Mord på lärare kan inspirera till fler dåd

I skrivande stund finns inte mycket information om knivattacken mot en lärare på en skola i Eslöv. Tidiga vittnesmål från elever på skolan anger att den 15-årige förövaren var maskerad, iförd militärkläder och hade hjälm med en kamera på sig. Motivet är ännu inte klarlagt.

Men det är inte första gången en lärare blir utsatt för potentiellt dödligt våld i tjänsten. 

För snart ett år sedan, närmare bestämt den 16 oktober, mördades den 47-årige franske SO-läraren Samuel Paty av en 18-årig jihadist i Parisförorten Conflans-Sainte-Honorine.

I enlighet med den franska läroplanen hade Paty hållit en lektion om yttrandefrihet med utgångspunkt i de islamistiska terrordåden mot satirtidskriften Charlie Hebdos redaktion 2015. Eleverna förvarnades om att han skulle visa avbildningar av Muhammed och de som inte ville delta gavs möjlighet att blunda eller lämna klassrummet. Ingenting som framkommit tyder på att läraren haft annat än pedagogiska avsikter med att visa bilderna. 

Efter lektionen polisanmäldes Paty av en pappa för att ha spridit pornografi och tvingat hans trettonåriga dotter att mot sin vilja se bilderna. Pappan hängde även ut läraren på sociala medier, där anklagelserna spreds vidare av en betydande islamistisk aktivist. Omedelbart efter mordet stod det emellertid klart att flickan aldrig varit närvarande då Paty visade bilderna.

Via det digitala drevet fick mördaren upp ögonen för Paty, som han inte kände sedan tidigare. När han kom till skolan hade förövaren med sig en bild på läraren vilken han fick hjälp av elever att identifiera. Därefter halshöggs Paty utanför skolan. Mördaren publicerade en bild på sociala medier av den mördade läraren och deklarerade att han hämnats profeten.

Lärarmordet fick stor uppmärksamhet både i Frankrike och andra länder, och följdes av en intensiv debatt om islams roll i det sekulära samhället. Mindre har man dock diskuterat de risker som kan vara förknippade med rollen som lärare. Vem utför dessa dåd – och varför?

Den tidigaste statliga folkskolan med skolplikt infördes i Preussen 1763 och från mitten av 1800-talet fick systemet spridning internationellt. Innan dess skedde utbildning vanligen i religiös regi eller för ett fåtal utvalda. Det finns säkert tillfällen längre tillbaka då noviser haft ihjäl abbotar, men här är tiden efter den allmänna skolpliktens införande mest intressant.     

De flesta väldokumenterade fallen av mord på lärare är från USA. Federal statistik saknas visserligen, men går man igenom fall för fall är det svårt att hitta ett år under 2000-talet då ingen lärare dödats i landet. I Kansas finns till och med ett nationellt minnesmärke över dem som dött i tjänsten, och i 30 delstater kan lärare ges tillåtelse att bära skjutvapen som skydd. Lärarmord är inte heller unikt för USA och mängder av beskrivna exempel finns från andra länder världen över, däribland Sverige.

Merparten av morden, i den obligatoriska skolans barndom, utfördes av äldre anhöriga som hämnades söner, döttrar eller syskon vilka anklagat sina lärare för att ha slagit dem, likt den storebror i Tennessee som 1887 sköt ihjäl lärarinnan Irene Fann för att hon smiskat hans lillasyster. 

Efter andra världskriget förlängdes skolplikten i många länder och andelen äldre elever ökade. Det blev nu skolans ansvar att undervisa svårhanterliga tonåringar som tidigare fått ge sig ut i arbetslivet. Lärare kom därför att i högre utsträckning behöva ingripa vid brott, vilket ibland ledde till att de själva angreps och dödades. På Lucia 1979 knivhöggs 39-årige tillsynsläraren Frank Kennergren till döds när han skulle köra ut några berusade ungdomar från Svartedalsskolan i Göteborg. 

Även flera universitetslärare har mördats genom åren, men där har motivet oftare varit missnöje med betygen. Till exempel sköt en ekonomistudent vid Ferris State College i Michigan 1980 ihjäl sin lärare, den 34-årige docenten Robert Brauer, för att han kuggats på en tentamen. 

I slutet av 1990-talet ökade antalet lärare som mördades. Skolskjutningarna i USA blev allt vanligare, i vilka gärningsmännen hämnades verkliga eller inbillade oförrätter genom att attackera skolor och döda så många som möjligt. Enligt Washington Posts beräkningar hade det skjutits minst 193 gånger på amerikanska grund- och gymnasieskolor, från millennieskiftet till 2018.

Sverige nåddes av denna typ av våld i oktober 2015, när en högerextrem man, iförd mask, anföll grundskolan Kronan i Trollhättan med svärd. Mördaren sökte medvetet efter personer som han tyckte såg utländska ut. När den 42-årige matematikläraren Nazir Amso bad honom ta av sig masken, blev han stucken i magen och så svårt skadad att han avled på sjukhus i december samma år. 

I USA har skolskjutningar ofta skyllts på förövarnas mentala hälsa eller den kultur de konsumerat. Bland annat drog skräckförfattaren Stephen King tillbaka sin roman Raseri från 1977, om en till synes vanlig tonåring som skjuter ihjäl två lärare, efter att boken påträffats hos flera gärningsmän. Utanför landet förklaras däremot de många dåden nästan alltid med den stora tillgången på vapen. 

I essän Thresholds of Violence från 2015, gör journalisten Malcolm Gladwell en delvis annan tolkning. Vapen har alltid varit vanliga i USA, och masskjutningar i skolmiljöer har förekommit sporadiskt under hela 1900-talet, men blev vanliga först under det senaste årtiondet. Flera senare skolskjutare på 2000-talet har heller inte visat några tidigare tecken på psykiska, sociala eller moraliska problem. 

För att förklara hur de ändå kunnat utföra massmord tar Gladwell sociologiska teorier om ”upplopp”, ”våldströsklar” och ”kulturella manus” till hjälp. Likt upplopp framstår dåden då som sociala fenomen, där förövarna agerar i relation till varandra. De första att begå attentat har en extremt låg våldströskel. Exempelvis var en av mördarna i landets mest omtalade skolskjutning, i Columbine 1999, en känd psykopat. 

I valet av kläder och vapen, och i sättet att dokumentera med manifest och filmer, kom dådet att utgöra manus för framtida skjutningar. Efterföljare, även i andra länder, refererade till Columbine. De behövde dock inte ha lika låga våldströsklar som förelöparna, för när ”upploppet” väl är igång ökar risken att även personer med högre trösklar till våld dras med, enligt Gladwell. Inte helt olikt islamistiska dåd alltså; där attentatsmän inspirerar varandra på nätet och den filmade halshuggningen blivit ett återkommande inslag. 

Sedan i mars detta år hålls en religionslärare, i Batley i norra England, gömd av polis, då han visat satirteckningar av Muhammed under en lektion om blasfemi. I ett öppet brev till premiärminister Boris Johnson anklagas han av 130 imamer för att bland annat ha spridit ”vit makt-ideologi”. 

För att inte riskera att trigga jihadister har den brittiska diskrimineringsombudsmannen (EHRC) hotat med polisiära åtgärder mot den som delar lärarens namn på internet. När tidningen Daily Mail, sex veckor efter försvinnandet, når en 14-åring som tidigt varit drivande i kampanjen på sociala medier mot religionsläraren är denne ångerfull. Eleven menar nu istället att läraren aldrig sagt något respektlöst om islam, utan bara ”velat utmana elevernas sätt att tänka. Det var så han undervisade”. Precis som Samuel Paty.