Mutaffären som kan ge Frankrikes expresident tio år i fängelse

Det nya året hann knappt börja innan en rättegång som lär bli en av årets mest uppmärksammade och omdebatterade drogs igång. I måndags startade nämligen rättsprocessen mot Frankrikes tidigare president Nicolas Sarkozy som står åtalad för att ha tagit emot stora summor pengar från Libyens ökände tidigare diktator Muammar Khaddafi. Pengarna ska i hög grad ha finansierat Sarkozys valkampanj 2007, då han vann presidentposten.

Enligt ett dokument från 2006, som uppges vara från Libyens underrättelsetjänst, ska Sarkozy ha tagit emot hela 50 miljoner euro, mer än en halv miljard kronor. Den förre presidenten säger å sin sida att dokumentet är falskt. Om han fälls riskerar han tio års fängelse.

Totalt står tretton personer åtalade, varav tre är tidigare ministrar. Bland de åtalade finns också två inflytelserika libyska män som ska ha agerat mellanhänder, Ziad Takieddine och Alexander Dhjouri. 

Mediebevakningen av rättegångens första dag var massiv, både från franska och internationella medier. Att en president från EU:s näst mäktigaste land Frankrike ska ha tagit emot mutor från en av världens värsta diktatorer, väcker bestörtning och avsky, även bland de mest luttrade och cyniska. 

De illegala kampanjbidragen ska ha betalats ut från Libyen när Nicolas Sarkozy stred mot Ségolène Royale i kampen om vem som skulle bli Frankrikes president 2007. När Sarkozy sedan försökte bli omvald fem år senare, 2012, tog han på nytt emot olaglig finansiering, men från annat håll. För det brottet fälldes han redan 2021, men överklagade. Frankrikes högsta appellationsdomstol slog dock i december fast domen för korruption och Sarkozy bär därför elektronisk fotboja. 

Anklagelserna gällande valet 2007 är dock betydligt allvarligare, även om den förre presidenten, som fyller 70 år nu i slutet av januari, försöker avfärda dem. I ett uttalande till nyhetsbyrån AP sa Sarkozys advokat Christophe Ingrain: »Vi vill tro att domstolen kommer att ha modet att granska alla fakta opartiskt utan att vilseledas av den obskyra teori som fördunklat utredningen.«

Muammar Khaddafi var i 42 år Libyens diktator och stödde aktivt flera terrorgrupper. Landet låg bland annat bakom bombningen av det passagerarplan som sprängdes julen 1988 över skotska Lockerbie, då 270 personer dog. 

År 2007 hade förvisso Libyen sedan några år börjat närma sig väst och sanktioner från EU och USA hade hävts, men diktatorns förflutna gick inte att radera. Han störtades och dödades senare av libyska rebeller i oktober 2011. 

Enligt åtalet ska Nicolas Sarkozy redan år 2005 ha ingått en pakt med Muammar Khaddafi och därefter mottagit medel som hjälpte honom att vinna presidentvalet. I gengäld lovade han att underlätta för Khaddafi att göra comeback på den internationella scenen. Bara några månader efter att Sarkozy vunnit presidentvalet i juli 2007 besökte han Libyens huvudstad Tripoli. Och ett knappt halvår senare tog han emot Muammar Khaddafi i Élysée-palatset i Paris, under pompa och ståt.

När den arabiska våren bröt ut 2011 var dock vänskapen över och Nicolas Sarkozy var en av de första ledarna i väst som uppmanade till en militär intervention i Libyen. Rebellstyrkorna störtade och dödade senare Khaddafi, uppbackade av Nato.

Detta fick i sin tur en av diktatorns söner, Saif al-Islam Khaddafi, att offentligt gå till angrepp mot Nicolas Sarkozy och avslöja avtalet länderna emellan: "Det första den här pajasen borde göra är att betala tillbaka alla pengar till det libyska folket. Vi hjälpte honom så att han skulle hjälpa oss, men han svek oss."

Två år senare startade utredningen mot Sarkozy och den har nu alltså hållit på i över tio år. Rättegången avslutas den 10 april och franska medier väntar spänt på om fler avslöjanden kommer att presenteras för domstolen. 

***

Läs även: Den evige provokatören Le Pen är död

Läs även: Meningslös tortyr på låtsas