Minsta folkökningen i Sverige – på 15 år

När 2020 blev 2021 var 10 379 295 personer folkbokförda i Sverige. Det var 51 706 personer fler än året innan. Men som befolkningsökning var det en synnerligen blygsam siffra, nästan en halvering av hur befolkningen växt under 2019. Och den lägsta befolkningsökningen sedan 2005. Att folkökningen var lägre än tidigare berodde både på en minskad naturlig folkökning och på att invandringsnettot var lägre. Antalet invandrare under 2020 var det lägsta sedan år 2005 samtidigt som något fler utvandrade än året före.

Fler föddes än dog i Sverige under 2020, fler invandrade än utvandrade. Men överskotten i bägge dessa kolumner var de lägsta på femton år, visar Statistiska Centralbyråns sammanställning. Det föddes ungefär lika många människor som året innan. Men fler dog. Antalet döda ökade med 10,5 procent (9 358 dödsfall) jämfört med året före. Antalet födda var ungefär samma 2020 som 2019. I december förra året minskade folkmängden i Sverige med 2 980 personer.

December 2020 var en månad som tillsammans med maj stack ut vad gällde antalet döda, över 10 000 döda bägge månaderna.

Ändå är ökningen av dödstalen under coronapandemin en mycket mindre avvikelse från föregående år  jämfört med hur 1918 års spanska sjukan skördade liv. Tiotusentals fler döda under det första pandemiåret den gången, på en befolkning som var hälften som stor. Avvikelsen uppåt i dödstal 2020 är likväl de senaste 120 årens näst största. Följt av några år i slutet på 1980-talet och början på 1990-talet.

– Och de uppgångarna är en följd av att under denna period var en större andel av  befolkningen i en ålder, runt åttio eller över, när man dör. Det är alltså det naturliga resultatet av en födelseboom, i detta fall i början av förra seklet, säger Linus Garp, Befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån

Det är alltså inte alldeles enkelt att sätta antalet döda i ett längre historisk perspektiv. Den demografiska sammansättningen och folkmängden i landet har förändrats. Utvecklingen av antalet döda över tid påverkas av den medicinska utvecklingen, av utvecklingen av olika sjukdomar och levnadsvanor. Och även av hur många i en viss tid som är i de åldrar då flest avlider.

– Av den anledningen vet vi att dödstalen kommer att öka de kommande åren, som en följd av de som föddes under de år då födelsetalen började öka kraftigt i Sverige, från 1944, nu närmar sig 80, säger Linus Garp.

Antalet personer som flyttade till Sverige och blev folkbokförda var det lägsta på 15 år. Totalt registrerade 82 518 personer sin flytt till Sverige 2020, jämfört med 115 805 personer året före. Det var en större minskning av män än av kvinnor. De invandrade männen var 30,7 procent färre än året före, antalet invandrade kvinnor minskade med 26,5 procent. Invandringen har minskat varje år sedan 2016 då 163 005 personer invandrade till Sverige.

SCB rapport visar att under 2020 ökade folkmängden i 17 av 21 län och i 167 av 290 kommuner. Samtliga län utom Gotlands län hade en lägre folkökning under 2020 jämfört med 2019.

Under 2020 hade nio län fler flyttningar inom Sverige från länet än till länet. Högst nettoutflyttning hade Stockholms län med 5 596 personer, följt av Västra Götalands län med 1 799 personer. För de båda länen hade nettoutflyttningen ökat jämfört med 2019. Under 2019 var nettoutflyttningen 1 676 från Stockholms län och 1 342 från Västra Götalands län. För första gången på 15 år har Stockholm inte störst folkökning.

– Det är en dramatisk förändring, som till största delen förklaras av utflyttning. De flesta flyttar någonstans inom Stockholms län. Det innebär att Stockholms stad får ett utflyttningsöverskott, eftersom många har som har flyttat in till ett ensamhushåll har bildat familj och är kanske tre när de flyttar ut, säger Linus Garp.