Leninpriset till Roy Andersson

Priset delades för första gången ut förra året, då till författaren Mattias Gardell, och har vållat mycket debatt. Bland annat föranledde det den då blivande ständige sekreteraren för Svenska Akademien, Peter Englund, att instifta det ironiska Pol Pot-priset, som även det gick till Mattias Gardell.

På sin blogg skrev Englund att Mattias Gardell skulle få Pol-Pot priset i år också, men något utlåtande från juryn bestående av Englund och hans två katter har i skrivande stund inte kommit.

Roy Andersson uppger sig vara djupt hedrad av priset och ser inget problem i Jan Myrdals ovilja att distansera sig från kommunistiska regimers folkmord.

Motiveringen i sin helhet lyder:

”för sitt filmskapande och sina övriga insatser som civilisations- och samhällskritiker. Liksom Jan Myrdal har han i oböjlig egensinnighet gått sin egen väg. Jan Myrdal gestaltade, då det var aktuellt, bristerna i det framväxande folkhemsbygget. Roy Andersson har under snart fyra decennier med djup indignation som drivkraft, fast  parad med underfundig humor, skildrat de katastrofala följderna av samma folkhems raserande. I sin estetik har han, i likhet med Jan Myrdal förnyat sina genrer och med djupt moraliskt allvar betonat den enskildes roll och ansvar i ett samhälleligt och politiskt sammanhang”.

Fokus har tidigare skrivit om Leninpriset, Pol Pot-priset och kulturelitens leninvurm.