Lågkonjunkturen kommer: ”Blir ett ganska hårt uppvaknande”

Hushållen drar i nödbromsen – och då stannar svensk ekonomi. Ungefär så kan man sammanfatta den konjunkturprognos som Konjunkturinstitutet släppte förra veckan. Stigande priser på livsmedel, höjda räntor och höga energipriser kommer få hushållen att hålla hårdare i plånboken  under hösten och vintern, vilket förväntas kasta in Sverige i en lågkonjunktur nästa år. Under vintern beräknas inflationen närma sig 10 procent, och reporäntan höjas till 2 procent. Sammanlagt blir effekten att BNP väntas öka med endast blygsamma 0,5 procent under 2023. 

Hur väl rustade är då svenskarna för att möta ett allt kärvare ekonomiskt läge? Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, var i slutet av juli den genomsnittliga bolåneräntan på den högsta nivån sedan 2014, med i snitt 2,25 procent för nya avtal. Finansinspektionen har i sin senaste kalkyl räknat med att 11 procent av de nya bolånetagarna skulle få underskott med en 7-procentig ränta. Än är vi inte där, men har svenskarna tagit höjd för att boräntorna kommer att stiga och att lönen äts upp av inflationen?

Finansinspektionen konstaterar att nya bolånetagares motståndskraft mot stigande räntor överlag är god, men att den blivit sämre eftersom de tagit stora lån i förhållande till sina inkomster. Jens Magnusson, chefekonom på SEB, tror att många svenskar kommer behöva dra åt svångremmen i höst.

– Bland hushållen generellt finns nu en halv generation av bostadsköpare som aldrig har upplevt höga räntor. Rent intellektuellt vet förstås de flesta att det kan hända, men känslan har nog varit att bopriserna alltid kommer gå upp och att räntorna kommer vara låga. Risken är att det blir ett ganska hårt uppvaknande.

Hur många kommer att leva på marginalen?

– De som kommer få stora problem nu är typiskt sett de som ”råkar ut för något”. Att man blir av med jobbet, blir långtidssjukskriven, går igenom en skilsmässa, till exempel. Men hur många det är är svårt att identifiera på förhand.

Många banker har skruvat ned sina kalkylräntor, det vill säga den ränta en låntagare förväntas kunna klara av att betala. Från i genomsnitt 7 procent har de sänkts till 6 procent, vilket gjort att många kunnat låna mer än tidigare. Jens Magnusson på SEB tror ändå att bankernas kreditregler kopplat med amorteringskravet gjort att utgångsläget för många bolånetagare är bättre än vad det hade kunnat vara annars.

– Bostadsköpare har inte fått lån om de inte kunnat visa att de kan klara högre bostadsräntor. Det är tur det i det läge vi är nu. En sån här situation visar att det svänger snabbare än många tror och då kan man vara glad och tacksam att reglerna finns på plats.

När svenskarna lägger mer på boräntor så blir det mindre över till annat. Det i sin tur gör att det går sämre för företagen. För några år sedan gick diskussionen om så kallade zombieföretag het. Företagen var att betrakta som odöda, deras vinst räckte inte för att hålla dem vid liv, utan de var beroende av låga räntor, stöd eller fördelaktiga lån. Enligt en undersökning gjord av konsultföretaget Kearney har antalet zombieföretag på svenska börsen gått från sju till 64 på tio år. Avgående riksbankschef Stefan Ingves har i intervjuer förutspått att många av  företagen kommer få sin eviga vila när räntekostnaderna stiger och intäkterna viker. Jens Magnusson på SEB menar att det är väldigt svårt att avgöra hur många företag det kan handla om, men gör en liknande analys.

 – Det är mycket möjligt att det finns ett antal företag som har överlevt för att räntorna varit så låga. Men det är som man säger, det är först när tidvattnet försvinner som man ser vem som badar naken. Än så länge är konkurserna på en låg nivå, det är nu vi ser om det är många som har ohållbara företagsmodeller.

***

Läs även: Bostadsprisfallet har börjat: Här är förlorarna – och vinnarna

Läs även: Stormvarning på börsen – nu kommer lågkonjunkturen