Natoledarna välkomnar Sverige och Finland

Natotoppmötet inleddes på allvar på onsdagen när ledare för de 30 Natoländerna samlades i Madridmässan i utkanten av den spanska huvudstaden. Det är dagen efter att Turkiet lyfte sitt veto mot att Sverige och Finland blir medlemmar i alliansen.

– På det här toppmötet kommer hela alliansen att välkomna Finlands och Sveriges historiska ansökningar och beslut att lämna neutraliteten, säger USA:s president Joe Biden.

Han tillägger att det kommer att göra hela Nato starkare.

Även flera andra ledare välkomnar att vägen för Finland och Sverige in i Nato nu är öppen när de anländer till mötet. Litauens president Gitanas Nauséda konstaterar att de två nordiska länderna är nära vänner som man redan har nära samarbete med.

– Nu kommer vi att få en ännu bredare plattform att samarbeta utifrån, säger han.

Nauséda tillägger att Natoledarna nästa år med stor sannolikhet kommer att hålla ett toppmöte i Litauen. Han räknar med att Finland och Sverige då är med som Natomedlemmar. Mötets värd, den spanske premiärministern Pedro Sanchez beskriver i sin tur gårdagens besked som ”en viktig milstolpe”.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uppger att överenskommelsen mellan Sverige, Finland och Turkiet visar på Natos förmåga att stå samman som allierade.

– Vi kommer att visa att Natos dörr är fortsatt öppen genom att bjuda in Sverige och Finland att ansluta sig till alliansen, säger Stoltenberg i sitt öppningstal.

Natoledarnas välkomnande av Finland och Sverige är ett politiskt besked, men det ska även tas ett formellt beslut om att bjuda in länderna till alliansen. Det väntas tas av Natoländernas ambassadörer i Bryssel på tisdag. Då skickas också ut ett tilläggsprotokoll till Natofördraget ut för ratificering av Natoländernas parlament. I det protokollet står att Finland och Sverige är medlemmar i Nato.

När beslutet tas på tisdag får de två nordiska länderna status som inbjudna länder. Det innebär att Sverige och Finland får delta i alla Natomöten, dock utan rösträtt. Undantagen är möten som berör kärnvapen och som berör Sverige och Finland som medlemmar.

Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Ryabkov säger att Ryssland är negativt inställd till planerna att utvidga Nato, som han säger är ”en destabiliserande faktor i internationell politik”. Det kommer inte bidra till ökad säkerhet för medlemsländerna eller påverka Rysslands förmåga att garantera sin säkerhet, säger han vidare enligt ryska nyhetsbyrån Interfax, utan befäster ”blockets aggressiva politik för att tygla Ryssland”.

Efter att de två länderna fått status som inbjudna, kommer anslutningsförhandlingar att hållas. Det är i praktiken inga förhandlingar, utan snarare en genomgång av vad ett Natomedlemskap innebär.

Natos kollektiva försvar och säkerhetsgarantier kommer att omfatta de två nordiska länderna, så fort tilläggsprotokollet har ratificerats i alla Natoländerna och i kandidatländerna själva. När ratificeringsprocessen kan vara slutförd är oklart. Bedömningar har gjorts om att det kan ta allt från några månader upp till ett år.

Överenskommelsen som fick Turkiet att lyfta sitt veto innebär bland annat att Sverige inte ska stötta kurdiska rörelserna YPG och PYD eller Gülenrörelsen.

– Vi har kommit överens om att Sverige och Finland inte kommer stödja de här organisationerna om något som handlar om att hota Turkiets säkerhet, till exempel vapen och pengar. Eller något annat som direkt hotar Turkiets säkerhet – och det gör vi inte heller i dag, säger utrikesminister Ann Linde till P1-morgon i Sveriges radio.

– Det är nu tydligt utskrivet.

Linde påpekar dock att det humanitära stödet till kurder i nordöstra Syrien fortsätter.

Utlämningar kan vara att vänta – i överenskommelsen står att Finland och Sverige ska behandla Turkiets begäran om utlämning av i Turkiet terrormisstänkta personer ”snabbt och grundligt”. Det är svenska myndigheter som prövar utlämningar, understryker Ann Linde.

– Det här är enligt svensk lagstiftning och överenskommelsen med Turkiet ändrar inte detta, säger hon.

På senare år har Sverige inte exporterat krigsmateriel till Turkiet, även om det inte funnits något vapenembargo upprättat. Men ett medlemskap i Nato innebär ”nya åtaganden mot allierade”, säger Linde till Sveriges radio.

– Det gäller också Turkiet, säger hon.

***

Läs även: Så blandade Socialdemokraterna bort korten om försvaret

Läs även: Natoexpert: ”Pratet om snabbspår provocerade Turkiet”