Natoexpert: Först då kan vi få Natos beskydd
Redan till årsskiftet kan Sverige bli medlem i Nato – men bara under vissa förutsättningar. Därefter förväntas vi göra insatser för organisationen, troligtvis i Baltikum.
Bild: Mikael Fritzon/TT
Varken Sverige eller Finland kan räkna med ett snabbspår in i Nato, enligt Natoexperten Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och författare till boken Nato. Historien om en försvarsallians i förändring. Ändå kan en medlemsansökan behandlas ganska raskt.
– Det finns inga snabbspår för någon, det är en olycklig term. Däremot finns det inga formella hinder för Sverige eller Finland, som båda är så nära Nato redan. Båda är demokratier, rättsstater och befinner sig inte i konflikt med någon annan stat. De rättsliga frågorna är enkla.
Den 29 - 30 juni har Nato toppmöte i Madrid. Då kan Sverige och Finland få sina avsiktsförklaringar att bli medlemmar i Nato antagna om de innan dess anmält intresse för att gå med. En sådan intresseanmälan kan komma inom en månad givet att de svenska Socialdemokraterna bestämmer sig och kanske tillkännager beslutet när Finlands president Sauli Niinistö kommer till Sverige den 17 maj. Om de båda länderna sedan lämnar in ansökan veckan därpå kan Nato starta sin Membership Action Plan (MAP).
– Planen kan ses som en karta över vägen till medlemskap, förklarar Ann-Sofie Dahl. Det kan gå ganska fort för Sverige och Finland, men det som kan ta längre tid är ratificeringen då parlamenten i Natos 30 medlemsländer ska godkänna vårt anslutningsprotokoll.
När Nordmakedonien senast blev medlem tog processen 18 månader, dessförinnan 15 månader för Montenegro. Så lång tid ska det inte behöva ta för Sverige, men de som hoppats på ett svenskt medlemskap redan till älgjakten får nog tya sig ett tag.
– Först är det ju semester i Nordeuropa och därefter i södra Europa och USA. Men visst, det kan bli klart till jul om inget land krånglar.
Vem skulle kunna tänkas göra det?
– Turkiet är känt för att strula i Nato, även om det alltid löser sig till sist. De skulle kunna säga ”varför ska Sverige få bli medlem i Nato när vi inte får vara med i EU?”. Sedan finns det ett antal Natoländer med ganska ryssvänliga partier och regeringar och vi får nog räkna med att Ryssland sätter press på dem.
Ann-Sofie Dahl påpekar att de svenska partierna har en del att lära av vårt östra grannland:
– Finland är ett föredöme, deras regering och partierna har redan förankrat sitt medlemskap hos sina systerpartier i Natoländerna. De har länge levt upp till Natos krav på 2 procent av BNP i försvarsbudget och jag beundrar deras målmedvetenhet med tanke på sin 130 mil långa gräns till Ryssland. Finland har gett Sverige bra draghjälp i Natofrågan.
Putinregimen har på olika sätt hotat Sverige och Finland sedan frågan om Natomedlemskap blev reell. Därför vill de ansökande länderna ha en kort ansökningsprocess för att så snabbt som det bara är möjligt få del av Natos kollektiva försvar.
– Nato kan inte utfärda några försvarsgarantier under ansökningstiden, säger Ann-Sofie Dahl. Men det kan göras bilateralt och där borde försvarsminister Peter Hultqvists många avtal med till exempel USA eller Storbritannien vara en bra bas. Och om så sker bör garantierna bli offentliga så att inte minst Moskva känner till dem.
Natos regelverk är formulerat i Washingtonfördraget som antogs i april 1949 av tolv ursprungliga medlemsländer, däribland Danmark och Norge. Det är kort och består av 14 artiklar, varav artikel 5 om att ”ett väpnat angrepp mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika skall betraktas som ett angrepp mot dem alla” är den mest kända.
Men i artikel 3 står att staterna förbinder sig ”att upprätthålla och utveckla sin individuella och kollektiva förmåga att stå emot väpnade angrepp”.
Kan Sverige med sitt klena försvar leva upp till det kravet?
– Sverige kan anföra att man har planer på stora förstärkningar av försvaret, säger Ann-Sofie Dahl, att man har samarbetat nära med Nato, övat mycket ihop, har ett starkt flygvapen och är bra på signalspaning.
Men det krävs också ett folkligt stöd, hur starkt måste det vara?
– Det verkar ju finnas en majoritet för att gå med, särskilt om Finland gör det. Det viktigaste är att undvika en folkomröstning, men det tror jag inte att Magdalena Andersson har några tankar på.
Vad förväntas Sverige främst bidra med om vi blir medlem?
– I debatten har det ibland framstått som att vi ska få allt stöd man kan förvänta, men inte behöva bidra särskilt mycket. Jag kan tänka mig att vi förväntas bidra i de baltiska staterna, till exempel i Nato Air Policing och där Natoländerna nu roterar trupp inom Enhanced Forward Presence.
Kan Nato beordra ut svensk militär i krig?
– Nej! Det finns inget tillfälle där Sverige kan köras över av Nato. Insatser kräver alltid ett beslut av regering och riksdag. Vad respektive land ska bidra med beslutas alltid efter en dialog mellan länderna och Nato.
Sverige var ju med och stred för Nato i ISAF-styrkan i Afghanistan?
– Ja, men det handlade inte om något angrepp på ett Natoland, utan var en insats med FN:s goda minne och högst frivilligt för all deltagande länder.
Vad händer om USA åter får Donald Trump som president?
– Hans hot att dra sig ur Europa var mycket hans egen show, sådana planer kan blockeras effektivt av kongressen.
Hur har Putins agerande påverkat hur Nato utvecklats?
– Mycket. Redan 2014 gjorde Nato en U-sväng från internationella insatser till att åter prioritera det kollektiva försvaret. Kriget i Ukraina har gjort att Nato troligen aldrig varit så sammansvetsat som nu. Putin vill försvaga västvärlden och har misslyckats totalt. Det är historiskt.
***
