkännagavs att hon är den enda kandidat som ska höras i arbetet med att rekrytera en ny rektor till Högskolan i Skövde. 

Innan Sigbritt Karlsson blev rektor för KTH var hon själv rektor för – Högskolan i Skövde. Där var hon rektor mellan 2010 och 2016.

Hade rektor Sigbritt Karlsson kunskap om att Hugosson hade för avsikt att bli rektor i Skövde redan innan hon fick sin professorstitel (vilken är mycket högt meriterande, i vissa fall nödvändig, vid rektorsanställningar)? Om så var fallet skulle det strida mot det uppgivna motivet att kallelsen var nödvändig för KTH:s verksamhet. 

Fokus kan nu avslöja att både Karlsson och Hugosson hade kännedom om att rektorstjänsten vid Skövde var aktuell innan kallelsen till professor gjordes. Muriel Beser Hugosson har inte velat ställa upp på en muntlig intervju med Fokus men har svarat på frågor via mejl. 

Var rektor Sigbritt Karlsson redan före kallelsen medveten om att du skulle söka tjänsten som rektor vid högskolan i Skövde?

”Du får fråga rektor Sigbritt Karlsson om vad hon visste eller inte, men jag informerade henne i januari 2022 att jag utsetts till en av toppkandidaterna som rektor för Högskolan i Skövde”, skriver Muriel Beser Hugosson. 

Hon fortsätter:

”Jag blev kontaktad av en rekryteringsfirma (Accord Group Executive Search) i oktober 2021. Jag skickar med ett mail som bekräftar den uppgiften till dig. Då hade jag ingen information om att rektor på KTH skulle komma att kalla mig till professor fem månader senare.”

Källor har sagt att de tror att kallelsen till professor var ett sätt att bereda vägen för dig att bli rektor i Skövde. Hur ser du på den kritiken?

”Att det inte stämmer med de sakliga förhållandena. En rektorsrekrytering tar lång tid. Som jag skrev ovan blev jag kontaktad av rekryteringsfirman i oktober 2021 och blev av rekryteringskommittén föreslagen till hörande innan jag blev professor. För att vara behörig rektor behöver man vara lektor, inte professor, och frågan om professorstitel har aldrig aktualiserats i de diskussioner jag har haft med rekryteringskommittén vid Högskolan i Skövde, vare sig från min sida eller från rekryteringskommitténs sida.”

Sakkunnigbedömning i detta fall anses i utredningen vara ytterst nödvändig. Men detta frångicks. Varför?

”Denna fråga bör rimligtvis riktas till den det berör, rektor Sigbritt Karlsson, eller till dekanus som gör bedömningarna om just sakkunnigprövning. I mitt fall valde dekanus att inte göra en sakkunnigprövning, liksom i flera andra kallelser de senaste åren. 16 [sic] personer har kallats till professor vid KTH, sedan kallelseverktyget infördes, och utredningen som du hänvisar till, riktar kritik mot KTHs förfarande i flertalet av dessa ärenden. Själv hade jag välkomnat en sakkunnigprövning."

Fokus har försökt att få tala med rektor Sigbritt Karlsson men hon har avböjt. I ett skriftligt mejlsvar skriver hon dock:

Jag välkomnar att styrelsen går till botten med detta och att vi i höst även får UKÄ:s syn i frågan. Jag har följt de processer för kallelseförfarande som gällt på KTH sedan Autonomireformen kom 2011.

Men hon har kommenterat ärendet mer utförligt, exempelvis i ett blogginlägg på KTH:s hemsida den 9 juni i år. Då skrev hon bland annat så här angående de ifrågasatta professorsutnämningarna:

Men den senaste tiden har jag fått för mig att ifrågasättandet av mitt agerande också handlar om något annat. Jag säger inte att det är så. Men låt oss bara för ett ögonblick föreställa oss att resultaten i undersökningen Genusbaserad utsatthet inom akademin på KTH eller synen på meritering, som jag skrev om i en debattartikel och som jag nämnt tidigare i bloggen, har med saken att göra.

Academic Rights Watch har också tagit del av ett mejlsvar där rektor Sigbritt Karlsson utdelar mycket hård kritik mot stiftelsen med följande ord:

För övrigt är Academic [R]ights Watch (ARW) en liten förening som i huvudsak ägnar sig åt smutskastning av ledare inom akademin. Det är en grupp män som tror sig sitta inne med sanningen och som har tummat på UNESCO-begreppet Academic freedom när de presenterar sig. De liknar mycket dagens troll på nätet eller internationella propagandagrupper. Just nu förbereder KTH anmälan för förtal eftersom det är precis det som ARW gör sig skyldig till i sitt senaste utspel.

Björn Hårsman är professor emeritus och innehade tidigare den tjänst som Muriel Beser Hugosson hade vid KTH. Han är mycket kritisk till Sigbritt Karlssons agerande. 

– Hon har missbrukat kallelsemöjligheten och befordrat en av sina närmaste medarbetare till professor trots att hon saknar de väsentliga meriterna för det, säger han. 

Han fortsätter: 

– Sigbritt Karlsom skrev i sin blogg och i en debattartikel att man borde räkna det hon kallar ”akademiskt hushållsarbete” som meriterande för att bli professor, och att det vanligen är kvinnor som står för det arbetet, de är skickliga på att få alla att trivas. Men administrativa färdigheter kan inte vara en viktig grund för att befordra någon till professor. 

Fokus har även talat med en anonym medarbetare inom en av KTH:s skolor. Hon är mycket angelägen om att det inte framkommer vem hon är, då hon menar att det skulle kunna skada hennes framtida karriärmöjligheter. 

– Nepotismen och tystnadskulturen växer inom KTH och det har förstärkts väldigt mycket sedan Sigbritt Karlsson tillträdde som rektor för KTH. Kallelsen av Muriel Beser Hugosson är bara toppen på ett isberg. Att detta blev känt är för att det var så flagrant, men liknande saker har pågått länge.

Även hon är tydlig med att myndighetsaktivism på genusområdet är en betydande komponent i rekryteringen.  

– Rektorn drar genuskortet för att motivera sin anställning av Muriel Beser Hugosson. Sedan flera år tillbaka är det inte kompetens som räknas, utan snarare kompisallianser. Jag hoppas att korthuset nu faller, säger hon.  

***

Läs även: Klockan klämtar för akademiens frihet

Läs även: Forskare: Det går inflation i hedersdoktorat