Migrationsministerns förslag: Sätt fotboja på papperslösa

Möjligen har migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) landets svåraste jobb. Invandringen till Sverige fortsätter att ligga omkring 100 000 per år och skuggsamhället växer stadigt. Så det är ingen tillfällighet att en tredjedel av Tidöavtalets punkter berör Malmer Stenergards politikområde och att regeringen Kristerssons framtid mycket väl kan hänga på hur väl hon lyckas infria dessa. 

– Jag känner höga förväntningar över att jag ska leverera. Men lagstiftningsarbete tar tid och det finns goda skäl till det. Jag förstår frustrationen men jag tycker att vi har kommit igång bra, säger hon till Fokus.

Verkställigheten av utvisningar är en av de större frågorna, som Fokus tidigare rapporterat om. I dag beviljas asyl till en av fyra asylsökande. Men av de övriga tre fjärdedelarna är det många som avviker. Vid årsskiftet var 10 000 människor på rymmen undan ett utvisningsbeslut. Många lever i det så kallade skuggsamhället. Där finns också många som lockats till Sverige med falska löften om arbetstillstånd, för att sedan bli skuldsatta och tvingas arbeta under omänskliga arbetsvillkor på den svarta marknaden, eller med prostitution och droghandel.  

Maria Malmer Stenergard sa i december att över 100 000 personer bedöms befinna sig illegalt i Sverige. Andra tror att det kan röra sig om flera hundratusen personer, men ingen vet. . Vissa bedömare menar att det kan röra sig om uppemot en halv miljon människor då många av de samordningsnummer som infördes 2000 och som har utfärdats till närmare 900 000 personer, har visat sig bygga på bristfälliga identitetsutredningar.

Oavsett hur många som rätteligen skulle utvisas, så räcker det med att konstatera att Migrationsverket i dagsläget endast har 567 förvarsplatser för att inse att det i praktiken är en närmast olösbar uppgift. För var ska alla få plats i väntan på utvisning?

– Förvarsplatserna är för få och vi har sagt att vi ska utöka dem. Men vi kan också göra som andra länder har gjort: elektronisk övervakning genom till exempel fotboja så att vi vet var de befinner sig den dag då flygplanet står redo för avfärd, säger Maria Malmer Stenergard. 

Fokus skrev nyligen hur svårt det är att i praktiken genomföra utvisningarna. En av de viktigaste orsakerna till det är att vissa av de länder dit Sverige utvisar många människor vägrar ta emot sina egna medborgare, i synnerhet när de saknar pass. Men i första hand hoppas hon dock att frivilligt återvändande till hemländerna ökar.  

– Danmark var i samma situation som vi för några år sedan och vi har mycket att lära av dem. De har i dag ett frivilligt återvändande på runt 80 procent.  

Det handlar, menar hon, om ett mer målmedvetet arbete från myndigheternas sida när en person får avslag på en asylansökan.  

– Om någon inte vill samarbeta vid en utvisningsdom ska man inte släppa personen vind för våg som man har gjort i årtionden. Vi ska införa en tydligare myndighetsövervakning och -handledning kring den personen.  

Högt upp på priolistan står också att avskaffa den så kallade EBO-lagstiftningen, vilken innebär att en asylsökande har rätt att bosätta sig var man vill i landet i väntan på att asylprövningen ska bli klar.  

– Det ska inte vara möjligt att bosätta sig hos släktingar i väntan på asyl. I stället ska du hamna på ett asylboende. Får man avslag ska man sedan hamna på ett avreseboende.  

Hon beskriver det som ett övervakat boende som skiljer sig från ett förvar på så sätt att man inte är inlåst. Däremot har man plikt att anmäla sin närvaro till boendet några gånger per dygn.  

Enligt en vägledande dom från 2021 är det olagligt att frihetsberöva människor som söker asyl, även i syfte att säkerställa identiteten hos vederbörande. Hur går det ihop med förslagen om elektronisk övervakning och avreseboenden? 

– Jag känner till domen. Den utredning vi tillsätter inom kort kommer att titta på vilka möjligheter vi har att utnyttja EU-rätten så långt det går och vad det då innebär för förvarstagande och övervakning. Jag kan inte föregripa resultatet, men tanken är att vi ska lösa det inom ramen för asylrätten och internationella konventioner. 

Ett annat problem är att utredningstiderna idag är så långa. Somliga har hunnit bo flera år i Sverige när utvisningsbeslutet väl kommer och några har till och med hunnit gifta sig och skaffa barn. En del kommuner, som Malmö, fortsätter att betala ut bidrags som bland annat försörjningsstöd till dem, trots att de befinner sig i landet illegalt.

– I våra insatser för att få fler att vilja återvända ingår även ett kommande förbud för kommuner och myndigheter att ge bidrag till människor som befinner sig illegalt i landet, säger Malmer Stenergard.

Hon fortsätter.

– Jag tror att många inte ens förstår att de har fått ett utvisningsbeslut. Och då kommunerna fortsätter ge dem bidrag så har de inga incitament att vilja lämna landet. 

När kommer förbudet?  

– Ja, vi har lovat att göra det enligt Tidöavtalet. Det pågår. Exakt vet jag inte, men så fort som möjligt. 

Statsminister Ulf Kristersson öppnade nyligen, i en intervju av danska politiken.dk, för möjligheten att inrätta asylprövningsenheter utanför EU:s gränser – en tanke som dittills endast Sverigedemokraterna har vädrat av de svenska partierna. Danmark har kommit längre med sådana planer. 2022 tecknades en avsiktsförklaring med Rwanda som innebär att asylsökande som kommer till Danmark ska kunna flyttas dit för att söka asyl därifrån.  

Ligger ett sådant förslag i korten även här? 

– Diskussionen finns i ett antal europeiska länder, men jag ser det framför allt som ett tecken på en frustration över att regelverket inte fungerar i nuläget. Steg ett är att vi måste ha bättre kontroll vid EU:s yttre gräns. Steg två är att skapa samarbete med tredje land för en rättssäker asylhantering där, men det ska drivas på EU-nivå och det har ännu inte visat sig vara något realistiskt projekt.  

Samtidigt är asylhanteringen inte samma heta område i Sverige som det var åren kring 2015. Sedan den förra regeringen stramade åt asylreglerna utgör i stället arbetskraftsinvandringen den största kategorin. Sedan årsskiftet har närmare 12 000 personer fått uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare eller anhöriga till dessa – drygt en tredjedel av samtliga tillstånd.  

Regeringen meddelade nyligen att minimilönen för att få ett sådant som arbetsgivaren måste erbjuda höjs från 13 000 till 26 560 kronor från 1 oktober. Och enligt Tidöavtalet ska de sedan upp till drygt 32 000 kronor. Dessutom presenterade Stenergard förra veckan ännu en åtgärd som i korthet går ut på förbättrade möjligheter för företag att rekrytera högkvalificerad arbetskraft och spetskompetens. I dag ligger dessa ärenden i samma kö som den för städare, diskare och tidningsbud. Dessutom införs nya regler så att stora företagsetableringar ska kunna hämta spetskompetens utomlands.  

– Detta är ett uppdrag som Migrationsverket fick i regleringsbrevet och nu levererar Mikael Ribbenvik på den punkten. Både för att täppa till möjligheterna till fusk inom arbetskraftsinvandringen samt att främja en för det svenska näringslivet gynnsam arbetskraftsinvandring. 

Mikael Ribbenvik har arbetat nästan hela sitt yrkesliv på Migrationsverket. Borde han inte ha sett problemen och täppt till dessa möjligheter tidigare? 

– Jag skulle snarare säga att hans regeringar borde ha sett problemen. Mikael Ribbenvik har varit offer för en riktigt dålig och ansvarslös politik. Vi moderater är inte oskyldiga. Vi införde en liberalisering 2008 av arbetskraftsinvandringen, men sedan dess har migrationen tagit en ny väg, med kraftigt ökad invandring med kriminalitet och segregation i dess spår. Så skulden ligger hos tidigare slapphänta regeringar och inte hos Migrationsverket.

Menar du att inget är Migrationsverkets fel? 

– Jo, det är klart att det finns brister hos Migrationsverket. Jag har läst Fokus artiklar. Det är problem som i många fall har varit kända länge och vi sätter nu tänderna i dem.  

Men om en generaldirektör noterar att den politik man har att arbeta efter ger orimliga konsekvenser, borde det inte vara dennes skyldighet att varna regeringen och hemställa om förändring? 

– Jo, det stämmer. Det går att diskutera i vilken omfattning generaldirektörer ska ta det ansvaret. Men de måste också förhålla sig till lag och då får man följa det regelverk som finns. Men det går att göra mycket inom ramen för lagstiftningen, till exempel genom att vara proaktiv och testa lagstiftningen.  

Oppositionen har anklagat regeringen för ”utrensningar” när ni inte förlänger flera generaldirektörers förordnanden. Rensar du ut Ribbenvik? 

– En totalt felaktig beskrivning. I mitt fall har vi en generaldirektör vars sexåriga förordnande nu löper ut. Det finns en anledning till att vi har förordnanden i offentlig förvaltning. Nu genomför vi ett enormt förändringsarbete lagstiftningsmässigt och det kommer innebära en stor omställning. Att få in nya ögon och ny kraft är fullt naturligt och inte på något sätt en utrensning. 

Vem tar över rodret på Migrationsverket? 

– Det kan jag inte ge besked om i dag.  

I Fokus granskning av Migrationsverkets förvar under våren framkom bland annat att förvarspersonalen släppte ut även våldsbenägna människor vind för våg på gatan när förvarstiden har nått maxgränsen. Ett annat problem är att det förekommit mycket narkotika inne på förvaren. Ett tredje att det finns personal som av Säpo anses utgöra ett hot mot säkerheten och därför inte är välkomna in bakom Arlandas säkerhetskontroller.  

- Jag har besökt förvaren under våren. Det är hårresande att bevittna vilket regelverk som personalen lyder under. Ett exempel är narkotikan. Det är absurt att vi har ett regelverk som gör att man inte får söka igenom boenderummen på förvaren, säger Maria Malmer Stenergard.  

Nu ska hon tillsätta en utredning om förvaren vilken kommer att presenteras inom kort.  

Migrationsverket hade väl själva kunnat agera mer proaktivt i dessa frågor?  

- Migrationsverket har hemställt om att säkerhetsklassa dem som jobbar på förvaren. De hade kunnat besluta om detta tidigare, ja. Det har de inte gjort. I stället har de gått fram med en hemställan och den behandlar vi på departementet. 

* * *

Läs även: JK: Det är inte mitt fel – det är lagens

Läs även: Migrationsministern om Migrationsverkets brister: "Förvaren ska utredas"