LO-ekonomerna till attack mot Januariavtalet: »Ger lägre löner«

LO-ekonomerna menar att svensk ekonomi har gått in i en avmattning med lägre tillväxt.

– De inhemska faktorer som bidrar mest till nedgången är minskade bostadsinvesteringar, lägre investeringar i näringslivet och en tillfälligt svag ökning av hushållens konsumtion. Vi bedömer att arbetslösheten når över 7 procent nästa år, säger LO:s chefsekonom Ola Pettersson.

Men LO-rapporten är också en hård uppgörelse med Januariavtalet. Den ekonomiska politiken under mandatperioden, som i stora delar styrs av Januariavtalet, är en förlustaffär för LO-folket, menar de.

Och särskilt arbetsmarknadspolitiken går genom Januariavtalet i hög fart åt fel håll. Risken att den svenska kollektivavtalsmodellen allvarligt försvagas är överhängande, skriver de:

”Centerpartiet och Liberalerna har i flera år lagt stor kraft på att underminera den svenska modellen genom förslag på lagstiftning om lägre löner, urholkad anställningstrygghet och en vilja att försvåra för facket att säkerställa villkoren på arbetsmarknaden. I flera delar går Januariavtalet C och L:s krav till mötes och arbetet att genomföra det har påbörjats”.

De oroas också av att välfärdens finansiering ställs på sin spets under denna mandatperiod:

”Om välfärden inte ska fortsätta urgröpas måste staten ta ett mycket större ansvar för finansieringen. Det blir svårt att klara utan förändringar i det finanspolitiska ramverket”.

LO-ekonomerna vill att överskottsmålet i finanspolitiska ramverket slopas och att den långsiktiga utvecklingen av skulden vara riktmärket för utrymmet i politiken. Det skulle möjliggöra att under tre år öka de offentliga utgifterna med 30 miljarder kronor per år.

– Vi vill se 90 miljarder till kommuner och landsting fram till 2023, säger Ola Pettersson.

LO-ekonomerna pekar också ut andra åtgärder de ser som nödvändiga de kommande åren:

• Skattesystemet måste reformeras genom väsentligt höjd kapitalbeskattning.
• Pensionerna måste höjas.
• Arbetskraftinvandringen bör regleras.
• Arbetsförmedlingen bör kvarstå som garantileverantör.
• Antalet personer som får del av arbetsmarknadsutbildning behöver flerdubblas.
• Extratjänsterna, som har minskat kraftigt i antal, behöver öka snabbt igen.
• Arbetslöshetsförsäkringen behöver helrenoveras, för att underlätta strukturomvandlingen och förbättra Sveriges förmåga att stå emot nästa lågkonjunktur.