Så lättvindigt har utlänningar blivit svenskar
Migrationsverket får kritik för slapp kontroll av medborgarskap.
Bild: TT
På tisdagen fick Migrationsverket svidande kritik av Riksrevisionen för sin hantering av medborgarskapsärenden. ”Tusentals ärenden ligger vilande, hanteringen är delvis godtycklig och Migrationsverket saknar plan för när de personer som väntat längst kommer att få sina ärenden handlagda”, skriver Riksrevisionen bland annat.
Även Fokus har en tid granskat hanteringen av medborgarskapsärenden. Sedan 2020 har Sverige beviljat medborgaskap till över 400 000 utlänningar. Antalet har avmattats något mot slutet, från omkring 85 000 per år till runt 65 000 i fjol. Under de två första månaderna 2025 beviljades drygt 12 000 medborgarskap. Majoriteten av de nya svenskarna är tidigare asylsökande från länder som Syrien, Afghanistan, Somalia och Eritrea.
Nya kontrollregler avslöjar blottor
Strax efter nyår gav regeringen Migrationsverket i uppgift att förstärka säkerheteten vid beviljande av medborgarskap, med motivet att ”Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge”. Och förra veckan meddelade verket att nya strängare regler ska införas. Exempelvis ska en sökande framöver infinna sig fysiskt på Migrationsverket. Anledningen uppges vara att identiteten behöver styrkas på plats för att säkerställa att personen befinner sig i Sverige och har sin hemvist här, samt att motverka att personer söker med falska identitetshandlingar. På Fokus fråga varför det inte skett tidigare svarar myndighetens uppdragsledare Oskar Ekblad:
- Det finns inget lagkrav i medborgarskapslagen på hur processen för beviljandet av medborgaskap ska gå till.
Han berättar att det tidigare räckte med ett skriftligt förfarande.
- Förvaltningsprocessen är i grunden skriftlig. Muntlighet och personlig inställelse krävs när man söker uppehållstillstånd för asyl, för det står i lagen. Men nu ska det gälla även för medborgarskap, eftersom regeringen har föreslagit det.
Ytterligare en nyordning i processen blir att den sökande nu ska lämna uppgifter om sin bakgrund, vad man jobbat med, varifrån man kommer och var man har rest.
Har inte heller detta behövts tidigare?
- Medborgarskapslagen kräver visserligen att man måste ha kunnat styrka sin identitet och sin hemvist för att erhålla medborgarskap. Men det finns undantag, säger Ekblad.
Undantaget finns i 12 §, andra stycket i medborgarskapslagen. Det handlar om en regel som rör ”distans” till tillfället då man anlände till Sverige. En sökande som inte kan styrka sin identitet kan ändå erhålla medborgaskap om man sedan åtta år har sin hemvist i landet och gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig. Vad som är en sannolik identitet är oklart. ”Det finns ingen legal definition av begreppet identitet i svensk lagstiftning, men enligt förarbeten och praxis består identitetenen av namn, födelsedatum och som regel medborgarskap”, skriver Migrationsverket i ett mejl till Fokus.
- Huvudregel är pass. Vissa länders medborgare har därmed inte möjlighet att styrka sin identitet, eftersom deras länder inte har godkända pass. Då kan det handla om andra handlingar som inte är nog för att styrka men som är tillräckliga för att göra den sannolik, som id-kort, medborgarskapsbevis, militärbok och annat, säger Oscar Ekblad.
Borde ni inte haft lika hårda krav även tidigare?
- Vi har gjort vad förvaltningslagen föreskriver och efter ärendets beskaffenhet, det vill säga när det är påkallat. Men nu, med anledningen av säkerhetsläget, ska det vara påkallat i alla ärendet, även de som rör undantaget om distans.
Långa processer med brister
I Riksrevisionens färska granskning framkommer också att långa handläggningstider innebär att det kan dröja flera år innan Migrationsverket upptäcker brister i ett ärende, till exempel omständigheter som talar för att ett uppehållstillstånd ska återkallas eller att medborgarskap inte ska beviljas. Eller att verket inte har koll på alla relevanta fakta i ett mål, trots att dessa finns i verkets system. ”Till exempel förekommer det att Migrationsverket får in information som kan tala emot ett beviljande i ett ärende, men som det inte flaggas för i handläggningssystemet. Informationen riskerar därmed att inte uppmärksammas av handläggare och beslutsfattare”, skriver Riksrevisionen.
Fokus har i tidigare artiklar beskrivit hur uppehållstillstånd har beviljats på löpande band med stora säkerhetsblottor till följd – uppehållstillstånd som fram tills nu nästan automatiskt har övergått i medborgarskap. År 2013 tog Migrationsverkets dåvarande generaldirektör Anders Danielsson beslutet att alla som uppgav att de kom från Syrien skulle få permanent uppehållstillstånd från dag ett.
”Det kom människor som kallade sig syrier från världens alla hörn. I efterhand har vi kunnat notera att många som påstod sig vara syrier, inte alls var det. Konsekvenserna för samhället är enorma, vi vet egentligen inte bakgrunden på många som vi har beviljat uppehållstillstånd”, sa Anna Högberg, tidigare anställd som jurist på Migrationsverket, till Fokus 2023.
Danielssons efterträdare Mikael Ribbenvik har också medgett att antalet ärenden ledde till att kvaliteten på utredningarna brast. En internrapport 2017 visade att hälften av Migrationsverkets beslut kunde ha fattats baserade på otillräckliga utredningar, samt att den rättsliga kvaliteten var undermålig. Dessutom framkom att uppemot 40 procent av besluten inte ens gick att begripa. Liknande brister framkommer nu i Riksrevisionens granskning.
Mängder medborgare med okänt ursprung
I listan över nya medborgarskap de senaste fem åren finner Fokus uppgiften att Migrationsverket har beviljat över 10 000 medborgarskap, cirka 2 000 per år, till personer under kategorierna okänd respektive okänt ursprung. Hittills i år (januari och februari) har 384 sådana fall registrerats. Det handlar inte om statslösa (exempelvis vissa kurder från Syrien och vissa palestinier från Libanon) då just statslösa har en egen kategori som omfattar drygt 50 000 medborgarskap sedan millennieskiftet, enligt SCB.
Så vilka är då de 10 000 nya medborgarna som kategoriseras som okänd eller okänt? Enligt ett mejlsvar från Migrationsverket kan det i de flesta fallen handla om barn som enligt medborgarskapslagen inte lyder under lika strikta krav om styrkt identitet. Men av 2 015 fall i kategorierna okänd eller okänt under 2024 var endast 791, runt 40 procent, barn.
”När medborgarskapet är okänt vid ansökan om uppehållstillstånd, och inte med rimlig ansträngning går att klargöra med den sökande ska myndigheten i dessa fall registrera medborgarskapet som under utredning. Därefter utreds medborgarskapet. Om uppgifter om sökandens medborgarskap framkommer ändras registreringen till aktuellt medborgarskap. Om medborgarskapet fortfarande är okänt när beslut fattas i ärendet ändras registreringen i enlighet därmed till okänt”, skriver Migrationsverket vidare.
Utländska medborgare kan handlägga uppehållstillstånd
Fram till 2021 behövde man inte vara svensk medborgare själv för att arbeta som beslutsfattare i medborgarskapsärenden. Därefter ändrades reglerna och dessa anställda placerades i säkerhetsklass 2, där man måste vara medborgare för att få tillträde. Men anställda som fattar beslut om uppehållstillstånd är fortfarande inte säkerhetsklassade i denna högre säkerhetsklass och det är fortfarande tillåtet att vara beslutsfattare utan att ha svenskt medborgarskap.
Häromdagen blev denna fråga aktuell då en handläggare på Migrationsverket fick sparken efter larm från Säpo. Verket anser att han varit illojal mot den svenska staten, och att han därför inte kan jobba kvar på myndigheten. Mannen har enligt Sveriges Radio på sin fritid varit engagerad i svensk-iranska sammanhang.
I flera andra europeiska länder som Storbritannien, Tyskland och Danmark är det möjligt att återkalla medborgarskap, exempelvis om den sökande har ljugit i sin ansökan. I Sverige är det dock inskrivet i grundlagen (RF 2 kap, 7 §) att ett medborgarskap inte får återkallas mot personens vilja. I Tidöavtalet finns förslag om att medborgarskap ska kunna återkallas för den med dubbla medborgarskap som begått systemhotande brottslighet eller vars medborgarskap beviljats till följd av oriktiga uppgifter. En grundlagsändring kräver två likalydande riksdagsbeslut med ett mellanliggande riksdagsval och ett första förslag har redan stött på patrull hos oppositionen.
***
På tisdagen fick Migrationsverket svidande kritik av Riksrevisionen för sin hantering av medborgarskapsärenden. ”Tusentals ärenden ligger vilande, hanteringen är delvis godtycklig och Migrationsverket saknar plan för när de personer som väntat längst kommer att få sina ärenden handlagda”, skriver Riksrevisionen bland annat.
Även Fokus har en tid granskat hanteringen av medborgarskapsärenden. Sedan 2020 har Sverige beviljat medborgaskap till över 400 000 utlänningar. Antalet har avmattats något mot slutet, från omkring 85 000 per år till runt 65 000 i fjol. Under de två första månaderna 2025 beviljades drygt 12 000 medborgarskap. Majoriteten av de nya svenskarna är tidigare asylsökande från länder som Syrien, Afghanistan, Somalia och Eritrea.
Nya kontrollregler avslöjar blottor
Strax efter nyår gav regeringen Migrationsverket i uppgift att förstärka säkerheteten vid beviljande av medborgarskap, med motivet att ”Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge”. Och förra veckan meddelade verket att nya strängare regler ska införas. Exempelvis ska en sökande framöver infinna sig fysiskt på Migrationsverket. Anledningen uppges vara att identiteten behöver styrkas på plats för att säkerställa att personen befinner sig i Sverige och har sin hemvist här, samt att motverka att personer söker med falska identitetshandlingar. På Fokus fråga varför det inte skett tidigare svarar myndighetens uppdragsledare Oskar Ekblad:
– Det finns inget lagkrav i medborgarskapslagen på hur processen för beviljandet av medborgaskap ska gå till.
Han berättar att det tidigare räckte med ett skriftligt förfarande.
– Förvaltningsprocessen är i grunden skriftlig. Muntlighet och personlig inställelse krävs när man söker uppehållstillstånd för asyl, för det står i lagen. Men nu ska det gälla även för medborgarskap, eftersom regeringen har föreslagit det.
Ytterligare en nyordning i processen blir att den sökande nu ska lämna uppgifter om sin bakgrund, vad man jobbat med, varifrån man kommer och var man har rest.
Har inte heller detta behövts tidigare?
– Medborgarskapslagen kräver visserligen att man måste ha kunnat styrka sin identitet och sin hemvist för att erhålla medborgarskap. Men det finns undantag, säger Ekblad.
Undantaget finns i 12 §, andra stycket i medborgarskapslagen. Det handlar om en regel som rör ”distans” till tillfället då man anlände till Sverige. En sökande som inte kan styrka sin identitet kan ändå erhålla medborgaskap om man sedan åtta år har sin hemvist i landet och gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig. Vad som är en sannolik identitet är oklart. ”Det finns ingen legal definition av begreppet identitet i svensk lagstiftning, men enligt förarbeten och praxis består identitetenen av namn, födelsedatum och som regel medborgarskap”, skriver Migrationsverket i ett mejl till Fokus.
– Huvudregel är pass. Vissa länders medborgare har därmed inte möjlighet att styrka sin identitet, eftersom deras länder inte har godkända pass. Då kan det handla om andra handlingar som inte är nog för att styrka men som är tillräckliga för att göra den sannolik, som id-kort, medborgarskapsbevis, militärbok och annat, säger Oscar Ekblad.
Borde ni inte haft lika hårda krav även tidigare?
– Vi har gjort vad förvaltningslagen föreskriver och efter ärendets beskaffenhet, det vill säga när det är påkallat. Men nu, med anledningen av säkerhetsläget, ska det vara påkallat i alla ärendet, även de som rör undantaget om distans.
Långa processer med brister
I Riksrevisionens färska granskning framkommer också att långa handläggningstider innebär att det kan dröja flera år innan Migrationsverket upptäcker brister i ett ärende, till exempel omständigheter som talar för att ett uppehållstillstånd ska återkallas eller att medborgarskap inte ska beviljas. Eller att verket inte har koll på alla relevanta fakta i ett mål, trots att dessa finns i verkets system. ”Till exempel förekommer det att Migrationsverket får in information som kan tala emot ett beviljande i ett ärende, men som det inte flaggas för i handläggningssystemet. Informationen riskerar därmed att inte uppmärksammas av handläggare och beslutsfattare”, skriver Riksrevisionen.
Fokus har i tidigare artiklar beskrivit hur uppehållstillstånd har beviljats på löpande band med stora säkerhetsblottor till följd – uppehållstillstånd som fram tills nu nästan automatiskt har övergått i medborgarskap. År 2013 tog Migrationsverkets dåvarande generaldirektör Anders Danielsson beslutet att alla som uppgav att de kom från Syrien skulle få permanent uppehållstillstånd från dag ett.
”Det kom människor som kallade sig syrier från världens alla hörn. I efterhand har vi kunnat notera att många som påstod sig vara syrier, inte alls var det. Konsekvenserna för samhället är enorma, vi vet egentligen inte bakgrunden på många som vi har beviljat uppehållstillstånd”, sa Anna Högberg, tidigare anställd som jurist på Migrationsverket, till Fokus 2023.
Danielssons efterträdare Mikael Ribbenvik har också medgett att antalet ärenden ledde till att kvaliteten på utredningarna brast. En internrapport 2017 visade att hälften av Migrationsverkets beslut kunde ha fattats baserade på otillräckliga utredningar, samt att den rättsliga kvaliteten var undermålig. Dessutom framkom att uppemot 40 procent av besluten inte ens gick att begripa. Liknande brister framkommer nu i Riksrevisionens granskning.
Mängder medborgare med okänt ursprung
I listan över nya medborgarskap de senaste fem åren finner Fokus uppgiften att Migrationsverket har beviljat över 10 000 medborgarskap, cirka 2 000 per år, till personer under kategorierna okänd respektive okänt ursprung. Hittills i år (januari och februari) har 384 sådana fall registrerats. Det handlar inte om statslösa (exempelvis vissa kurder från Syrien och vissa palestinier från Libanon) då just statslösa har en egen kategori som omfattar drygt 50 000 medborgarskap sedan millennieskiftet, enligt SCB.
Så vilka är då de 10 000 nya medborgarna som kategoriseras som okänd eller okänt? Enligt ett mejlsvar från Migrationsverket kan det i de flesta fallen handla om barn som enligt medborgarskapslagen inte lyder under lika strikta krav om styrkt identitet. Men av 2 015 fall i kategorierna okänd eller okänt under 2024 var endast 791, runt 40 procent, barn.
”När medborgarskapet är okänt vid ansökan om uppehållstillstånd, och inte med rimlig ansträngning går att klargöra med den sökande ska myndigheten i dessa fall registrera medborgarskapet som under utredning. Därefter utreds medborgarskapet. Om uppgifter om sökandens medborgarskap framkommer ändras registreringen till aktuellt medborgarskap. Om medborgarskapet fortfarande är okänt när beslut fattas i ärendet ändras registreringen i enlighet därmed till okänt”, skriver Migrationsverket vidare.
Utländska medborgare kan handlägga uppehållstillstånd
Fram till 2021 behövde man inte vara svensk medborgare själv för att arbeta som beslutsfattare i medborgarskapsärenden. Därefter ändrades reglerna och dessa anställda placerades i säkerhetsklass 2, där man måste vara medborgare för att få tillträde. Men anställda som fattar beslut om uppehållstillstånd är fortfarande inte säkerhetsklassade i denna högre säkerhetsklass och det är fortfarande tillåtet att vara beslutsfattare utan att ha svenskt medborgarskap.
Häromdagen blev denna fråga aktuell då en handläggare på Migrationsverket fick sparken efter larm från Säpo. Verket anser att han varit illojal mot den svenska staten, och att han därför inte kan jobba kvar på myndigheten. Mannen har enligt Sveriges Radio på sin fritid varit engagerad i svensk-iranska sammanhang.
I flera andra europeiska länder som Storbritannien, Tyskland och Danmark är det möjligt att återkalla medborgarskap, exempelvis om den sökande har ljugit i sin ansökan. I Sverige är det dock inskrivet i grundlagen (RF 2 kap, 7 §) att ett medborgarskap inte får återkallas mot personens vilja. I Tidöavtalet finns förslag om att medborgarskap ska kunna återkallas för den med dubbla medborgarskap som begått systemhotande brottslighet eller vars medborgarskap beviljats till följd av oriktiga uppgifter. En grundlagsändring kräver två likalydande riksdagsbeslut med ett mellanliggande riksdagsval och ett första förslag har redan stött på patrull hos oppositionen.
***
