Migrationsverket ignorerar islamistisk terror i ny instruktionsfilm

I tisdags (den 3 oktober) släppte Migrationsverket en påkostad instruktionsvideo som riktar sig till myndighetens anställda. Den handlar om hur personalen ska tänka avseende informationssäkerhet mot bakgrund av förhöjd terrorhotnivå, risken för spionage och infiltrering från främmande makt samt ekonomisk brottslighet. 

Det är en noggrann genomgång där bland andra säkerhetschef Patrik Salino detaljerat går igenom vilka signaler man ska vara uppmärksam på när det handlar om misstänkta terrorkopplingar, vilka människor man ger information till och att man hanterar material på ett sätt att det inte ska hamna i orätta händer. 

Flera gånger upprepas att man ska vara vaksam på tecken på våldsbejakande extremism. Inte mindre än tre gånger upprepas att terrorn kommer från ”högerextremt och vänsterextremt håll”. 

Inte en enda gång i videon påpekas att terrorhot även kommer från våldbejakande islamism och att man därför bör vara vaksam på signaler som kan tyda på det. Detta trots att det just är denna typ av terrorhot som Säpo lyfter fram som det allra allvarligaste hotet – och skälet till att de valde att höja terrorhotnivån till en fyra på en femgradig skala för drygt en månad sedan. 

”Hotbilden mot Sverige har successivt förändrats och attentatshotet från aktörer inom våldsbejakande islamism har under året ökat. Sverige har gått från att betraktas som ett legitimt mål för terrorattentat till att betraktas som ett prioriterat mål. Detta hot bedöms nu kvarstå under en längre tid och därför har jag beslutat att ändra terrorhotnivån”, sa säkerhetspolischef Charlotte von Essen i samband med att höjningen gjordes. 

Även regeringen har varit tydlig med att det just är våldsbejakande islamism som står för det överväldigande terrorhotet. I somras gav den Säkerhetspolisen i uppdrag att samordna ett långsiktigt uppdrag i arbetet mot terrorism. Som skäl anger regeringen i första hand ”att Sverige är mer utpekat av våldsbejakande islamistiska aktörer till följd av aktionerna med eldning av kopior av koranen 2023”.

Trots detta tycks Migrationsverket göra en annan bedömning – då de inte nämner den typen av extremism. Men även i internationellt avseende överskuggas dessa hotbilder av de islamistiska terrorhoten. 

Forskning från Saint Andrews-universitetet har visat att det inträffade 31 221 attentat i vilka 146 881 människor dödades under perioden 2001–2019 och att islamistisk terrorism vad den vanligast förekommande. Som exempel kan nämnas att fyra islamistiska extremistgrupper hölls ansvariga för 74 procent av alla dödsfall år 2015. Men i Migrationsverkets nya instruktionsfilm lyser den islamistiska terrorismen dock med sin frånvaro.

Källor på Migrationsverket, varav ett par högt uppsatta, säger till Fokus att en förklaring till att islamistisk terrorism inte nämns i videon kan vara att frågan är känslig internt.

– En mycket stor andel av de anställda har bakgrund i muslimska länder. En förklaring till att de inte nämner islamistiskt terrorhot kan vara att de är rädda att anställda med ursprung i de länder varifrån hotbilden har sitt ursprung skulle känna sig anklagade eller kränkta, säger en anonym källa.

Fokus har tidigare rapporterat att Migrationsverket har en stor andel anställda med utomeuropeiskt ursprung. Baserat på lönelistor från enheter rörande asyl, medborgarskap och arbetstillstånd verkar omkring hälften ha utländsk härstamning, oftast utomeuropeisk. På andra enheter, som förvaren och kontaktcenter, är det vanligt att andelen ligger uppemot 80–90 procent.

Myndighetens tidigare generaldirektör Mikael Ribbenvik fick flera gånger avfärda anklagelser om myndighetsaktivism från Migrationsverkets toppskikt. Den ovan citerade källan tar också upp det som en tänkbar förklaring till hur instruktionsvideon är utformad.  

– Migrationsverket har länge haft en aktivistisk ledning. De har velat tona ner de hot som har sitt kulturella och religiösa ursprung i de länder varifrån de flesta av våra invandrare har kommit och fortfarande kommer.

Fokus har sökt generaldirektör Maria Mindhammar och säkerhetschef Patrik Salino för att få en förklaring. I stället är det presschefen Jesper Tengroth som ger kommentarer.

– Vi måste komma ihåg en sak, videon handlar om hot mot vår informationssäkerhet och vikten av att medarbetarna har god koll på hur man hanterar informationen. Det handlar inte om att terrorhotsnivån har höjts till en fyra.

Men ni nämner vid tre fällen att terrorhoten kommer från högerextremism och vänsterextremism. Borde ni då inte även ha nämnt den islamistiska terrorn som är anledningen till den höjda terrorhotsnivån?

– Jo, det är väl klart att man kunde ha gjort. Det här var bara exempel. Det islamistiska hotet finns ju också. Vi har inte någon annan uppfattning än Säkerhetspolisen i frågan. Men nu blev det inte så att vi sa det, eftersom vi fokuserade på hur vi skyddar informationen i våra system.

Det beror inte på att ni har tagit någon särskild hänsyn eller att frågan på något sätt skulle vara känslig?

– Nej. Vi delar Säkerhetspolisens uppfattning. Men här fokuserar vi på informationssäkerhet, där främmande makt är en stor del, liksom höger- och vänsterextremism är en stor del. Men det är klart att vi kunde ha nämnt islamistisk extremism också, säger Jesper Tengroth.

***

Läs även: En havererad myndighet

Läs även: Förvaret inifrån: "Vi släpper ut fler på gatan än vi utvisar"