Matpriserna rusar – ”Vissa varor blir mycket dyrare”

När Putin invaderade grannlandet Ukraina sände det chockvågor över världens ekonomiska marknader. Råoljepriset sköt i höjden. Börser störtdök. Inte minst har kriget märkts av på livsmedelspriserna. Som Fokus tidigare har rapporterat är Ukraina en av världens största producenter av vete, och den militära aktiviteten har effektivt satt stopp för spannmålsleveranser till utlandet. Ryska krigsfartyg blockerar frakt av bland annat vete, majs och vegetabiliska oljor från ukrainska hamnar. Åkrar har blivit minerad mark. Stora delar av världen har avbrutit sin handel med Ryssland, även det en stor spannmålsproducent. I fredags meddelade FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO att invasionen av Ukraina har lett till de högsta livsmedelspriserna någonsin. FAO:s globala livsmedelsprisindex steg under mars med 12,6 procent till 159,3 punkter – den högsta nivån sedan mätningarna startades år 1990.

Kostnaden rullas som brukligt ut på kund. Den tyska lågpriskedjan Aldi har höjt priserna på sina varor med mellan 20 och 50 procent. Främst är det livsmedel som kött, korv och smör som blivit dyrare i Tyskland. Kriget har även gjort avtryck i svenska konsumenters plånböcker. SCB:s konsumentprisindex visar att priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med 1,6 procent under februari jämfört med föregående månad.

HUI Research analyserar regelbundet svensk handel, och prisutvecklingen lär fortsätta uppåt, spår vd:n Emma Hernell. Väldigt lite talar för fallande priser, om man inte får ett snabbt slut på konflikten.

– Kriget ger både kortsiktiga och långsiktiga effekter. Kortsiktigt gäller det varor som vi importerar, där utbudet blivit mycket mindre på grund av krisen. Till exempel säd, som är grunden i många olika typer av livsmedel.

– Den långsiktiga effekten har att göra med att drivmedelspriserna stiger och att många komponenter för konstgödsel kommer från krigsområdet. Det här faller ut till nästa skörd beroende på att bönderna får dyrare priser för sina insatsvaror till produktionen, säger Emma Hernell.

Väntar prishöjningar på 50 procent för svenska konsumenter? De stora livsmedelskedjorna vill inte spekulera i hur mycket dyrare maten kommer att bli. Ica hänvisar till att det är handlarna själva som sätter sina priser och att prisutvecklingen kan variera stort från butik till butik. Börsnoterade Axfood är inne i en tyst period inför kommande kvartalsrapport, men medger att pilarna fortsatt pekar uppåt.

”De flesta bedömare ser nog att priserna kommer att fortsätta uppåt, och det är en bild vi delar, även om vi inte vill spekulera i hur mycket eller hur länge det kommer hålla i sig”, skriver Axfoods presschef Magnus Törnblom i ett mejl till Fokus.

HUI:s vd tror att lågprishandeln och livsmedelskedjornas egna varumärken kommer att få ett sving uppåt i takt med att matpriserna stiger.

– Vissa produkter kan bli mycket dyrare. Och då är det naturligt att hitta substitut för dem. Antingen växlar man från dyrare varumärken till ”egna märkes-varor” inom samma butik. Eller växlar till en billigare kedja.

Ett genomsnittligt svenskt hushåll lägger ungefär 13 procent av inkomsten på livsmedel. Har svenskarna råd med högre matpriser?

– Det är väldigt olika från hushåll till hushåll. Men vi har haft en ganska hög sparkvot i Sverige. Vi ser att när en kris drabbar landet är det inte dagligvaruhandeln vi sparar in på först, snarare drar vi in på kapitalintensiv konsumtion, resor och restaurangbesök. Då har man fortfarande råd att äta oxfilén på fredagskvällen, säger Emma Hernell.