Mitt i matkrisen – Nederländerna tvingar bönder ur branschen

Nederländerna är ett utpräglat jordbruksland. Har alltid varit. Marken är bördig, lantbruket tekniskt avancerat. Landet försörjer inte bara den egna befolkningen; mat är också en viktig exportvara. Än så länge.

Nederländernas liberale premiärminister Mark Rutte har nämligen låst in sig på att jordbruket även släpper ut miljöskadligt kväve. Landet har numera en natur- och kväveminister, Christianne van der Wal, och ska enligt ett beslut från i våras minska kväveutsläppen med 50 procent – och betydligt mer i vissa områden. Bördan placeras på bönderna, som åläggs att minska utsläppen till den grad att det i många fall blir omöjligt för dem att fortsätta med jordbruket. Nederländernas regering bedömer själv att omkring en tredjedel av bönderna kommer att tvingas lägga ner verksamheten.

Detta besked kom tidigare i år, och spädde på de bondedemonstrationer som i en eller annan form har pågått i landet sedan 2019. Halmbalar bränns, dynga dumpas utanför valda myndighetsbyggnader och vägar blockeras av långa tåg av traktorer. Men Rutte backar inte – tvärtom. Nu ska nederländska staten köpa upp till 3 000 bondgårdar i syfte att lägga ner dem. Enligt läckta dokument ska ägarna erbjudas 120 procent av marknadsvärdet, och räcker inte moroten kommer piskan fram: Regeringen hotar med att expropriera gårdarna om bönderna de inte säljer frivilligt. Men tvånget kommer att ske ”med smärta i hjärtat”, försäkrar van der Wal.

Samtidigt som den nederländska regeringen kämpar för att dra ner på jordbruket, kämpar andra för att få tag på mat. Kriget i Ukraina får konsekvenser för Europas matförsörjning, och på det globala planet uppskattar FN att 2,4 miljarder människor saknar säker tillgång till mat.

Detta är Mark Rutte fullt medveten om. Dagen efter beskedet att nederländska staten ska köpa upp och lägga ner jordbruk delade han en video på Twitter till minne av svältkatastrofen Holodomor i Ukraina, och tillkännagav en donation på motsvarande 43 miljoner kronor för att köpa spannmål från ukrainska bönder och skeppa till länder med svält.

– Vi är glada att stödja länder som är i desperat behov av mat, samtidigt som vi stödjer Ukrainas bönder som spelar en så viktig roll i världens matproduktion, sa han medan Nederländernas egna bönder demonstrerar mot att de inte får producera så mycket mat som de kan.

Ruttes regering lutar sig mot EU:s art- och habitatdirektiv. Enligt detta måste medlemsländerna utse Natura 2000-områden, och sedan underkasta verksamheter i närheten EU:s regler. Det inbegriper för Nederländernas del att halvera kväveutsläppen till 2030.

Men minskade utsläpp är inte det enda målet med deadline 2030. Nederländerna har också förbundit sig att följa FN:s Agenda 2030, som vi oftast hör talas om i klimatfrågan men vars mål också inkluderar att utplåna hunger. De senaste åren har hungern ökat i världen, både i termer av svält och osäker tillgång till mat. 

Kan man inte uppnå flera mål samtidigt måste man prioritera – som Mark Rutte så tydligt gör.

Läs även: I Nederländerna demonstrerar arbetare mot ”mejl-klassen”

Läs även: Så är den gula revolten mot Emmanuel Macron