Northvolt – ett ekonomiskt svart hål

På bara ett år har batteritillverkaren Northvolt gått från stjärnstatus och börskandidat med ett självskattat värde på 200 miljarder kronor, till vad som bäst kan beskrivas som ett ekonomiskt svart hål. Det stora sparpaket som lanserades i måndags, där 1600 anställda sägs upp, är det senaste i raden av drastiska och negativa besked från den tidigare så hyllade storsatsaren.

Och även om beslutet är nödvändigt för att få ordning på det krisande bolaget så är det fortfarande högst oklart om Northvolt kan överleva på sikt. Efter att ha fått skala ner och skjuta upp den ena stora satsningen efter den andra återstår nu bara ett prioriterat mål; att få ordning på produktionen vid huvudanläggningen i Skellefteå, Northvolt Ett, som fortfarande dras med stora problem. Men det största hotet mot bolaget för närvarande är inte själva verksamheten utan den fortsatta finansieringen. För även det står i årsredovisningen för 2023, som publicerades i somras, att finansieringen för 2024 var ordnad, så är det uppenbarligen inte fallet.

Vid det senaste årsskiftet så hade Northvolt 22 miljarder kronor i kassan efter att ha redovisat en förlust på 11,4 miljarder kronor för 2023. Investeringstakten under året var samtidigt hög och uppgick till närmare 2 miljarder kronor i månaden. I slutet av året annonserade Northvolt att bolaget hade genomfört ”Europas största gröna finansieringsrunda” och säkerställt lån på cirka 52 miljarder kronor för att finansiera expansionen i Skellefteå, och för återbetalningen av ett befintligt lån på 19 miljarder. Bland finansiärerna fanns Europeiska Investeringsbanken och Nordiska Investeringsbanken, Svensk Exportkredit samt en rad kommersiella banker. För delar av detta låneprogram har Riksgälden ställt ut en ”grön kreditgaranti” på drygt 15 miljarder kronor, vilket innebär att Sveriges skattebetalare får återbetala lånet om inte Northvolt kan göra det. Därutöver har Northvolt, framgår det av noterna i årsredovisningen, tecknat ett bindande avtal på ett konvertibelt lån på drygt 15 miljarder kronor för utbetalning i år.

Men det har uppenbarligen kommit in ett stort lass grus i detta enorma finansieringsmaskineri och Northvolt verkar inte ha fått tillgång till pengarna, för då hade inte det finansiella läget varit så ansträngt. Exakt vad som har gått snett med finansieringen har inte kommunicerats, men förmodligen kan det härledas till produktionsproblemen i Skellefteå. Det vill säga att lånen utbetalas först när bolaget har uppnått vissa villkor. Förra veckan nåddes endast 5 procent av full produktion, och det var ändå den högsta produktionstakten hittills. Northvolt har även haft andra stora avbräck som arbetsplatsolyckor och mystiska dödsfall bland personalen. Och i juni drog storkunden BMW tillbaka en order på närmare 25 miljarder kronor. Sannolikt med bäring på lånevillkoren för det stora lånet.

Samtidigt har omvärldsförutsättningarna förändrats. Elbilsförsäljningen i Europa har rasat 44 procent sedan i fjol. Northvolts största ägare Volkswagen dras med stora problem och har annonserat ett gigantiskt sparpaket och även Volvo Cars har fått dra ner på elbilsambitionerna. Dessutom är överkapaciteten redan stor på batterimarknaden hos de dominerande asiatiska och framför allt kinesiska spelarna, med jätten CATL – med en marknadsandel på närmare 40 procent – i spetsen. Northvolt är inte ensamma bland batteriföretagen om att ha mycket stora utmaningar, i synnerhet bland de nystartade projekten, där många redan har lagts på is, men det är få som har haft så hög svansföring och sådana ambitioner. I början av sommaren skrev Dagens Industri att Northvolt var ute och fiskade på marknaden efter en nyemission på 15 miljarder kronor. Siffran har sedan skruvats ner till 7,5 miljarder kronor, men företaget har inte heller lyckats ro denna i land. Storägaren Volkswagen, med 22 procent, har som nämnts egna bekymmer. VW har visserligen sagt att de är beredda att ”stötta” Northvolt, men vill inte lova att skjuta till nya pengar. Näst största ägaren, amerikanska storbanken Goldman Sachs med knappt 16 procent, har inte kommunicerat något offentligt. Endast grundaren Harald Mix, som via bolaget Vargas äger 7,6 procent, har sagt att man är villig att ta sin andel på cirka 0,6 miljarder.

Nu är det finansiella läget för Northvolt akut, samtidigt som förtroendet för bolagets ledning är illa tilltygat. VD:n Peter Carlsson säger att bolaget ska nå lönsamhet av produktionen i slutet av 2026. Många lär vara skeptiska till detta löfte och för att nå dit så måste kassan fyllas på. De befintliga investerarna har så här långt pumpat in 44 miljarder kronor i eget kapital och 38 miljarder kronor i konvertibla lån. Frågan är om de nu är beredda att kasta in mer pengar i något som alltmer börjar likna ett svart hål.

***

Läs även: Northvolt varslar – 1 600 tvingas gå

Läs även: Solen går ner över Northvolt