Forssell om medborgarskapen: ”Är det verkligen ett problem?”

En tredjedel av Tidöavtalet behandlar frågor om migration och integration. Minskad asyl- och anhöriginvandring, skärpta regler för medborgarskap, en ökning av antalet utvisningar, med mera. Men med ett och ett halvt år kvar till nästa val syns ändå inga större förändringar på området. Förra året beviljades 94 000 uppehållstillstånd, en blygsam minskning jämfört med de senaste åren. Och sedan 2022 – året då Tidöregeringen tillträdde – har cirka 230 000 nya medborgarskap beviljats. Vari ligger egentligen det paradigmskifte i migrationspolitiken som regeringen säger har ägt rum?

– Skiftet består i att den asylrelaterade invandringen är den lägsta sedan 1985, säger migrationsminister Johan Forssell till Fokus.

Men i själva verket sjönk asylinvandringen kraftigt redan under Stefan Löfvens regering. Från toppåret 2015, då drygt 160 000 sökte asyl, beviljades det 11 000 asylsökande under Löfvens sista regeringsår. I dag ligger asylinvandringen på cirka 5 000. Numera är i stället anknytningsärenden, en del av det som kallas anhöriginvandring, en av de största posterna i migrationen. Förra året beviljades 25 000 sådana uppehållstillstånd och de rör i huvudsak familjeåterföreningar från Mellanöstern, Afrika och Afghanistan.

– Jag tycker att du ger en förenklad bild. Vad som hände under Löfven var ju först och främst en kraftig ökning av asylärenden.

Men i själva verket var det under Reinfelds regeringsår som asylinvandringen tog ett kraftigt skutt uppåt. Under Reinfeldts sista regeringsår, 2014, beviljades 116 000 uppehållstillstånd.

– Ja. Vi bär ansvar för vår regeringstid. Det är ju över tio år sedan. Men de var under Löfven som det växte till över 160 000 uppehållstillstånd, säger Forsell och fortsätter:

– När jag säger att vi har den lägsta asylrelaterade invandringen sedan 1985, då räknar jag ju in den asylrelaterade anhöriginvandringen. Vi har, sedan vi fick ansvar för migrationspolitiken, minskat antalet asylsökande med drygt 40 procent. Det är en kraftig minskning och övriga Europa går åt andra hållet. Om inte det är ett paradigmskifte så vet jag inte, säger Johan Forssell.

Regeringen har sagt att den vill minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen och öka den högkvalificerade. I fjol fick 27 000 personer uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare (varav 10 000 var medföljande). Johan Forssell erkänner att det har funnits problem med fusk både när det gäller arbetstillstånd och studerandetillstånd, men menar att regeringen arbetar för att skärpa regelverket.

– När vi fick regeringsmakten var gränsen 13 000 kronor. Det är ju helt orimligt. Det har skapat väldigt mycket fusk och utnyttjande. Den reformen sjösattes av en Moderatledd regering och den var inte bra helt enkelt. Nu har vi höjt lönekravet till 28 000 kronor och i nästa steg måste man tjäna minst 35 000 kronor, med undantag för vissa jobb.

När det gäller frågan om alla nya svenska medborgare – cirka 230 000 sedan 2022 då Tidöregeringen tillträdde – ser migrationsministern inga större problem.

– Är det verkligen ett problem att människor får medborgarskap? Man måste se bortom siffrorna och se vilka det är som får uppehållstillstånd. Jag skulle vilja ha fler av vissa grupper, så som programmerare, forskare eller människor som kommer med investeringar till Sverige, säger han.

Merparten av de nya medborgarna har inte kommit som arbetskraftsinvandrare utan är asyl- eller anhöriginvandrare som kom till Sverige för mellan tre och fem år sedan. Riksrevisionen har kritiserat Migrationsverket för att utredningarna för uppehållstillstånd har varit bristfälliga – enbart under 2020 hittades 13 000 fall där det finns starka skäl att utreda om personen verkligen levde upp till villkoren för sitt uppehållstillstånd.

Mot bakgrund av de bristfälliga asylutredningarna – är det lämpligt att trumma igenom så många medborgarskap nu?

– Men jag vill framhålla att det i grund och botten är bra att människor blir medborgare i Sverige och vill bli en del av samhället. Svensk medborgare är bland det finaste man kan bli. Men kraven har varit för låga och det är därför vi nu skärper kraven rejält, säger Johan Forssell.

I november förra året uppmärksammade Expressen att en afghansk man erhöll sitt medborgarskap förra året, mellan två våldtäktsutredningar.

Hur är sådant fortfarande möjligt så här långt in i er mandatperiod?

– Vi har redan ändrat lagstiftningen så att man inte kan bli svensk medborgare när man till exempel sitter i häkte. Det var ju det som hände i fallet med mordet på Delta Gym som blev väldigt uppmärksammat. Mördaren blev svensk medborgare då han var anhållen i sin frånvaro. Det är ett exempel på en reform vi redan har genomfört.

Ytterligare skärpningar kommer, enligt Forssell. Bland annat ska tiden efter att man har begått ett brott till dess man kan bli medborgare öka.

– Och när man har uppgivit falska uppgifter så ska det kunna bli grund för att återkalla ett medborgarskap, vilket vi tittar på nu.

I januari presenterade regeringen sin utredning angående återkallande av medborgarskap, men stor oenighet råder huruvida det ska kunna göras även för gängkriminella. En lagändring på området kan därmed dröja. Under hösten föreslog både KD och SD att man ska pausa eller rent av stoppa nya medborgarskap till dess den nya lagstiftningen kommer på plats. Men det går inte, enligt Johan Forssell.

– Det strider mot svensk lag. Det är inte så enkelt som det verkar att ändra den och det skulle ta lång tid eftersom det finns olika internationella konventioner att ta hänsyn till. Vad vi i stället gör är att vi skärper kraven för att bli svensk medborgare. Vi har också gett i uppdrag till Migrationsverket att de ska skärpa sina kontroller. Vi kanske inte ser effekterna av det i januarisiffrorna, men vi kommer börja märka det framåt vårkanten.

Tidigare i veckan avslöjade Fokus stora brister i Migrationsverkets förvar, de platser i landet där personer som ska utvisas placeras i väntan på verkställighet. Incidentrapporter visade bland annat på våldsamma fritagningar samt vapen och knark på rummen. Dessutom råder språkförbistring och etniskt präglade konflikter bland de anställda.

– Jag har läst reportaget. Vissa delar bekräftar den bild jag har sedan tidigare, bland annat genom mina egna besök på förvarsverksamheten. Det finns ett antal problem kopplat till säkerheten. Det är därför vi kommer att presentera en lagrådsremiss kopplad till säkerheten på förvaren. Bland annat större möjligheter att visitera både rummen och besökare så att vapen och narkotika inte ska kunna förekomma, säger Johan Forssell.

Hur ser du på att statliga tjänstemän talar arabiska med varandra så att alla inte förstår vad som sägs på arbetsplatsen?

– Under mina besök på förvaren har jag noterat en blandning av etniciteter i personalen. I grund och botten tycker jag att det är bra att medarbetare kan tala olika språk. Jag tänker till exempel att det minskar tolkbehov och gör det enklare att kunna upptäcka olika problem.

Men finns ingen säkerhetsrisk? Och hur ser du på risken för flyktingspionage med mera?

– Sådana risker finns. Men nu tittar ju Riksrevisionen bland annat också på detta. Men så här, när man är anställd statlig tjänsteman så är det ju svenska som är arbetsspråket. Så ska det vara. Det är ju upp till Migrationsverket att tillse detta. Men det kan också vara en tillgång i arbetet att kunna ett annat språk.

Fokus har i incidentrapporter från förvaret i Märsta funnit etniska och religiösa förtecken. Bland annat ska en tjänsteman försökt att förmå andra tjänstemän att konvertera till islam genom hot och påverkansförsök på både arbetstid och på fritiden.

– Det ska naturligtvis inte förekomma. Men vad jag förstår är det ovanligt. Och det är ju bra. Men om så sker är det viktigt att man vidtar de rutiner som krävs. Enligt den information som jag har sett i din artikel så är det ett undantagsfall.

Forssell medger att säkerhetsfrågan hos personalen behöver ses över, något han också adresserade vid en presskonferens i måndags angående stärkt säkerhet på förvaren.

– Vi kommer bland annat gå framåt med större möjligheter att visitera både rummen och besökare så att narkotika och vapen inte ska kunna förekomma.

Migrationsverket har också fått kritik för att verkställigheten av utvisningar går trögt. I Fokus reportage framkom att många som hålls i förvar släpps ut på gatan när den maximala tidsgränsen löper ut. Och somliga som ska utvisas sätter i system att ställa till bråk på flygplatsen för att slippa utvisning.

– Enligt den utredning vi nyligen presenterade förlänger vi nu förvarstiderna. Men grunden i vår nya politik är att de som sätts i förvar också ska utvisas. Vi arbeta också med incitamenten för att fler ska vilja återvända.

En annan förändring i asylpolitiken som Forssell lyfter fram är att preskriptionstiden för asylansökningar förlängs.

– Det har varit fyra år tidigare. Då kan människor gå under jorden och sedan söka asyl på nytt. Men med längre preskriptionstid undviker vi det. I samband med våra nya regler för utlänningskontroll kommer det bli lättare för polisen att leta upp personer som inte har rätt att vara här.

Vad vill du slutligen säga till de väljare som anser att Tidöpartiernas paradigmskifte inom migrationspolitiken går för trögt?

– Jag ska erkänna att jag själv är otålig. Vårt första år, 2023, handlade om att tillsätta utredningar. Det är komplicerad materia eftersom det är genomgripande lagstiftning det handlar om. Under 2024 presenterades många av dessa utredningar. Och 2025 och 2026 blir åren då alla förändringar kommer att sjösättas och bli till lagstiftning.

Så det är i år det händer?

– Ja det är i år det händer. Vi gör historiskt stora förändringar på historiskt kort tid.

***

Läs även: Johan Forssell: ”Vi vill tänka nytt och förbättra”

Läs även: Maria Malmer Stenergard: ”Vi behöver paradigmskiftet”