Norrland drabbas hårdast när Kassagirot läggs ner
Kassagirots nedläggning innebär att invånarna i stora delar av Sverige helt förlorar möjligheten att betala räkningar kontant.
Bild: Fredrik Sandberg / TT
Kassagirot har sedan 2007 gjort det möjligt att betala räkningar kontant hos omkring 150 ombud runt om i Sverige. I september i år är det slut med det. Clearon, företaget som äger kassagirot, bedömer inte att tjänsten är tillräckligt lönsam.
– De som drabbas är framför allt äldre och personer som saknar bankkonto. De kan vara nyanlända, men också studenter från länder utanför EU, eller personer som har nekats att ha ett bankkonto för att de har skulder eller anses utgöra en risk för penningtvätt, säger Johanna Jansson, nationell samordnare på Länsstyrelserna.
Kontantlösheten sprider sig till städerna
Förra året betalades 200 000 räkningar över disk. Finansmarknadsminister Max Elger (S) poängterar dock att möjligheten att betala räkningar med kontanter inte försvinner med Kassagirot:
– Den som prompt vill betala sina räkningar med kontanter kommer ha möjlighet till det, även om de möjligheterna är lite mer glest spridda, säger han till DN.
Det stämmer att Clearon inte är ensamt om att erbjuda kontant betalning av räkningar. Över 700 bankkontor i Sverige erbjuder räkningsbetalning över disk – men enbart 134 av dem accepterar fortfarande kontanter, enligt Länsstyrelserna. Och dessa finns framför allt i södra Sverige. I norr är det glest mellan bankkontoren.
Det andra alternativet till Kassagiro, företaget Change Group, har liknande problem. Företaget erbjuder en liknande tjänst i egen regi, men har enbart ett 20-tal kontor i Sverige. De flesta ligger i större städer, och norr om Falun lyser de med sin frånvaro. Men bristen på kontanthantering är inte längre en landsbygdsfråga, menar Johanna Jansson.
– Till och med större städer som Linköping, Luleå och Umeå blir nu utan ställen där man kan betala räkningar kontant.
En säkerhetsfråga
Nedläggningen av Kassagirot är en del av en större trend. Över huvud taget blir det allt svårare att använda kontanter i Sverige. Enligt riksbankslagen ska visserligen hushåll och företag kunna använda kontanter för att betala – men skyldigheten att ta emot kontanter har flera undantag och kan lätt avtalas bort. Denna möjlighet utnyttjas av många, såväl privata företag som offentliga verksamheter. 12 procent av svenska handlare tar inte emot kontanter över huvud taget, enligt Svensk Handel, och fler tror att de kommer sluta med kontanter de kommande åren.
Utvecklingen har gått längre i Sverige än i många andra länder. Enligt Björn Eriksson, som driver intresseorganisationen Kontantupproret, innebär det problem både ur integritets- och säkerhetssynpunkt. Digitala betalsystem kan slås ut av cyberattacker eller ligga nere vid elbrist, vilket gör kontanter till ett viktigt komplement.
Vem bär ansvaret för den här utvecklingen?
– Grundproblemet är det som hände på 00-talet, när man beslöt sig för att privatisera verksamheten utan att ha tänkt igenom vilka villkor man skulle ställa på utförarna. Kontanthantering är mindre lönsam än korthantering, så privata företag har väldigt svaga incitament att fortsätta hantera kontanter, säger Björn Eriksson.
– Nu lägger till exempel Clearon ner Kassagirot på grund av för låga volymer. Vad gör vi om till exempel kontanthanteringsföretaget Loomis bestämmer sig för att sluta hantera kontanter på Gotland eftersom det är olönsamt? Jag tror inte att statens företrädare har insett vad de gav sig in på genom att privatisera betalningssystem utan att ställa ordentliga krav på utförarna.
***
Läs även: Landet som ratar kontanter
