Miljardböter för Apple och Facebook
Bryssels åthutning av Apple och Facebook kan trappa upp handelskriget.
Bild: Laurenz Heymann
Digital Markets Act infördes 2023 i syfte att hindra techjättar från att missbruka sin monopolställning i den digitala världen. I mars förra året började förordningen gälla fullt ut. Syftet är att skydda både användare och de företag som till exempel säljer varor på Amazon eller appar i Googles och Apples appbutiker.
Bolag som bryter mot DMA hotas av enorma böter: upp till tio procent av företagets globala årsomsättning. För ett företag som Amazon skulle det innebära böter på omkring halva Sveriges statsbudget.
Nu har EU för första gången utfärdat böter för brott mot förordningen. Det är Apple och Meta, företaget som äger Facebook och Instagram, som ska betala. Apple gör det svårt för Iphoneanvändare att installera appar utan att gå via App Store, som tar mellan 15 och 30 procent av intäkterna vid varje köp. Att installera appar från andra ställen är tekniskt besvärligt – och dessutom tar Apple fortfarande ut en avgift för det.
Meta har å sin sida använt kundernas persondata på otillåtet sätt. Inte överraskande, med tanke på att insamling av persondata är kärnan i Facebooks och Instagrams affärsmodeller – det är så de säljer skräddarsydd reklam till externa företag. Bolaget har försökt kringgå förordningen genom att erbjuda användare i EU möjligheten att betala för att slippa ”anpassade annonser”. Den som inte betalar anses ha samtyckt.
– Omkring tre procent vill ha anpassade annonser, men ”betala eller samtyck” skapar en samtyckesgrad på 99 procent. Vi kallar det en nordkoreansk samtyckesgrad. Det är uppenbart att det inte är fritt samtycke i enlighet med EU:s lagstiftning, säger juristen Max Schrems, ordförande för integritetsorganisationen NOYB.
Kommissionen instämmer uppenbarligen. Men de böter som har utfärdats är långt ifrån de tio procent Bryssel hotade med. Meta har ålagts att betala 2,2 miljarder kronor och Apple 5,5 miljarder. I sig är det stora summor, som enligt EU-kommissionären Teresa Ribera skickar ”ett starkt och tydligt budskap” om att företag som verkar i EU måste följa EU:s regler.
Men sätter man summorna i relation till techjättarnas budgetar är de försvinnande små. Apple drog förra året in nära 3,8 biljoner kronor och Meta 1,6 biljoner – mycket av det från just de affärsupplägg Bryssel nu bötfäller. I båda fallen motsvarar bötesbeloppet omkring 0,15 procent av intäkterna.
Techjättarna har fått sextio dagar på sig att anpassa sina verksamheter eller behöva betala en återkommande straffavgift. Apple planerar att överklaga boten och Meta lutar i samma riktning. Sedan ett halvår tillbaka erbjuder Meta även ett tredje alternativ till ”betala eller samtyck”. Där slipper användarna slipper betala och Meta samlar in en aning mindre data – men användarna måste vänta ut en sorts reklamavbrott i flödet där de visserligen inte ser någon reklam men inte heller kan scrolla vidare.
– Metas ”mindre reklam”-alternativ är bara en rökridå. Den har massiva begränsningar för användarna – inget någon användare faktiskt vill ha. Meta har helt enkelt skapat en ”falsk valfrihet” och låtsas att det är en väg runt det illegala ”betala eller samtyck”-tillvägagångssättet, säger Schrems.
Kommissionen håller nu på att utvärdera den nya versionen; boten gäller enbart tiden mellan mars och november förra året. Samtidigt kan frågan komma att dra in techjättarna i handelskriget mellan USA och EU. Den amerikanska regeringen anklagar EU för att ägna sig åt ”ekonomisk utpressning”, och har tidigare varnat för vedergällningar om Bryssel straffar amerikanska techbolag under DMA.
Läs även: Därför vill Facebook inte ha dina pengar
Digital Markets Act infördes 2023 i syfte att hindra techjättar från att missbruka sin monopolställning i den digitala världen. I mars förra året började förordningen gälla fullt ut. Syftet är att skydda både användare och de företag som till exempel säljer varor på Amazon eller appar i Googles och Apples appbutiker.
Bolag som bryter mot DMA hotas av enorma böter: upp till tio procent av företagets globala årsomsättning. För ett företag som Amazon skulle det innebära böter på omkring halva Sveriges statsbudget.
Nu har EU för första gången utfärdat böter för brott mot förordningen. Det är Apple och Meta, företaget som äger Facebook och Instagram, som ska betala. Apple gör det svårt för Iphoneanvändare att installera appar utan att gå via App Store, som tar mellan 15 och 30 procent av intäkterna vid varje köp. Att installera appar från andra ställen är tekniskt besvärligt – och dessutom tar Apple fortfarande ut en avgift för det.
Meta har å sin sida använt kundernas persondata på otillåtet sätt. Inte överraskande, med tanke på att insamling av persondata är kärnan i Facebooks och Instagrams affärsmodeller – det är så de säljer skräddarsydd reklam till externa företag. Bolaget har försökt kringgå förordningen genom att erbjuda användare i EU möjligheten att betala för att slippa ”anpassade annonser”. Den som inte betalar anses ha samtyckt.
– Omkring tre procent vill ha anpassade annonser, men ”betala eller samtyck” skapar en samtyckesgrad på 99 procent. Vi kallar det en nordkoreansk samtyckesgrad. Det är uppenbart att det inte är fritt samtycke i enlighet med EU:s lagstiftning, säger juristen Max Schrems, ordförande för integritetsorganisationen NOYB.
Kommissionen instämmer uppenbarligen. Men de böter som har utfärdats är långt ifrån de tio procent Bryssel hotade med. Meta har ålagts att betala 2,2 miljarder kronor och Apple 5,5 miljarder. I sig är det stora summor, som enligt EU-kommissionären Teresa Ribera skickar ”ett starkt och tydligt budskap” om att företag som verkar i EU måste följa EU:s regler.
Men sätter man summorna i relation till techjättarnas budgetar är de försvinnande små. Apple drog förra året in nära 3,8 biljoner kronor och Meta 1,6 biljoner – mycket av det från just de affärsupplägg Bryssel nu bötfäller. I båda fallen motsvarar bötesbeloppet omkring 0,15 procent av intäkterna.
Techjättarna har fått sextio dagar på sig att anpassa sina verksamheter eller behöva betala en återkommande straffavgift. Apple planerar att överklaga boten och Meta lutar i samma riktning. Sedan ett halvår tillbaka erbjuder Meta även ett tredje alternativ till ”betala eller samtyck”. Där slipper användarna slipper betala och Meta samlar in en aning mindre data – men användarna måste vänta ut en sorts reklamavbrott i flödet där de visserligen inte ser någon reklam men inte heller kan scrolla vidare.
– Metas ”mindre reklam”-alternativ är bara en rökridå. Den har massiva begränsningar för användarna – inget någon användare faktiskt vill ha. Meta har helt enkelt skapat en ”falsk valfrihet” och låtsas att det är en väg runt det illegala ”betala eller samtyck”-tillvägagångssättet, säger Schrems.
Kommissionen håller nu på att utvärdera den nya versionen; boten gäller enbart tiden mellan mars och november förra året. Samtidigt kan frågan komma att dra in techjättarna i handelskriget mellan USA och EU. Den amerikanska regeringen anklagar EU för att ägna sig åt ”ekonomisk utpressning”, och har tidigare varnat för vedergällningar om Bryssel straffar amerikanska techbolag under DMA.
Läs även: Därför vill Facebook inte ha dina pengar
